• Anonym (Anonym)

    Kan man leva med att vara otrogen en gång?

    Hej! Vet inte riktigt vart jag ska vända mig så testar här.

    Vill inte höra en massa pekpinnar om att otrohet är fel och att man istället ska göra slut. För det är jag medveten om.

    Är ihop med min sambo och har varit i ett antal år. Vi har ett barn tillsammans som snart fyller 2 år.

    Vi skaffade barn när vi var unga och känner att jag aldrig kommer få uppleva något spännande.

    Älskar dem mer än allt annat och vet att jag inte kommer att göra slut med min kille. Är inget fel på vårat sex men känner att jag inte riktigt får den uppmärksamhet och bekräftelse som jag vill ha från honom. Har sedan en tid skrivit med en man som gett mig exakt det där och han vill träffas.

    Om jag skulle träffa honom skulle jag inte ha sex utan bara träffas, ja kanske pussas lite. Har aldrig trott att jag är en person som ens kan överväga något sånt här.

    Min fråga är: kan man träffa en annan man en gång för att sedan övergå till det normala igen? Eller äter ångesten upp en? Någon som varit med om liknande??

  • Svar på tråden Kan man leva med att vara otrogen en gång?
  • Fjäril kär

    En allmän fundering...

    Om nu otrohet är så himla vanligt som folk påstår och att det är något man får räkna med i en relation och att det är något man får finna sig i och det finns värre saker etc etc.... Då kommer ju frågan varför det då fortfarande måste hymlas och hyschas om det?

    Om nu otrohet inte är så farligt så varför är det då så få som vill erkänna det?

  • Anonym (Riskfyllt)
    Fjäril kär skrev 2022-01-02 12:04:45 följande:

    En allmän fundering...

    Om nu otrohet är så himla vanligt som folk påstår och att det är något man får räkna med i en relation och att det är något man får finna sig i och det finns värre saker etc etc.... Då kommer ju frågan varför det då fortfarande måste hymlas och hyschas om det?

    Om nu otrohet inte är så farligt så varför är det då så få som vill erkänna det?


    Du tar en sak och blandar det med nåt annat.

    Jag menar att det är vanligare än folk tror och vet, inte att "det inte är så farligt". Det är dina ord och ingen som sagt så.

    Det är en av de saker som människan gör fast man vet att det är fel. Inte olagligt men fel. Dessutom gör människor mängder som är rent brottsligt och har straffpåföljd. Människor mördar, stjäl, misshandlar, våldtar barn och miljoner annat som är fel. Människor kör fort och onyktra.

    Otrohet är förkastligt och ändå görs det.

    Det är ren fakta.

    Människor träffar gifta män/kvinnor trots att man vet det är fel.

    Det är ren fakta.
  • wolf666
    Fjäril kär skrev 2022-01-02 12:04:45 följande:

    En allmän fundering...

    Om nu otrohet är så himla vanligt som folk påstår och att det är något man får räkna med i en relation och att det är något man får finna sig i och det finns värre saker etc etc.... Då kommer ju frågan varför det då fortfarande måste hymlas och hyschas om det?

    Om nu otrohet inte är så farligt så varför är det då så få som vill erkänna det?


    Svaret på den frågan finns hos oss själva
  • Fjäril kär
    wolf666 skrev 2022-01-02 13:00:47 följande:

    Svaret på den frågan finns hos oss själva


    Ja det är precis den poängen jag vill få fram....
  • Fjäril kär
    Anonym (Riskfyllt) skrev 2022-01-02 13:00:40 följande:

    Du tar en sak och blandar det med nåt annat.

    Jag menar att det är vanligare än folk tror och vet, inte att "det inte är så farligt". Det är dina ord och ingen som sagt så.


    De flesta som försvarar otrohet i såna här trådar hävdar just exakt detta.... "det är inte så farligt"... Just med hänvisning till att det är vanligare än folk tror...

    Så frågan kvarstår varför dessa människor i så fall inte kan stå för det öppet? Varför får inte frun/mannen veta det då om det nu är så harmlöst?
  • Anonym (Riskfyllt)
    Fjäril kär skrev 2022-01-02 13:32:12 följande:

    De flesta som försvarar otrohet i såna här trådar hävdar just exakt detta.... "det är inte så farligt"... Just med hänvisning till att det är vanligare än folk tror...

    Så frågan kvarstår varför dessa människor i så fall inte kan stå för det öppet? Varför får inte frun/mannen veta det då om det nu är så harmlöst?


    Du är ju ute och hittar på och antar, vill provocera. Det är mycket få som tycker det är harmlöst.

    Du tar att det är vanligt och förvandlar det till harmlöst. Att det är vanligt gör det inte harmlöst!

