• Anonym (Knepigt)

    Förskolan klagar på min tvååring

    Mitt barns förskola klagar på att min dotter är överaktiv och att de måste vara med henne hela tiden, att hon busar och springer runt annars. De menar att det inte fungerar och ska tydligen ha ett samtal med oss föräldrar närmaste tiden(de sa det vid fredagens lämning). 


    Har två äldre barn och aldrig varit med om det här tidigare och tycker det hela är märklig. Jag undrar även vad vi ska göra över att hon är aktiv, hon är två år. Kan spontant bli knepigt att få utredning eller vad det nu är förskolan vill. Vi kan ju inte direkt sitta och prata med henne direkt heller. Känns knepigt och olustigt. 


    min dotter gillar dessutom inte den pedagogen som klagar, nästan rädd för henne. 

  • Svar på tråden Förskolan klagar på min tvååring
  • Anonym (Elma)
    Marie7 skrev 2022-10-02 15:35:45 följande:
    Det var länge sedan det hette "Dagis". Självfallet är det tillåtet att vara aktiv. En tvååring sitter inte ner och pysslar så länge. Men de kan. Det är skillnaden. En tvååring som inte kan pga för mycket kryp i kroppen blir en tvååring man ständigt måste punkta. Vet inte hur jag bäst ska förklara. För de som inte arbetar med barn i förskola förstår nog inte vad jag menar, men de som gör det förstår nog. I en grupp med 15, 16 ibland upp till 20 andra tvååringar krävs det enormt av oss om man har en eller några man ständigt behöver punkta som i TS barns fall är "livligt och gör bus". Vad är det för bus är frågan? 
    Jag kommer alltid sägs dagis. 😄

    nej alla barn kan inte sitta still och pyssla en liten stund om de inte har intresse. På samma sätt kan du inte få ett barn spela fotboll en liten stund om barnet inte har intresset. att du som ?pedagog? inte kan acceptera att barn är olika och försöker sätta barn i fack. Stackars barnen du arbetar med. Och vet du barn känner av det och då blir situationen värre. Jag tycker ofta att barnskötarna vi är bättre än de här sk förskolelärarna. bs förstår barn utifrån deras erfarenhet medan flrskolelärarna (?pedagogerna?) har läst något i en bok och har ingen erfarenhet förutom kanske sina egna barn som passar in i normen
  • Anonym (Knepigt)

    jag har mest tänkt att hon är nyfiken, aktiv och väldigt glad och levnadsglad. Nu känns det olustigt och märkligt. Om deras arbetsmiljö blir lidande så är det ju ett chefsansvar om de behöver mer personal etc
    vi har ett begränsat handlingsutrymme då vi inte är med. 

  • Anonym (Jaha)
    Anonym (Knepigt) skrev 2022-10-02 16:07:12 följande:

    jag har mest tänkt att hon är nyfiken, aktiv och väldigt glad och levnadsglad. Nu känns det olustigt och märkligt. Om deras arbetsmiljö blir lidande så är det ju ett chefsansvar om de behöver mer personal etc
    vi har ett begränsat handlingsutrymme då vi inte är med. 


    Ja, och sedan kan man fråga sig om man alltid behöver kväva ett barns leklust. Att inte sitta still i samlingar, sångstunder osv är så klart problematiskt men en person längre upp beskrev också att deras fsk löste det genom att sätta barnet precis bredvid en pedagog, så det går nog att komma runt för det mesta.
  • Marie7

    För att svara alla en sista gång så Nej alla tvååringar är inte lika. En del är lugna, en del livliga, en del tysta, en del högljudda osv. Åter igen, när pedagoger kallar till ett sådant möte som tråden handlar om är det för oro om barnet. Att de vill förstå och göra det bästa för barnet. De har säkert prövat flera olika anpassningar såsom att barnet alltid sitter brevid en vuxen i samling, under matsituationer mm. I bästa fall är man 3 pedagoger i en grupp på 20 barn. Behöver en pedagog ständigt punkta ett barn ja då är det 2 pedagoger på 19 barn. De har säkert gjort en kartläggning och handlingsplan för barnet och nästa steg är att ha samtal med föräldrarna. OM barnet så småningom skulle behöva utredas får tiden utvisa. Är det då inte bra att förskolepersonalen på avdelningen reagerat? Om det bara beror på "livlighet" ja då lär tiden utvisa det också. Kanske barnet även är utåtagerande? Det framgår inte. Hur är barnet hemma? Se inte förskolans agerande som något dåligt. Lyssna på vad de har att säga. För en dialog och kom fram till HUR ni, föräldrar och förskola, ska hjälpa barnet.

