Jag vill inte resa utomlands gravid så nu åker dom utan mig…

Jag tänker som en annan i tråden att man får ju inte åka när man är över en viss vecka. Men iaf. Att han åker själv med barnen hade jag ju accepterat även om jag också skulle bli väldigt besviken då det är en resa som vi alla skulle göra ihop. Men om han nu inte vill skjuta på den får han väl betala den själv? Jag hade sagt att det är mycket pengar för mig att skänka bort på något som jag själv hade velat följa med på, men av förklariga skäl inte kan nu. Säg att du vill spara din del av för att ha till nästa år så att du kan åka på något eget.

Tack!! 

Vi skulle till Grekland, 17e juni. Han och barnets mamma vill inte att man åker på skoltid. Dom är väldigt noga med det så tidigast vi kan åka är andra veckan sommarlovet då som vi bokat. 

Jag tror inte det skulle va superlätt men ändå bättre än gravid. Egentligen tycker jag väl det bästa är om dom bara åker nu men hade önskat att han tog lite större ekonomiskt ansvar för resan då. Men problemet är ju dels att vi har delad ekonomi och då skulle han behöva plocka ut massa pengar från spar och vill inte sätta han i den sitsen heller.. nä vet inte ärligt talat Jag är väl bara ledsen för att det blev som det blev. Men överreagerar säkert pga gravidhormoner

Tack för ett fint svar med både tips och förståelse för både min och hans situation! 

Det vi bestämde var att om jag mot förmodan blir gravid så får vi se hur nära inpå det blir och hur det känns. Nu har jag landat i att jag är för rädd för att åka och han tycker väl själv det är på gränsen. Problemet är att när jag tagit upp om min ångest inför resan så har han sagt saker som ?Gud vad otaggad du låter på resan? så jag fått försvara mig. Det känns som att han tycker och tror att jag inte VILL åka. Det var jag som pusha på att boka resan och att vi skulle hinna spara osv. Så jag ville verkligen, men nu är jag gravid och har någon annan än mig själv o tänka på, plus att vi kan få stora ekonomiska svårigheter om jag väljer att åka och förlossningen skulle starta på bortaplan. Det verkar han liksom inte ens tänka på för han är blind av tanken på att barnen ska bli så ledsna.. 

Jag kände att antingen så kommer jag få höra att jag sabba resan och krossade barnens hjärta osv eller så pushar jag att dom ska åka själv. Att jag valde att säga att jag tycker dom ska åka och ta med farfar är ju för att jag vill vara snäll. Och av dom anledningar som du sa, inte skapa tjafs, bibehållen god relation och det bästa för flest personer i sammanhanget. Jag är nog mest bitter över att det inte direkt var något som han verkar se som storsiny av mig och uppskatta. Hade det varit tvärtom hade Jag känt ?Gud vad stort av henne att göra såhär? och vilja ge något tillbaka kanske säga att vi åker på spa du och jag veckan efter.. men kändes som att då var han nöjd och fick som han ville men jag förväntades snarare göra så? 

Jag tror han tänker mest på att så länge barnen inte blir ledsna så är de lugnt. Han tänker ibland inte på att jag inte är deras biologiska förälder och inte kan förväntas känna och agera precis som en bioförälder.

Förstår att du är besviken på att han inte ser din uppoffring: han behöver varken omboka resan eller betala fullpris för den Och visar ingen direkt förståelse för varken din situation eller din uppoffring. Som sagt så hade jag själv varit grymt besviken på min sambo om han gjorde så mot mig. Med facit i hand borde ni aldrig ha berättat för barnen om resan förrän ni visste om det skulle bli av eller ej, för att undvika besvikna barn. Men man lär sig av sina misstag, ibland den hårda vägen. Det är lätt att va efterklok. 

Som du själv säger så tror jag inte att din sambo, likt många andra män, förstår riskerna med att åka på semester när man är gravid. Därav hans brist på inlevelse och förståelse, samt hans irritation. 

