Vilken är din tro?

Det är inte många kristna som tror att jorden bara är 6000 år. De alldeles övervägande flesta kristna, är också övertygade om vetenskapens sanningar. Det är inte tron på en 6000-årig jord som gör en till kristen, utan tron på Gud, Jesus, evangeliets etiska regler och den gudomliga förlåtelsen. Skapelseberättelsen i Bibeln är, som så mycket annat i Bibeln, en liknelse vars innebörd är att förmedla ett etiskt budskap, inte att berätta om någon historisk händelse.

Brian May, som har doktorerat i astrofysik (och annars är känd som gitarrist i Queen), anser att det är ovetsenskapligt att vara ateist, för det finns inga vetenskapliga bevis för att Gud INTE skulle finnas.

Min poäng var att det är nonsens att man inte kan bevisa negativa påståenden.

Men vad händer om miljoner med människor säger att de upplevt att enhörningarna fnyst dem i örat? Är det verkligen rationellt att avfärda alla dessa vittnesmål som falska (antingen för att folk hittar på eller inbillar sig), bara för att man inte kan bevisa varken att de finns eller att de inte finns (och för att man själv råkar vara en av de som inte blivit fnyst i örat, eller blivit det, men som avfärdar det som vinddrag)?

Det är svårt att bevisa något om meningsmotståndaren inte accepterar de bevis som läggs fram (det gäller allt, inte bara religion). Då är det upp till meningsmotståndaren att bevisa varför beviset inte är godkänt som bevis. Att därför bara avfärda någons argument (eller bevis) med att man inte godkänner dem är alltså inte korrekt. Dessutom är det här med bevisbörda ganska komplicerat i vissa fall.

När det kommer till religion och gudars varande eller icke varande, är vi i en speciell situation eftersom de, i de flesta religioner i alla fall, står helt eller delvis utanför den kroppsliga världen och rör sig i den andliga (metafysiska). Då kan man inte använda vetenskap som bevis för att de inte existerar, eftersom vetenskap till sin natur enbart enbart berör den kroppsliga världen (alltså sådant man kan observera och/eller mäta). Då måste man vända sig till filosofin, som visserligen är en mycket viktig bit för att förstå vetenskap, och då är det bara löjligt att börja kräva kroppsliga bevis för något. Däremot, kan man såklart använda vetenskapliga data eller slutsatser som en del av sina argument även för något metafysiskt, det beror lite på vad det handlar om.

Jag sade inte att bevisbördan skiftades, jag sade att man inte kan använda vetenskap för att undersöka (eller bevisa) saker som inte vetenskapen kan observera eller mäta.

Man kan jämföra dessa utsagor med saker som vi kan mäta/observera, man kan jämföra utsagor med varandra, se om de håller logiskt, se hur konsekventa de är inbördes och så vidare.

Framför allt behöver man läsa saker i sin kontext och ha ett visst historiskt perspektiv (och kunskaper i hebreiska och grekiska är inte fel heller). En del kritiker är väldigt glada i att dra fram en eller ett par bibelverser helt ur kontext (både textmässig som historisk) och tror att det på något sätt skulle vara ett argument mot Bibeln eller kristendomen. En sak som folk är väldigt förtjusta i är att komma med till exempel renlighetslagar i GT, som ju var till för specifikt tempelgående, och eftersom vi inte har något tempel längre (eftersom Jesus fullbordade tempeltjänsten) så gäller de reglerna faktiskt inte kristna idag. Allt som står i Bibeln är inte heller någon typ av instruktioner eller sedlighetsundervisning, mycket är bara ren och skär historia som beskriver vad som hände utan att utelämna karaktärsbrister. Abraham var till exempel en lögnare, och Mose en mördare (det tror jag är ganska unikt med just kristendom, att man inte skyggar för eller slätar över de fula bitarna hos auktoritetsfigurerna).

Men precis som du säger så tror inte ens de värsta fundamentalisterna att allt i Bibeln ska tolkas bokstavligt, det vore ju orimligt och oförnuftigt, då vissa saker tydligt är metaforer.