• Anonym (Anonym)

    Kan man leva med att vara otrogen en gång?

    Hej! Vet inte riktigt vart jag ska vända mig så testar här.

    Vill inte höra en massa pekpinnar om att otrohet är fel och att man istället ska göra slut. För det är jag medveten om.

    Är ihop med min sambo och har varit i ett antal år. Vi har ett barn tillsammans som snart fyller 2 år.

    Vi skaffade barn när vi var unga och känner att jag aldrig kommer få uppleva något spännande.

    Älskar dem mer än allt annat och vet att jag inte kommer att göra slut med min kille. Är inget fel på vårat sex men känner att jag inte riktigt får den uppmärksamhet och bekräftelse som jag vill ha från honom. Har sedan en tid skrivit med en man som gett mig exakt det där och han vill träffas.

    Om jag skulle träffa honom skulle jag inte ha sex utan bara träffas, ja kanske pussas lite. Har aldrig trott att jag är en person som ens kan överväga något sånt här.

    Min fråga är: kan man träffa en annan man en gång för att sedan övergå till det normala igen? Eller äter ångesten upp en? Någon som varit med om liknande??

  • Svar på tråden Kan man leva med att vara otrogen en gång?
  • Anonym (Bagarn)

    Självklart kan man leva med att ha varit otrogen...det är 30% av svenska folket ett bevis för. Men det gör dig inte till en bra människa och det äter sakta upp dig inifrån. Ett tag kan man rationalisera bort det inför sig själv men till slut kommer det ta sig otrevliga uttryck.

  • Anonym (Machiavelli)

    Man kan träffa någon bara någon bara en gång men det är tveksamt att man bara kan gå tillbaka till allt som vanligt om någonting händer, så länge man inte har personlighetsstörning och avsaknad av skuld och empati. Der beror på relationen men allmänt är det ett stort överträde att vara intim med någon annan, vilket sannolikt kommer hända om ni träffas. Det finns en chans att du träffar honom, ingenting händer och du blir lugn i ett tag men problemet i grunden är inte att han är så charmig utan att du letar efter något annat än vad du har hemma.

  • Anonym (Fundersam)
    Anonym (Bagarn) skrev 2022-01-05 15:14:01 följande:

    Självklart kan man leva med att ha varit otrogen...det är 30% av svenska folket ett bevis för. Men det gör dig inte till en bra människa och det äter sakta upp dig inifrån. Ett tag kan man rationalisera bort det inför sig själv men till slut kommer det ta sig otrevliga uttryck.


    Håller helt med dig, när det gäller otrohet. Har aldrig varit otrogen, och skulle må dåligt av det.

    Det jag dock funderar på är definitionen på otrohet. För mig är det inte otrohet, om ens partner är OK med det, eller till och med uppmuntrar det. Hade jag varit i den situationen, så hade jag inte mått dåligt
  • Anonym (aj)
    Anonym (Kristen tjej) skrev 2022-01-03 23:26:52 följande:
    Hej Stoholmen,

    Lider med dig medbroder. Det är verkligen hemskt plågsamt att bli bedragen av den man älskar. Du väljer ändå fortsätta förhållandet när din fru visade på extrem ånger vid upptäckten och med hänsyn till barnen. Ibland går det med tiden att förhålla sig på nytt vis till skadan som skett. Visst känner man sig sviken och grundlurad när det händer men tänk på att relativt kort tid passerat för dig/er sedan "äktenskapsbrottet" för det är just vad det är. Möjligen ser du på stora sveket annorlunda när värsta chocken lagt sig. En grundförutsättning till läkning inom er relation blir om din hustru och du finner gnistan på nytt (orsaken till varför ni valde varandra en gång i tiden) och hittar vägen tillbaka som par. Går det för dig att vara intim med henne ännu? Eller hindrar din inre film som spelas upp med detaljer i själva otroheten dig/er?  Det krävs ansträngningar från din hustrus sida att restaurera raserade förtroendet men det kan gå, återigen över tid om ni båda lägger er vinn om saken. Huvudansvaret i skapa-förtroende-för-någon-på-nytt-processen ligger främst hos din hustru, som behöver vara öppen och tydlig med alla sina förehavanden. Tappa inte hoppet. Det finns all anledning att tro att smärtan lindras för dig när månad läggs till månad bakom er och din hustrus affär. Oavsett den väg ni väljer framgent.. /En med erfarenhet   
    Vill bara flika in här till dig och Stoholmen. Även jag blev bedragen en gång för ca 10 år sedan. Vill ni verkligen fortsätta tillsammans så skulle jag föreslå parterapi. Jag hade "turen" att komma på hennes otrohet utan att få se något, så jag fick lyckligtvis inget konkret minne av otroheten som fastnade hos mig, bara att den hade inträffat.

    Detta har satt sina spår ändå, det var exempelvis ganska vanligt att jag fick ont i magen om hon började bli sen hem efter att ha varit ute och gjort något. Jag bet ihop, men det satte så klart sina spår i förhållandet.

    Efter några år sprack förhållandet. Hon sa att hon kände sig ensam. Först nu börjar jag fundera på om det bottnar i att hon var otrogen. Jag hade liksom nästan förträngt det på något vis men blev påmind om det av att läsa den här tråden.

    Mitt råd till TS är att antingen släppa tankarna på att träffa någon annan i hemlighet. Jobba på förhållandet eller gör slut. Allt annat sätter spår för livet i den det drabbar.
  • Anonym (Daniel)

    Hade jag fått den reaktion att han inte bryr sig och jag får göra som jag vill, hade jag redan varit påg till den andra! Kanske inte så direkt. Men frågan är varför är han så kall i det och inte bryr sig, har han någon liknande han skriver med? Och rfmr ar han avtrubbad? 


