Förskolan klagar på min tvååring

Då jag kanske är dålig på att förklara tydliggjorde "Anonym förskollärare" det bra.

Till Anonym Men va: 
Jag upplever att du har något emot dagens förskola. Kanske är du en sådan som stoppar huvudet i sanden vid problem. Vi som arbetar i förskolan förstår varför TS förskola kallar till möte. Det är nog inte obefogat. Jag har arbetat nästan 30 år inom förskola och skola. Av de barn jag haft misstanke om något "avvikande" har mina misstankar alltid stämt. De flesta föräldrar har varit glada för hjälpen. Endast ett fåtal har blivit aggressiva eller skyllt på förskolan. 

Har de verkligen klagat på ert barn? Det är inte så att de upplever problem kring barnet och vill prata med er om det? Vi har behövt ha extra iup med båda våra barn pga problem med dem, men jag har aldrig uppfattat det som att personalen har klagat på våra barn. Inte ens när det ena slogs. Förskolan har bara berättat om de problem som funnits. 

Att förskolan reagerar på ens barns beteende om det är utanför det normala tycker jag är bra. En del sånt syns ju just när barnet är i grupp och är inte alls lika tydligt för föräldrarna. Men som förälder är man väl intresserad av hur ens barn beter sig och om det har problem även under den tid man själv inte är med det? 

Det har inte slagit dig att man kan hantera problem utan att man peka finger och påstå att det är fel på någon? Det är ett problem om ett barn inte fungerar i förskolegruppen och då är det väl jättebra att personalen berättar det för föräldrarna, så att man tillsammans kan hitta en lösning? 

Tack Lena!

Haha nej det sa jag aldrig :) Jag sa däremot att man ska räkna med att det kan komma lite vad som helst.

Kring det där med specialpedagog menar jag inte att hen ska komma in och observera ett särskilt barn, utan snarare att vara stöttande i verksamheten i stort, där barnen har sina olika förutsättningar, så ungefär samma som du beskriver också att man tittar på gruppen som helhet. Dessutom arbetar ju en specialpedagog inte mot barnen i första hand utan gentemot lärarna, men det visste du ju (fast andra i tråden kanske inte vet det så värt att nämna).

Jag är utbildad förskollärare.. o har precis som alla andra förskollärare jag känner precis som de barnskötare jag känner mer eller mindre lång erfarenhet av barn och deras utveckling… hur lång erfarenhet beror på hur många år man jobbat inom yrket…för antalet egna barn är ganska jämt mellan barnskötare och förskollärare…lika så är antalet barn som faller utanför normen % lika lika mellan förskollärare och barnskötare som hur många barn de har…
skillnaden mellan mig och en barnskötare  som precis som jag jobbat 25+ år inom förskolan är att  jag förutom dessa 25 + år har en teoretisk bakgrund där jag lärt mig inte bara vad och hur jag ska jobba utan framför allt varför jag ska göra si och inte så.. .. 

Att se att barn behöver klara av att sitta still vid ett matbord,kunna sitta still på en kort samling - där man har ett innehåll som är relevant för barnen och något som kan fånga deras uppmärksamhet , med de små barnen behövs det finnas något fysiskt att hänga upp sig på…tex sångburkar med figurer i, sagolådor,flanosagor etc där barnen kan vara aktiva o knacka på burken, göra rörelser etc.. 
är inte att sätta barnen i fack eller att inte acceptera att barn är olika .. det är se vad varje barn behöver öva på, att se hur vi kan anpassa för att barnen ska kunna delta , det kan handla om placering vid matbord/ samling, det kan handla om att ta med barnet från situationen tidigare än de andra barnen - sitta två vuxna vid matbordet så att en kan gå iväg med det barnet så fort det ätit färdigt i början innan barnet successivt klarar av sitta längre o längre stunder… alla barn behöver lära sig utifrån sin ålder och mognad att visa hänsyn och respekt för andra människor runt omkring sig  
Alla barn behöver också lära sig att ibland måste man göra saker fast det inte är det man tycker är roligast, att man inte alltid kan få välja vad man vill göra ..men det är upp till oss att locka barnet och uppmuntra det till att göra detta som inte är det mest roliga.. att  tex pyssla - för att öva finger och handmotoriken  då en bra finmotorik behövs längre fram för att kunna lära sig skriva, att kladda med färg o lera för att känna och uppleva texturen med hela kroppen och lära sig att det inte är farlig att bli klenig.. ..men vi måste hitta ett sätt att göra detta   som barnet kan tycka är ok .. 

Tyvärr kan vi i vårt samhälle och framför allt inte i skolan vara så individuella som vi önskar att vi kunnat .. i förskolan kan vi anpassa ganska mycket långt mycket mer än vad skolan kan göra just för att vi är fler vuxna / barn 
Och med alla nya idéer från politiker som aldrig satt sin fot i skolan sen de själva slutade där så verkar det inte inte bli lättare att individ anpassa , snarare tvärtom tyvärr…  

Varför behöver en tvååring ens sitta still på en samling? För att det passar förskolans format givetvis. Hade gått lika bra att släppa ut ungarna och leka istället. Men det står ju inte i läroplanen så det går givetvis inte för sig. 

Min erfarenhet är att större grupper med barn behöver styrning av vuxna. Inte exakt hela tiden, men till ganska stor del. De klarar inte själva att organisera sig på ett sätt så att alla har det bra. Därför (bland annat) har förskolan flera olika typer av gruppaktiviteter. Samling, fysiska lekar, musik, pyssel mm. 

Mitt ena barn klarade inte samling. Hon fick gå ifrån och göra annat. Så det behöver inte heller vara så att alla kläms in i samma mall. 

Dessutom är fri lek och utomhusvistelse en del av förskolepedagogiken. Men det är just en del. Det funkar inte att ha fri lek hela tiden. Mitt andra barn tex hade inte klarat förskolan om det hade varit så. Hon behövde samlingen. 

De säger att hon är överaktiv och att det inte fungerar. exakt så.Att de inte kan hantera henne för att hon springer runt hela tiden vid maten och annars och inte sitter still.

Det är nog mest så att jag uppfattar stämningen som väldigt negativ, missförtroende och utpekande. Att mitt barn gråter när pedagogen som är mest negativ är där vid lämning är ett resultat sv förmodligen mycket negativ kommunikation och bemötande från pedagogen gissar jag. Hon är vad jag upplever rädd för den pedagogen.