Anonym (Inte bara du!!) skrev 2025-05-09 17:02:42 följande:
Tror du verkligen på det att det är bara du som har haft det tufft?
Jag blev också mobbad, från 2:an t.o.m 9:an.
Min pappa var alkoholist när han levde.
Min mamma är tablettmissbrukare och har utsatt mig för psykisk misshandel under många år.
Sexuella övergrepp från min styvfar och min s.k mamma påstod att jag ljög eftersom jag bara är en "jävla oäkting".
Diagnos.
Några självmordsförsök.
Så exakt VAD är det som gör att DU har det värst?
Har du autism. t.ex?
Det är helt värdelöst att jämföra lidande. Antingen har man haft en hygglig barndom, en barndom med vissa svårigheter eller en med stora svårigheter.
De som har haft stora svårigheter har också mycket större saker att kämpa med. Både med inre saker och sådant som att ens skolgång kan ha förstörts, så att man inte kunnat genomföra den eller har mycket låga betyg.
Det är ingen id'e att fundera över vem som haft det värst. Istället behöver man själv försöka känna självmedkänsla och fundera på hur det skulle kunna bli bättre.
Du har väl också rätt att vara förbannad och ledsen, efter det som du har gått igenom! Ja!
Sedan är frågan hur man kan få stöd för att klara sig och gå framåt. Ibland är det svårt att hitta rätt.
Den enda fördelen med att ha haft en tuff uppväxt är att man till slut får till något som börjar likna ett hyggligt liv, så har man vett att uppskatta det.
Andra, med mer harmoniska uppväxter, kan ständigt vilja ha mer och bättre av allt.
