Ja, när min sambo är hemma tar allting mycket längre tid. Hinner mer när jag är ensam hemma med barnet.
Han stör mig med allt och är typ i vägen.
Sen tycker han att jag stressar med barnets utveckling.
Känns som att han sinkar mig medvetet för att jag inte ska få rätt i att barnet är moget för nästa steg.
Potta, eget rum, inte äta på natten, äta nya saker, gå-träna.. ni förstår.
Shit vad det dras slutsatser om mig som person på väldigt lite information egentligen.
Jag kan förstå tanken att det ska chillas lite men jag märker ju att mitt barn mår bra av tydliga rutiner. Ni vet inte alls hur vårt barn är eller vilka utmaningar vi har.
Håller med den som säger att vi behöver lite planering i familjen och tror att det skulle göra att vi alla slappnade av lite. Man vet när och vad som ska bli gjort. DÅ menar jag inte att man ska planera ALL tid.
Hör och häpna men jag gillar att vara spontan ibland.
Men då kan man inte planera upp all tid för då finns inte rum för det.
Platta organisationer i all ära. Anser ändå att det ibland behövs att någon tar kommandot och säger att nu gör vi såhär. Annars kan det lätt bli två velpottor som står där och ska vara gulliga mot både barn och varandra. Sen behöver det inte vara samma som bestämmer eller tänker ut lösningar på saker.
Det där med blöjfrihet. Det är ett faktum att vi är sena med potträning i Sverige. Barn blir blöjfria i allt senare ålder.
Såg någon skriva att vad gör det?!
Jo, barns självkänsla ökar av att klara av en sån sak. Risken för förstoppning och urinvägsinfektion minskar. Förstoppning är en vanlig orsak till att föräldrar söker vård för sina barn. Tänk om dessa resurser hade kunnat läggas på något annat? Både miljö och ekonomi tjäna på det.
Man läser verkligen in vad man vill efter sina egna erfarenheter. Du likställer mig med ditt ex. Min utgångspunkt är snarare att ge mitt barn en annan uppväxt än den jag själv fick.
Tyckte att jag framhöll att jag hade fått bra tips i tråden men man kan inte ta till sig alla för att framstå som ödmjuk. Det är rätt gränslöst att skrida till verket med alla råd från ett nätforum.
Det är många som skriver seriöst men en del vill bara raljera.
Ville inte läsa nedlåtande saker om varken mig eller min sambo utan mer lätta på trycket och se om andra kände igen sig.
Det där med att vägra bajsa på förskolan/skolan är nog en rätt vanlig sak. Jag som vuxen går väldigt sällan och bajsar på jobbet. När jag är på resa kan det ta flera dagar innan behovet uppstår. Detta är inget som tar upp mina tankar så mycket men klart att man inte mår så bra när det har gått för många dagar.
Det där med blöjfrihet. Det är ett faktum att vi är sena med potträning i Sverige. Barn blir blöjfria i allt senare ålder.
Såg någon skriva att vad gör det?!
Jo, barns självkänsla ökar av att klara av en sån sak. Risken för förstoppning och urinvägsinfektion minskar. Förstoppning är en vanlig orsak till att föräldrar söker vård för sina barn. Tänk om dessa resurser hade kunnat läggas på något annat? Både miljö och ekonomi tjäna på det.
Man läser verkligen in vad man vill efter sina egna erfarenheter. Du likställer mig med ditt ex. Min utgångspunkt är snarare att ge mitt barn en annan uppväxt än den jag själv fick.
Tyckte att jag framhöll att jag hade fått bra tips i tråden men man kan inte ta till sig alla för att framstå som ödmjuk. Det är rätt gränslöst att skrida till verket med alla råd från ett nätforum.
Det är många som skriver seriöst men en del vill bara raljera.
Ville inte läsa nedlåtande saker om varken mig eller min sambo utan mer lätta på trycket och se om andra kände igen sig.
Ja, när min sambo är hemma tar allting mycket längre tid. Hinner mer när jag är ensam hemma med barnet.
Han stör mig med allt och är typ i vägen.
Sen tycker han att jag stressar med barnets utveckling.
Känns som att han sinkar mig medvetet för att jag inte ska få rätt i att barnet är moget för nästa steg.
Potta, eget rum, inte äta på natten, äta nya saker, gå-träna.. ni förstår.
Shit vad det dras slutsatser om mig som person på väldigt lite information egentligen.
Jag kan förstå tanken att det ska chillas lite men jag märker ju att mitt barn mår bra av tydliga rutiner. Ni vet inte alls hur vårt barn är eller vilka utmaningar vi har.
Håller med den som säger att vi behöver lite planering i familjen och tror att det skulle göra att vi alla slappnade av lite. Man vet när och vad som ska bli gjort. DÅ menar jag inte att man ska planera ALL tid.
Hör och häpna men jag gillar att vara spontan ibland.
Men då kan man inte planera upp all tid för då finns inte rum för det.
Platta organisationer i all ära. Anser ändå att det ibland behövs att någon tar kommandot och säger att nu gör vi såhär. Annars kan det lätt bli två velpottor som står där och ska vara gulliga mot både barn och varandra. Sen behöver det inte vara samma som bestämmer eller tänker ut lösningar på saker.
Det där med blöjfrihet. Det är ett faktum att vi är sena med potträning i Sverige. Barn blir blöjfria i allt senare ålder.
Såg någon skriva att vad gör det?!
Jo, barns självkänsla ökar av att klara av en sån sak. Risken för förstoppning och urinvägsinfektion minskar. Förstoppning är en vanlig orsak till att föräldrar söker vård för sina barn. Tänk om dessa resurser hade kunnat läggas på något annat? Både miljö och ekonomi tjäna på det.