• Anonym (Elisa)

    Parterapi eller är det för sent

    Jag har varit ihop med min kille i 20 år och vi har 2 st. barn, bägge har trygga jobb och kjedjehus och många goda vänner.
    Då jag jobbar fulltid och kommer ofta hem trött men får ändå ta hand om all markservice hemma, får nästan aldrig någon avlastning eller hjälp.
    Nu har jag träffat en 10 år äldre kille på gymmet där jag går, han respekterar mig och är jätte snäll det har dock inte hänt någonting.
    Jag känner att jag är mer eller mindre redo att ge upp min nuvarande sambo då jag i många år har sagt att jag får bära en för stor börda.
    Nu har dock sambon fått reda på hur det ligger till och blivit desperat, han bjuder ut på restaurang, köper blommor men han vill samtidigt kontrollera allt jag gör. Jag känner mig som en fånge samt att jag kvävs, han använder även barnen för att få mig dit han vill och ge mig dåligt samvete.
    Han vill nu att vi går i parterapi men jag har sagt att det kanske är för sent.
    Tacksam för de som kan dela med sig av erfarenheter gällande allt omkring detta

  • Svar på tråden Parterapi eller är det för sent
  • Anonym (Elisa)

    Han väcker mig på natten och vill att vi skall prata och gå igenom vad jag skall säga när vi kommer till terapeuten, jag får inte sova.
    Han vill även veta om jag har pratat med den jag träffade på gymmet om honom, att han då skulle ha förstört för oss.
    Han säger att han skall börja träna på samma gym och att vi skall träna tillsammans, jag vill inte att dom träffas så att han gör så att jag inte ens kan prata med den trevliga på gymmet. Det känns som att han vill äga och bestämma över mig, kontrollera mig hela tiden är det kärlek och respekt?
    Jag vill ur denna mardröm jag känner mig som ett trängt djur, vad skall jag göra?   

  • Anonym (S)
    Anonym (Elisa) skrev 2022-03-05 05:12:17 följande:

    Han väcker mig på natten och vill att vi skall prata och gå igenom vad jag skall säga när vi kommer till terapeuten, jag får inte sova.
    Han vill även veta om jag har pratat med den jag träffade på gymmet om honom, att han då skulle ha förstört för oss.
    Han säger att han skall börja träna på samma gym och att vi skall träna tillsammans, jag vill inte att dom träffas så att han gör så att jag inte ens kan prata med den trevliga på gymmet. Det känns som att han vill äga och bestämma över mig, kontrollera mig hela tiden är det kärlek och respekt?
    Jag vill ur denna mardröm jag känner mig som ett trängt djur, vad skall jag göra?   


    Men herregud... Det han håller på med är psykisk misshandel. Att väcka någon som sover och hålla på med såna samtal är ju sjukt. Kan du sova i ett annat rum? Inne hos barnen?

    Vägra diskutera den där gym-mannen. Dumt att berätta den biten men du säger ifrån att du inte tänker prata om vad ni pratat om, inte ens träning eller nånting annat. Punkt. Att han tänker börja på samma gym är också sjukt, risken finns att han startar bråk med den där mannen. Om det händer ska du bara vända på klacken och gå därifrån. Hur han skämmer ut sig är inte ditt problem.

    Du måste sätta gränser och jag tvivlar allt mer på att ni kan ha en framtid alls. Ställ dig i bostadsköer om du inte redan gör det. Bättre att köa och kanske behöva en lägenhet än tvärtom.
  • Anonym (Elisa)

    Han sa nu på morgonen vid frukosten att han hade sagt till sina föräldrar och barnen att vi skall gifta oss till midsommar, jag vill inte gifta mig då känns det som situationen kommer att cementeras för all framtid. 

  • Anonym (Fly)

    Du måste ta dig ur den här relationen. Han misshandlar dig  och barnen.


    Det är inte friskt att bete sig som han gör. Han drar sig inte heller för att manipulera barnen, de kommer vända sig mot dig om du inte sätter stopp nu. Du klarar det! 

  • Anonym (S)
    Anonym (Elisa) skrev 2022-03-05 09:50:51 följande:

    Han sa nu på morgonen vid frukosten att han hade sagt till sina föräldrar och barnen att vi skall gifta oss till midsommar, jag vill inte gifta mig då känns det som situationen kommer att cementeras för all framtid. 


    Självklart ska ni inte gifta er. Det här är ännu mer psykisk misshandel. Just denna bit kallas emotionell utpressning, där han tror att om han talar om för "alla" att ni ska gifta er så kommer du bli tvingad att ställa upp på det. Hur sjuk i huvudet är han egentligen....? Ta inga diskussioner med honom. Ställ dig i bostadskö. NU.