Det känns som om att du har ett behov av att ändå få till ett bra men konfliktfritt samtal med din sambo.
kanske kan du laga en god middag till honom när ni har barnfri vecka och säga något liknande likt ?Jag vill bara säga att jag tror att det är jättebra för dig och barnen att göra den här resan ihop, bra att ni får minnen för livet ihop, speciellt innan vi får en liten till i familjen, att de får pappa-tid med dig. Hoppas ni får det jättemysigt?  och sen skoja lite med att ?Men du är BANNEMIG skyldig mig en sol-semester sen! Jag och lille bebis ser fram emot en hela-familjen semester, det får du fixa hjärtat!? Med glimten i ögat. 

Det bli en pik liksom. Fast inlindad. Med glimt i ögat. 

Blir det en konflikt ändå så kanske det är lika bra att vädra åsikterna. Gör det som känns bäst för dig själv 💗

Ursäkta ts men nej, man slänger inte bort 50k bara hur som helst för att du råkat bli gravid. Ombokningsskydd, visst, men hur långt fram i tiden får man boka om då, till nästa sommar när du och den minsta också kan följa med? Eller kan man avboka din del av resan helt, så du får tillbaka pengarna? Annars får du nog ta den smällen tyvärr. Och killens barn ska väl inte heller straffas för att du är gravid, de har blivit lovade en trevlig resa, och det hade man väl kunnat hålla för sig själv tills det närmar sig avfärd men nu är det gjort. Om du vill att killen ska ta med dig på spa eller något så säg det till honom!

Kan det vara så att han har dåligt samvete gentemot sina barn att han Skaffar ett till barn med någon annan än deras mamma? Att han känner att han sviker dom?

Har du påmint honom att han sa att ni fick lösa det om ni blev gravida och att det var av just den anledningen som ni tog ombokningsskydd? Det är ju hans barn i magen också så han borde ju tänka på det barnet också och inte endast på de andra barnen. Tycker att han borde förklara för barnen att resan blir av som planerat , bara lite senare än tänkt och att ni om ombokar resan.

Men frågan är ju när du känner dig redo att resa med barnet för det är inte att rekommendera att reda med väldigt små barn. Förstår inte varför du föreslog att hans pappa skulle åka istället om du inte faktiskt tycker det. 

Sambon har hamnat i en omöjlig situation, oavsett hur han gör kommer han göra någon eller några besvikna.
Låt honom åka på semester med barnen annars är det lätt hänt att du blir den elaka styvmodern.
Ts är vuxen och kan förhoppningsvis hantera en besvikelse bättre än barn.

Du förväxlar mig med en annan person i tråden. Jag har inte skrivit något av det du anklagar mig för. 

Jag skrev ett resonerande inlägg och du svarar att jag kanske tycker att du ska abortera ett mirakel. Du håller en onödigt hög dramanivå i dina inlägg och bygger halmgubbar och jag undrar om du pratar så med din sambo. 

Att ställa dig själv mot sambons barn är själva definitionen av att pressa någon känslomässigt.

Först skriver du att du är bitter för att barnens känslor går före dina och nu skriver du att det bara handlar om pengarna. Det verkar som om du vill hitta skäl att känna dig försummad.

Jag förstår att du blev besviken och att det känns tråkigt att de åker utan dig men du får det att handla om bekräftelse och att din sambo inte bryr sig om dig. Du gör bara dig själv illa med sådana tolkningar.

Du gör samma sak i tråden. Om någon inte håller med dig så är det för att de tycker att det var idiotiskt av dig att bli gravid och att du borde abortera barnet när ingen har skrivit något sådant. Du måste sluta tolka in illvilliga avsikter när det inte finns några. 

Tycker det är självklart att om farfar ska med på resan får han stå för en rätt stor del av kostnaden. Du ska egentligen inte lägga nånting på en resa du inte ska med på.