    Anonym (Anonym) skrev 2022-01-04 21:51:51 följande:

    Uppdatering:

    Har nu pratat med min sambo och berättade att jag vill vara med honom och älskar honom. Sen sa jag att jag skrivit med en annan som gett mig den bekräftelse och uppmärksamhet jag egentligen vill ha från honom (sambon). Och att det är därför vi haft det så bra i vårat förhållande på sista tiden, för att jag har fått det jag behöver samtidigt som jag är med min partner och älskar honom och vårat barn.

    Han betedde sig som han brukar; säger ingenting och tittar bara på mobilen. Efter en stund så sa jag (mest på skoj) om han kanske skulle uppskatta att jag ?störde? någon annan med mina behov och att vi är lyckliga enligt min sambos behov (i princip inga krav på uppmärksamhet????). Då sa han ?ja men typ?. ?Du får helt ärligt göra precis som du vill?.

    Frågade också om han blev sur över att jag skrivit med någon annan som visat intresse för mig och han sa att det inte spelar någon roll för honom.


  • Anonym (D)

    jag träffade min man väldigt ung och den enda mannen jag varit med.
    för ett par år sedan kände jag ett stort behov av att utforska sex med en annan man och prova nytt.
    jag föreslog några idéer för min make men han var nöjd med hur vi hade det.
    av en slump träffade jag någon och det slutade med sex, jag fick utlopp för mina fantasier och nyfikenhet. 
    jsg hade mycket skuldkänslor i börja men det gick över.

    Gör det som känns bäst för dig, för mig var det rätt och ville inte fö och att bara ha varit med en man.

  • Anonym (aj)
    Anonym (Daniel) skrev 2022-01-21 13:05:49 följande:

    Hade jag fått den reaktion att han inte bryr sig och jag får göra som jag vill, hade jag redan varit påg till den andra! Kanske inte så direkt. Men frågan är varför är han så kall i det och inte bryr sig, har han någon liknande han skriver med? Och rfmr ar han avtrubbad? 


    Alla reagerar inte alltid logiskt. Han vet ju bara själv hur han tänkte. Men hade det varit jag i den sitsen så hade jag blivit otroligt sårad och defensiv och säkert sagt saker som jag egentligen inte menade p.g.a. chock ovanpå det. I en sådan situation kan det till och med bli så jobbigt med alla känslor som far runt samtidigt att man kanske inte själv vet vad man tycker och tänker förrän det lagt sig. Men är man sårad och defensiv, då är man nog inte helt ärlig med vad man tycker, tänker och känner. Det krävs framförallt trygghet i relationen för att kunna uttrycka det.
  • Anonym (Daniel)

    Har själv varit i en liknande situation, rätt eller fel, men det hjälpte mig då och även mitt förhållande. 
    Att aldrig få bekräftelse eller uppmärksamhet hemma kan skada en väldigt. Och då söker man andra vägar när man känner att man försökt allt hemma


    Anonym (D) skrev 2022-01-21 13:09:16 följande:

    jag träffade min man väldigt ung och den enda mannen jag varit med.
    för ett par år sedan kände jag ett stort behov av att utforska sex med en annan man och prova nytt.
    jag föreslog några idéer för min make men han var nöjd med hur vi hade det.
    av en slump träffade jag någon och det slutade med sex, jag fick utlopp för mina fantasier och nyfikenhet. 
    jsg hade mycket skuldkänslor i börja men det gick över.

    Gör det som känns bäst för dig, för mig var det rätt och ville inte fö och att bara ha varit med en man.


  • Anonym (Knullis)
    Anonym (D) skrev 2022-01-21 13:09:16 följande:

    jag träffade min man väldigt ung och den enda mannen jag varit med.
    för ett par år sedan kände jag ett stort behov av att utforska sex med en annan man och prova nytt.
    jag föreslog några idéer för min make men han var nöjd med hur vi hade det.
    av en slump träffade jag någon och det slutade med sex, jag fick utlopp för mina fantasier och nyfikenhet. 
    jsg hade mycket skuldkänslor i börja men det gick över.

    Gör det som känns bäst för dig, för mig var det rätt och ville inte fö och att bara ha varit med en man.


    är du tillsammans med din man fortfarande? Och han du var otrogen med?
  • Anonym (Jo)
    Anonym (Bagarn) skrev 2022-01-05 15:14:01 följande:
    Självklart kan man leva med att ha varit otrogen...det är 30% av svenska folket ett bevis för. Men det gör dig inte till en bra människa och det äter sakta upp dig inifrån. Ett tag kan man rationalisera bort det inför sig själv men till slut kommer det ta sig otrevliga uttryck.
    Håller med
  • Anonym (Jonna)

    Jag har inte läst alla svar i tråden men jag skulle vilja säga såhär, han låter helt likgiltig men om du vill ta reda på om det är helt dött från hans sida så skulle iaf jag har packat och flyttat.


    Ofta är det så att man inte saknar personen förrens den är borta. Kanske han behöver ett uppvaknande för att inte att han älskar dig. Jag hade bara meddelat honom att jag har fått nog och att jag kommer att flytta och sen skaffa kartonger och börja packa.
    Har du tur så kommer reaktionen redan där och han börjar inte att han kommer att förlora dig. Om han inte kommer med någon reaktion alls, inte ens när flyttlasset går, jag då vet du.
    Då vet du att han inte älskar dig längre och då bör du försöka gå vidare med ditt liv i din nya bostad för då är han ju inget att ha, eller hur? Du vill ju inte leva med en man som inte älskar dig. 

  • Anonym (Jonna)

    ?För att inte att han älskar dig? skulle det stå

Svar på tråden Kan man leva med att vara otrogen en gång?