Är otrohet alltid fel?

Jag tycker frågeställningen är intressant och lever själv i en liknande situation även om det inte riktigt gått lika långt. Jag tog upp möjligheten om att öppna förhållandet och det var verkligen tvär-nej trots att vårat sexliv är långt ifrån tillfredställande. Och det är långt ifrån alla relationer där ett öppet förhållande funkar, så jag förstår min partners argument mot att öppna upp. Så jag förstår att det inte är en enkelt som de flesta skriver här att "otrohet är alltid fel, prata med din partner om att öppna upp eller skilj dig".

Jag har också svårt att förstå hur det kan vara moraliskt försvarbart att hålla någon man älskar i en slags "sexuell gisslan-situation". Om man bara ser till alla bevisade positiva fysiska och psykiska hälsoeffekter ett gott sexliv har, och jämför sexlöshet som att aldrig tillåtas äta grönsaker eller träna. Man överlever, men hälsan blir lidande. 

Jag har försökt att prata både med min partner och med andra både irl och på nätet om hur den med låg lust resonerar. Den som kontrollerar sex-utbudet för båda parter. Som du skrev: "Han vet, men du är osäker på om han förstår" vilket verkar vara det vanliga. Precis som det alltid är svårt att verkligen förstå hur andra vill ha sex, exempelvis kinks och liknande.

Jag tror att dessa personer dels har svårt att sätta sig in i andras behov och ser sin nivå av drift som det normala. En partner med högre drift ses som moraliskt underlägsen. Någon som inte kan kontrollera sig. Som om denne inte kunde sluta röka eller dricka sprit. Som när jag tog upp möjligheten till ett öppet förhållande och möttes av en blick av avsmak och "Va!? Skulle du verkligen kunna tänka dig att ha sex med vem som helst? Helt utan känslor?" Och min brist på kontroll över mina låga drifter lades till raden av alla mina dåliga och negativa egenskaper i min partners ögon. Jag var helt enkelt den moraliskt underlägsne.

Men jag vet inte vilket råd jag skulle ge dig. Det är samtidigt ett råd till mig själv. Jag var otrogen vid ett tillfälle. Det var samtidigt bland det bästa och sämsta upplevelsen i mitt liv. Bästa för att sexet var fullständigt makalöst och sämsta för att jag efter några dagar mådde fysiskt illa av skam och ånger till den grad att jag kräktes flera gånger. Jag har helt enkelt inte varit med om något  ens i närheten på gott och ont.

Så till sist tror jag bara det är samtal som fungerar i längden. Var på det klara med varför du vill ha sex, vad det betyder för dig och vad bristen innebär. Förklara hur du ser på skillnaden mellan kärlek och attraktion. Ge din partner tid att förklara sig om sin ståndpunkt, ställ frågor, och luta dig mot vissheten att du troligen tänkt igenom ert sexliv mer in din partner även om denne ser dig som "moraliskt svag". Lycka till.

Jag tycker frågeställningen är intressant och lever själv i en liknande situation även om det inte riktigt gått lika långt. Jag tog upp möjligheten om att öppna förhållandet och det var verkligen tvär-nej trots att vårat sexliv är långt ifrån tillfredställande. Och det är långt ifrån alla relationer där ett öppet förhållande funkar, så jag förstår min partners argument mot att öppna upp. Så jag förstår att det inte är en enkelt som de flesta skriver här att "otrohet är alltid fel, prata med din partner om att öppna upp eller skilj dig".

Jag har också svårt att förstå hur det kan vara moraliskt försvarbart att hålla någon man älskar i en slags "sexuell gisslan-situation". Om man bara ser till alla bevisade positiva fysiska och psykiska hälsoeffekter ett gott sexliv har, och jämför sexlöshet som att aldrig tillåtas äta grönsaker eller träna. Man överlever, men hälsan blir lidande. 

Jag har försökt att prata både med min partner och med andra både irl och på nätet om hur den med låg lust resonerar. Den som kontrollerar sex-utbudet för båda parter. Som du skrev: "Han vet, men du är osäker på om han förstår" vilket verkar vara det vanliga. Precis som det alltid är svårt att verkligen förstå hur andra vill ha sex, exempelvis kinks och liknande.

Jag tror att dessa personer dels har svårt att sätta sig in i andras behov och ser sin nivå av drift som det normala. En partner med högre drift ses som moraliskt underlägsen. Någon som inte kan kontrollera sig. Som om denne inte kunde sluta röka eller dricka sprit. Som när jag tog upp möjligheten till ett öppet förhållande och möttes av en blick av avsmak och "Va!? Skulle du verkligen kunna tänka dig att ha sex med vem som helst? Helt utan känslor?" Och min brist på kontroll över mina låga drifter lades till raden av alla mina dåliga och negativa egenskaper i min partners ögon. Jag var helt enkelt den moraliskt underlägsne.

Men jag vet inte vilket råd jag skulle ge dig. Det är samtidigt ett råd till mig själv. Jag var otrogen vid ett tillfälle. Det var samtidigt bland det bästa och sämsta upplevelsen i mitt liv. Bästa för att sexet var fullständigt makalöst och sämsta för att jag efter några dagar mådde fysiskt illa av skam och ånger till den grad att jag kräktes flera gånger. Jag har helt enkelt inte varit med om något  ens i närheten på gott och ont.

Så till sist tror jag bara det är samtal som fungerar i längden. Var på det klara med varför du vill ha sex, vad det betyder för dig och vad bristen innebär. Förklara hur du ser på skillnaden mellan kärlek och attraktion. Ge din partner tid att förklara sig om sin ståndpunkt, ställ frågor, och luta dig mot vissheten att du troligen tänkt igenom ert sexliv mer in din partner även om denne ser dig som "moraliskt svag". Lycka till.

.....Jag har svårt att se varför han skulle bli avundsjuk om jag var otrogen. Jag berövar inte honom på något. Han vill ju inte ha det. Men sveket, att gå bakom ryggen på honom skulle säkert såra om det kommer fram. Men att jag skulle säga att jag vill ha sex med andra hade definitivt gjort att han tyckte att jag var helt sjuk. 

Ha ha ha. 

Alla dömande stackare i tråden är notoriska singlar. Som ägnar all sin vakna tid i trådar som den här att proklamera sitt perspektiv från "spektrat".

Din egen relation känner du bäst själv. Är din partner fullkomligt asexuell och tror att du vill leva ett sexlöst liv? Eller har denne förståelse för att du, liksom 98% av mänskligheten, har drifter?

Du vet bättre än de udda fåglar som hänger i den här forumdelen och levererar svartvita svar på multifärgade frågeställningar om du behöver be din partner om att få ligga vid sidan av eller om det är underförstått att du får/inte får. 

Du kan ju inte tvinga din partner att bli intresserad av sex. Men att ta upp problematiken, som hen såklart är pinsamt medveten om, på ett snyggt vis och presentera alternativa lösningar är nog det rakaste.