  • Anonym (Knepigt)
    Marie7 skrev 2022-10-02 16:26:54 följande:

    För att svara alla en sista gång så Nej alla tvååringar är inte lika. En del är lugna, en del livliga, en del tysta, en del högljudda osv. Åter igen, när pedagoger kallar till ett sådant möte som tråden handlar om är det för oro om barnet. Att de vill förstå och göra det bästa för barnet. De har säkert prövat flera olika anpassningar såsom att barnet alltid sitter brevid en vuxen i samling, under matsituationer mm. I bästa fall är man 3 pedagoger i en grupp på 20 barn. Behöver en pedagog ständigt punkta ett barn ja då är det 2 pedagoger på 19 barn. De har säkert gjort en kartläggning och handlingsplan för barnet och nästa steg är att ha samtal med föräldrarna. OM barnet så småningom skulle behöva utredas får tiden utvisa. Är det då inte bra att förskolepersonalen på avdelningen reagerat? Om det bara beror på "livlighet" ja då lär tiden utvisa det också. Kanske barnet även är utåtagerande? Det framgår inte. Hur är barnet hemma? Se inte förskolans agerande som något dåligt. Lyssna på vad de har att säga. För en dialog och kom fram till HUR ni, föräldrar och förskola, ska hjälpa barnet.


    Så en kartläggning och handlingsplan är inte föräldrar inblandade o menar du? Det låter oerhört märkligt
  • Anonym (Jaha)
    Marie7 skrev 2022-10-02 16:26:54 följande:

    För att svara alla en sista gång så Nej alla tvååringar är inte lika. En del är lugna, en del livliga, en del tysta, en del högljudda osv. Åter igen, när pedagoger kallar till ett sådant möte som tråden handlar om är det för oro om barnet. Att de vill förstå och göra det bästa för barnet. De har säkert prövat flera olika anpassningar såsom att barnet alltid sitter brevid en vuxen i samling, under matsituationer mm. I bästa fall är man 3 pedagoger i en grupp på 20 barn. Behöver en pedagog ständigt punkta ett barn ja då är det 2 pedagoger på 19 barn. De har säkert gjort en kartläggning och handlingsplan för barnet och nästa steg är att ha samtal med föräldrarna. OM barnet så småningom skulle behöva utredas får tiden utvisa. Är det då inte bra att förskolepersonalen på avdelningen reagerat? Om det bara beror på "livlighet" ja då lär tiden utvisa det också. Kanske barnet även är utåtagerande? Det framgår inte. Hur är barnet hemma? Se inte förskolans agerande som något dåligt. Lyssna på vad de har att säga. För en dialog och kom fram till HUR ni, föräldrar och förskola, ska hjälpa barnet.


    I bästa fall hos ER ja. Mitt barns grupp har fyra personal när det finns som flest barn på plats (också max 20). Om ni behöver fler personal så är det en fråga för ER rektor och inget som ts behöver fundera på, eller någon annan. Även när man punktar så betyder inte det att man är helt otillgänglig för alla andra barn heller.

    Sedan kan man tillägga att det inte alls är säkert att barnet behöver hjälp, varken nu eller senare. Bra om personalen vill få tips från föräldrarna om hur man hanterar barnet hemma men det måste inte betyda att det är något avvikande hos barnet.
  • Anonym (Men va)
    Marie7 skrev 2022-10-02 16:26:54 följande:

    För att svara alla en sista gång så Nej alla tvååringar är inte lika. En del är lugna, en del livliga, en del tysta, en del högljudda osv. Åter igen, när pedagoger kallar till ett sådant möte som tråden handlar om är det för oro om barnet. Att de vill förstå och göra det bästa för barnet. De har säkert prövat flera olika anpassningar såsom att barnet alltid sitter brevid en vuxen i samling, under matsituationer mm. I bästa fall är man 3 pedagoger i en grupp på 20 barn. Behöver en pedagog ständigt punkta ett barn ja då är det 2 pedagoger på 19 barn. De har säkert gjort en kartläggning och handlingsplan för barnet och nästa steg är att ha samtal med föräldrarna. OM barnet så småningom skulle behöva utredas får tiden utvisa. Är det då inte bra att förskolepersonalen på avdelningen reagerat? Om det bara beror på "livlighet" ja då lär tiden utvisa det också. Kanske barnet även är utåtagerande? Det framgår inte. Hur är barnet hemma? Se inte förskolans agerande som något dåligt. Lyssna på vad de har att säga. För en dialog och kom fram till HUR ni, föräldrar och förskola, ska hjälpa barnet.


    Men åter - det är förskolan som är felet, inte barnet.

    Varför måste barn alltid problematiseras om de inte pssar mallen? Kanske är det förskolan som borde få diagnosen extra stödbehov. Inte barnet.

    Jag är extremt less på det här tankesättet du förmedlar, där det är att förskolan har så få resurser att alla barn som inte fyller mallen ska utredas eller mötas om, specialdiskuteras och problematiseras från TVÅÅRSÅLDERN om de inte går att stuva in i formatet Svensk Förskola 2022. Kanske som sagt är det förskolan i sog som är problemet i många fall.

