Är otrohet alltid fel?

Jag håller med dig om att två fel inte gör ett rätt dock tycker jag inte man kan likställa otrohet med att inte vilja ha sex.

Visst kan man tycka det är ett svek att förvänta sig att ens partner ska vara utan sex bara för att man själv inte vill men det finns en väldigt stor skillnad mellan båda dessa och det är öppenheten.... att inte vilja ha sex är något som sker helt öppet och ger den andra en chans att förhålla sig till det och göra ett val vilket otrohet inte gör. Den som är missnöjd med sexlivet kan välja hur den vill hantera situationen, vilket den som blir bedragen utan att ha vetskap om det inte kan.

Det finns väl väldigt mycket hos den som inte vill ha sex som inte redovisas öppet heller

Att inte vilka ha sex kan vara allt ifrån "Inte ikväll älskling. Jag har lite ont i huvudet" ( Vilket kanske inte heller är helt sanningsenligt) till "Jag vill inte ha sex, och jag kommer aldrig mer vilja ha sex med dig under några omständigheter, och jag har aldrig uppskattat det sex vi haft. Alla orgasmer någonsin har bara varit fejk och det finns flera saker med dig som är direkt avtändande. Men jag kan låta dig tro att vi kanske kommer ha sex igen någongång. På så sätt kan jag/vi upprätthålla vår levnadsstandard och dessutom blir du trevligare att ha att göra med och kan tänka dig att gå mer efter min vilja på hur hushållet skall skötas och vilken nivå av ordning och reda vi ska ha". 

Går det nu att jämföra med ett sexuellt snedsteg?

Så klart är inte två fel ett rätt. Men det finns många typer av svek inom en relation. 

Fast inget av dem är relevant för att du ska veta att personen inte vill ha sex för det vet du redan genom att personen inte vill ha sex.

Nej det går inte att jämföra med ett sexuellt snedsteg så länge man håller sitt snedsteg hemlig för sin partner. Det är först när man talat om för sin partner att man knullar någon annan som det ens kan jämföras med varandra.

Ja, men det som diskuteras i denna tråd är sexlöshet vs otrohet.
Och oavsett hur många sorters svek man kan tänkas komma på kan existera i en relation så kommer inget av dem rättfärdiga att TS sviker sin partner.

Jag kan tycka att det är lite skillnad på om man inte vill ha sex pga att "vi går igenom en körig period på jobbet just nu och jag känner mig inte på topp - det blir säkert bättre till våren" och "allt med dig är motbjudande ur ett sexuellt perspektiv. Jag har inget emot att leva ihop med dig men tanken på att försöka ha sex med dig får det att vända sig i magen och jag vill bara spy"

Det senare är ingen fiktiv situation utan tankar en kvinnlig bekant erkände för mig om sin partner - hon trivdes med att kunna få alla sina kurser hon ville gå finansierade medan hon våndades över att behöva ha sex med sin make.

Att fejka orgasmer då? Går det att använda samma moraliska måttstock där och säga att det "alltid är fel" eftersom det är ett slags bedrägeri och ett sätt att gaslighta partnern. Eller kan det finnas nyanser i det beteendet som gör att det kanske t.o.m skulle vara acceptabelt under vissa förutsättningar? 

Jag vet inte om vi diskuterar det ena mot det andra, snarare om otrohet alltid är fel eller inte. Eftersom alla självklart svarar JA på den frågan tycker jag det är intressantare att nyansera och jämföra med andra situationer. 

Japp och att svika, ljuga för och manipulera andra är alltid fel oavsett om man tycker att den andra oxå gör fel för som vi redan konstaterat så gör ju inte två fel ett rätt, eller hur?

Iom att du själv håller med om att två FEL inte gör ett rätt så har du väl redan där konstaterat att otrohet är fel.

Det ironiska med den ursäkten är att huvudvärk ofta är spänningshuvudvärk. Och bästa botemedlet mot det är orgasm.

Man borde alltså säga tvärtom: Älskling, jag har ont i huvudet, kan vi mysa lite?

Eftersom alla inte svarar ja på den frågan är grundvalen för vidare resonemang felaktigt och därmed alla slutsatser baserat på det detsamma.