Sjukpension pga psykiska

Det är ganska välkänt (trodde jag) bland psykologer och andra psykologiskt orienterade att 100% sjukskrivning sällan är vad en person behöver. Möjligen initialt om man tex startar en medicinering eller ger sömntabletter för att en person som länge gått på högvarv ska kunna vila. Men det ska inte vara en lång period för som du TS är inne på själv så kommer det befästa sjukdomsbilden. De flesta behöver dagar under veckan som bygger på normalitet och rutiner på arbetet för att sakta men säkert ta sig tillbaka. 

Depression är inget man botar genom att ta sig i kragen. Dock finns allt att vinna på att göra livsstilsförändringar och bryta mönster vilket man förstås måste få hjälp med! Det är inte meningen att gemene man ska gå på SSRI år efter år! Det är som jag hörde en liknelse häromdagen med ett brutet ben. Man ska SJÄLVKLART medicinera och smärtlindra initialt. Det går inte att dra ett brutet underben tillrätta utan att lindra smärtan för individen. Men sen ska hen öva sig på att stödja på benet efter ett tag och förhoppningsvis ska hen kunna gå normalt så småningom.
Det känns dock som att det är där det brister (vilket många regioner och särskilt BUP nu uppmärksammar när det gäller tex ADHD och barn som medicineras länge och utan uppföljning) = trycket är så hårt så att ge tid till samtalsterapi, stöd i dessa livsstilsförändringar, att förändra tänket och synen på saker mm det finns det inte resurser till. Samma som inom gastric bypass också, det går inte att operera bort en problematik som sitter i hjärnan, kopplat till ångest, mat och kroppsuppfattning. Det flyttar sig ofta och bidrar till en (och kanske värre) problematik istället. Även om vissa förstås hjälps. Men många behöver båda sorters stöd för att det ska anses lyckat. 

Antagligen har de fått anmälan till socialtjänsten från polisen men att det sker mycket bakom kulisserna som du inte får veta.

Att psykvården brister är inget nytt.

Men attityden att alla faktiskt mår bättre att jobba även på viss procent är skadlig. De som mår bättre av det gör till större delen redan det. Jag har mött mängder av arbetstränande sjukskrivna personer och gemensamt är att de vill klara av att jobba vilket också är vad den större delen av dessa klarar efter en ofta längre sjukskrivning. En del får inte mer ork och klarar inte att jobba + att ha ett drägligt liv. 

@Anonym (w):

Jag är inte ute efter att bråka eller tjaffsa. Vänligen läs tidgare svar. 

Min vän ville inte att detta skulle ta slut , det är vården "som gett upp ". Tydligen står för många andra på kö var en orsak, vilket nog är sant, men min vän är väll knappast färdigbehandlad om hon är sjukskriven for ever 100%?

Att du inte vill diskutera är tydlig. Jag är inte ute efter bråk eller tjafs utan undrar mest över dina påståenden.

Ja så kan det vara tyvärr men det var ändå FK som beslutade om denna sjukersättning, inte vården.