    Skulle detta uppstå med mitt barn skulle jag ta det ur aktuell förskola eftersom jag skulle inse att mitt barns behov inte skulle kunna mötas av den.
  • Anonym (Förskollärare)

    arbetar med 3-5 åringar och kan väl förstå pedagogerna och att de vill ha samtal med er. 
    Det behöver inte betyda att varken ni har samma problem hemma med barnet, eller att det är någon diagnos på barnet. 
    Jag kallar in vårdnadshavare när jag ska göra en handlingsplan (kartläggning gör jag med mina kollegor - i vilka situationer fungerar barnet väl, i vilka situationer fungerar det sämre/uppstår svårigheter).
    Genom att samtala med er får ni dels en helhetsbild av situationen i förskolan, dels möjlighet att öppet förklara/berätta om hur det fungerar hemma. 
    Kanske har ni tips till pedagogerna? 

    Barnet är litet som tvååring, men jag anser att det är bra att lyfta tidigt om det finns något i förskolan som behöver utvecklas för att stötta barnet/barngruppen. 
    Detta blir ingen livslång stämpel, detta blir ingen handlingsplan som ska gälla till barnet börjar skolan. Kanske ser man att genom X och X anpassningar fungerar det mer väl och planen kan då arkiveras.

    Men säg, att barnet en dag blir fyra år och man då har dokumenterat redan från tidiga år områden/situationer som barnet behöver stöttning i. Vilken resurs det då kan vara för tex hemmet, elevhälsan, bvc osv. 

    Jag har mött mängder med familjer, där man ibland är helt med på noterna om vad tex förskolan menar/ser. Eller där man helt och hållet inte förstår. Detsamma gäller föräldrar som berättar att deras barn fått diagnos, men menar att den inte alls är rättfärdigad. 

    De flesta som arbetar i förskolan och har gjort det i många år med massor av olika barn, är dessutom duktig på att se om det finns tendenser hos barnet som kan landa i en diagnos. Dock är vi inga psykologer osv och skulle därför i förskolan (om man är proffsig) aldrig uttala oss så heller.

  • violis
    Anonym (Jaha) skrev 2022-10-02 10:43:18 följande:
    Såvitt jag vet behöver skolan inte med om tillåtelse att ta in en specialpedagog, men intressant att du kände att du så starkt behövde gå i försvar för en grupp kollegor du inte ens träffat eller har en aning om hur de jobbar. Att en tvååring är rädd för en personal är verkligen inget gott tecken, så hellre förberedd på all möjlig skit i det där mötet.

    Anledningen att ts ska spela in samtalet är flera. Dels för att man inte minns detaljer så bra efteråt, dels för att personalen kan tänkas uttrycka sig olämpligt ifall man behöver ta det vidare till rektor. En inspelning använder man så klart bara om man absolut behöver men det kan vara bra stöd i senare samtal att kunna hänvisa till exakt vad som sagts.
    Och intressant att du utan att känna pedagogerna eller känna till förskolan förutsätter att pedagogerna ska uttrycka sig olämpligt ..

    Jag förutsätter att 95% minst av mina kollegor runt om i landet gör sitt bästa för de barn de har i sin vård o baserat på de brukarundersökningar som görs runt om i landet där föräldrarna får svara på frågor om sina barns förskolor så stämmer den siffran ganska bra..
    sedan självklart finns det undantag precis som i alla andra yrken men de är just det, undantag …
     
    och nej, inget barn ska uttrycka  ens nästan rädsla för en pedagog så som Ts uttrycker det är inte ok..och något man bör ta upp på ett möte för att se vad det är som gör att barnet inte gillar denna pedagog och även hur barnet uttrycker det hemma - hur föräldrarna ser det hos barnet - en professionell pedagog kan ta detta till dig och fundera över hur hen kan ändra sitt bemötande mot barnet..

    och Jo, . vi får inte ta in en specialpedagog för att titta på ett speciellt barn utan att föräldrarna gett sin tillåtelse..
    om hen däremot ska titta på hela gruppen och ge oss tips o idéer vad vi behöver tänka på för en grupp som helhet utan att det handlar om att vi har funderingar kring ett specifikt barn då behöver vi inte först be alla VH om tillåtelse.
    så har de varit i alla de kommuner jag jobbat i under mina 25+ år som förskollärare så jag förutsätter att det gäller för hela landet även om vissa saker lättat lite..tex idag meddelar vi bara föräldrarna vilka dokument vi skickar med till skolan, för ett par år sedan var vi tvungna att ha VH ’s tillstånd för att lämna över samma dokument ( handlingsplaner,pedagogiska kartläggningar, etc..) 
  • Marie7

    TS, man gör en kartläggning och handlingsplan för att synliggöra och tydliggöra barnets behov, styrkor mm och nej föräldrar behöver inte tas med i det. Om man sedan har samtal kring barnet kan denna presenteras för föräldrarna. Att så här ser vi barnet och det här gör vi för att hjälpa och anpassa. Sedan om man vill ansöka om tilläggsbelopp (För att kunna ta in mer personal) så ska föräldrarna ta del av den. 

Svar på tråden Förskolan klagar på min tvååring