    Vi, (jag kan ju säga vi i det här fallet) säger inte alls ofta att det inte är så farligt med hänvisning till att det vanligt.

    Du vänder på det 'vi" säger och bildar nåt annat, bygger en halmdocka m.a.o.
  • Fjäril kär
    Anonym (Riskfyllt) skrev 2022-01-02 14:50:07 följande:

    Du är ju ute och hittar på och antar, vill provocera. Det är mycket få som tycker det är harmlöst.

    Du tar att det är vanligt och förvandlar det till harmlöst. Att det är vanligt gör det inte harmlöst!

    Vi, (jag kan ju säga vi i det här fallet) säger inte alls ofta att det inte är så farligt med hänvisning till att det vanligt.

    Du vänder på det 'vi" säger och bildar nåt annat, bygger en halmdocka m.a.o.


    Jag provocerar ja men det finns en anledning.. Jag är inne i nästan alla trådar om otrohet och alltid dyker det upp flera stycken som försöker normalisera otrohet med hänvisning till nån typ av statistik och argumentet att det är vanligt. Rådet till den som skriver tråden oavsett om det är en otrogen eller den bedragna är att inte ta det så allvarligt och att Shit happens.. Man negligerar den bedragnes känslor och man eldar på den otrognas snedtänkande med ungefär det som sagts här att en fika är väl inget farligt och det är inte säkert att man känner ånger ,det man inte vet har man inte ont av osv..

    Känner man behov av att rättfärdiga sin otrohet kan man väl börja med att stå för det? Det var ju tydligen inte så farligt.. Eller?
  • Anonym (Riskfyllt)
    Fjäril kär skrev 2022-01-02 15:47:27 följande:

    Jag provocerar ja men det finns en anledning.. Jag är inne i nästan alla trådar om otrohet och alltid dyker det upp flera stycken som försöker normalisera otrohet med hänvisning till nån typ av statistik och argumentet att det är vanligt. Rådet till den som skriver tråden oavsett om det är en otrogen eller den bedragna är att inte ta det så allvarligt och att Shit happens.. Man negligerar den bedragnes känslor och man eldar på den otrognas snedtänkande med ungefär det som sagts här att en fika är väl inget farligt och det är inte säkert att man känner ånger ,det man inte vet har man inte ont av osv..

    Känner man behov av att rättfärdiga sin otrohet kan man väl börja med att stå för det? Det var ju tydligen inte så farligt.. Eller?


    Jag skriver oxå en del i dessa trådar men inte en av dem som försöker nedtona och normalisera. Jag är medveten om det fula i det hela. Försöker inte skylla ifrån och rättfärdiga det heller. Försöker hålla mig till fakta ur min synvinkel.

    Mitt till alla är att ta inte det steget.

    Gör man det och göder sitt belöningssystem/ego är det svårt att sluta.

    Även om man slutar finns alltid risken att det uppdagas och många kommer må dåligt även om år passerat. Framför allt den som blev bedragen.
  • Anonym (Kristen tjej)
    Fjäril kär skrev 2022-01-02 15:47:27 följande:
    Jag provocerar ja men det finns en anledning.. Jag är inne i nästan alla trådar om otrohet och alltid dyker det upp flera stycken som försöker normalisera otrohet med hänvisning till nån typ av statistik och argumentet att det är vanligt. Rådet till den som skriver tråden oavsett om det är en otrogen eller den bedragna är att inte ta det så allvarligt och att Shit happens.. Man negligerar den bedragnes känslor och man eldar på den otrognas snedtänkande med ungefär det som sagts här att en fika är väl inget farligt och det är inte säkert att man känner ånger ,det man inte vet har man inte ont av osv..

    Känner man behov av att rättfärdiga sin otrohet kan man väl börja med att stå för det? Det var ju tydligen inte så farligt.. Eller?
    Exakt mitt intryck!

    I sättet att formulera sig och uttrycksmässigt uppfattar jag samma individ/man i samtliga trådar om otrohet om han inte startar dem själv.

    Mannen utkämpar ett personligt fälttåg och har gjort till sin livsuppgift att försvara otrohet (andras och indirekt sina egna affärer) i forumet.

    Min analys landar i samma fack som din. Nämligen försöker mannen i spaltmeter efter spaltmeter rättfärdiga sina egna snedsteg. Som för att söka uppmärksamhet och gillande av sina okristna gärningar. Uppfattar honom som en sökare, initialt med kristna värderingar, som tummats på. Innerst inne förs en väldigt tuff kamp typ skärseldens? Om alla inte delar mannens ambivalenta (inom sig) värderingar. Tyvärr hamnar mannen ifråga istället i konflikt med skribenter. Erkännandet av fenomenet trolöshet uteblir och smärtan fortplantas.
Svar på tråden Kan man leva med att vara otrogen en gång?