Hur vanligt är otrohet i er umgängeskrets?

Jag har inte löst det, jag är medveten om att jag beter mig som en skitstövel och jag accepterar konsekvenserna av en upptäckt.

Det finns inga beröringspunkter mellan mig och min älskare utom en enda dold app i en mobil med fingerprint -låsning. Vi är de enda som vet om relationen och den är helt otippad. Edward Wedbush och Annie Lööf ungefär.

Tappar hoppet om mänskligheten, finns fan ingen som är trogen 

Klart det finns de som är trogna. Men de flesta är inte det.

Vaddå du accepterar konsekvenserna? Om det kommer fram så är det din partner och era barn som blir förkrossade och konsekvenserna av din otrohet tvingas de ta!!! 

Du har fel. En stor majoritet är trogna, normala personer.

Vuxna självständiga barn bör kunna hantera att vuxna har vuxna behov, och att allt inte är självklart och enkelt i relationer. 

Min partner vet att jag behöver annat sex för att må bra men har inte tagit ställning till detta. Han har fått som han vill i 20 år, nu vill jag ta en annan roll, han vill inte. 

Alternativet hade varit att lämna redan men det hade verkligen gjort honom ekonomisk skada i nuet. Ska jag lämna ska det ske på ett bättre sätt.

Det är att tala för döva öron. De som väljer otrohet har inte förmågan att förstå hur de skadar sina nära och kära. Hade de haft den förmågan hade de aldrig valt att skada de människor som de påstår att de älskar allra mest. 

Billigast i en otrohetsaffär kommer den som den otrogna hoppat i säng med sen den otrogna själv. Det kan man inte säga om den bedragna eller barn som finns i familjen direkt. 

Ett svinaktigt beteende helt enkelt. Men folk verkar sakna förmågan att känna empati för andra och är enbart egoister. 

Nej du, försök inte få det som att du bryr dig om din partner. Det är uppenbart att du behandlar människor som objekt som finns bara för att uppfylla dina behov. Andras behov bryr du dig inte om. Du går bakom ryggen på din partner och manipulerar. Och tro mig, det är inte normalt. Man kan välja att leva i bubbla, skapa en egen förvanskad värld där egoismen alltid har rätt men inte i verkligheten. 

Varför bryta upp ett väl fungerande äktenskap bara för att en sak är dålig?
Jag älskar min man och  han älskar mig.
Vi har det väldigt bra med absolut allt, utom sexet. 
Är det inte mer egoistiskt då att vi ska skilja oss och sitta ensamma i varsit hus än att vi har  lite egna intressen.
Han åker och  jagar,fiskar kollar div matcher med sina polare o h mår bra utav det. Jag träffar min vän och mår bra av det.
Allt sköts snyggt och med respekt.
Varför ska han gå runt och må dåligt o h inte känna att han kan fylla mina behov.
Han skulle må ännu sämre om han visste att jag träffar nån annan för att få det han inte kan ge mig.
Nu mår vi alla bra och ingen blir sårad.
Skulle han få veta skulle han absolut stanna kvar men må dåligt över att han inte klarar av att tillfredsställa mig.
Detta konceptet passar mig h min vän alldeles utmärkt.
Ingen vill gå ifrån den andre, vi är inte förälskade i varandra utan vi vill må bra i våra äktenskap o h liv.

Nån gång i livet ja.