    Sa du åt honom att ni inte ska gifta er? Vad sa han då? Akta dig ts, den här mannen kan bli farlig!
  • Anonym (Elisa)

    Jag har sagt till honom att jag inte vill gifta mig, då blir han förtvivlad och börjar ge mig skuldkänslor och säger vi har ju lovat varandra evig trohet.
    Han pendlar mellan att vara nere och skuldbeläggande för att i nästa moment bli verbalt aggressiv och anklagande, jag känner att jag måste komma av kroken på något sett. Han säger att när vi blivit gifta blir allt så mycket bättre och kommer att lösa sig. Jag har pratat med mina föräldrar och sagt hur jag mår och känner mig, dom förstår men stöttar mig inte så att jag kan bli starkare.
      

  • Anonym (S)
    Anonym (Elisa) skrev 2022-03-06 05:46:02 följande:

    Jag har sagt till honom att jag inte vill gifta mig, då blir han förtvivlad och börjar ge mig skuldkänslor och säger vi har ju lovat varandra evig trohet.
    Han pendlar mellan att vara nere och skuldbeläggande för att i nästa moment bli verbalt aggressiv och anklagande, jag känner att jag måste komma av kroken på något sett. Han säger att när vi blivit gifta blir allt så mycket bättre och kommer att lösa sig. Jag har pratat med mina föräldrar och sagt hur jag mår och känner mig, dom förstår men stöttar mig inte så att jag kan bli starkare.
      


    Lovat och lovat. Man har rätt att ändra sig. Kärlek är inte ett bindande kontrakt.

    Håll dig undan honom så mycket som möjligt, i den här känslostormen kommer han vara omöjlig att prata med.

    Vad är det för "krok" du tänker att du måste av? Du är inte fast på något sätt! Börja söka eget boende. Om dina föräldrar inte är stöttande så kanske du har vänner.
  • Anonym (K)

    Oj snacka om att lägga hela skulden på din sambo. Det är ju lika mycket ditt fel att det blivit så. Du valde att accceptera det. 

    Killen på gymmet har du ingen aning om hur han är för du känner honom inte ens. Om du ska separera så gör det men inte för att någon är trevlig på gymmet. Det säger absolut inget om hur han är med dina barn osv. 

  • Anonym (L)
    Anonym (Elisa) skrev 2022-03-06 05:46:02 följande:

    Jag har sagt till honom att jag inte vill gifta mig, då blir han förtvivlad och börjar ge mig skuldkänslor och säger vi har ju lovat varandra evig trohet.
    Han pendlar mellan att vara nere och skuldbeläggande för att i nästa moment bli verbalt aggressiv och anklagande, jag känner att jag måste komma av kroken på något sett. Han säger att när vi blivit gifta blir allt så mycket bättre och kommer att lösa sig. Jag har pratat med mina föräldrar och sagt hur jag mår och känner mig, dom förstår men stöttar mig inte så att jag kan bli starkare.
      


    Man är aldrig "fast för livet" med någon, man får ändra sig! Han har ingen rätt att säga till sin familj att ni ska gifta er. Ingenting kommer bli bättre om ni gifter er, utan han kommer att se dig som sin ägodel. 


    Ta dig bort ur den här relationen, nu på en gång. Sök eget boende! Spring! 

  • Anonym (Z)
    Anonym (Elisa) skrev 2022-03-06 05:46:02 följande:

    Jag har sagt till honom att jag inte vill gifta mig, då blir han förtvivlad och börjar ge mig skuldkänslor och säger vi har ju lovat varandra evig trohet.
    Han pendlar mellan att vara nere och skuldbeläggande för att i nästa moment bli verbalt aggressiv och anklagande, jag känner att jag måste komma av kroken på något sett. Han säger att när vi blivit gifta blir allt så mycket bättre och kommer att lösa sig. Jag har pratat med mina föräldrar och sagt hur jag mår och känner mig, dom förstår men stöttar mig inte så att jag kan bli starkare.
      


    Men vad är det för j?..a mupp du släpat på i 20 år? Sätt ner foten! Vad då gå igenom vad du ska säga till terapeuten? Varför säger han till barnen att ni ska gifta er om du sagt nej? Mannen verkar vara en total idiot.

    Har du inga syskon eller vänninor som kan ge dig stöd i detta om nu inte dina föräldrar verkar bry sig?
Svar på tråden Parterapi eller är det för sent