• Anonym (Ronja)

    Vad åt ni mycket som barn

    jag föddes på tidigt 80tal, mest boendes med mamma och min bror under uppväxten. mamma hade två arbeten för att vi skulle kunna ha råd med resor osv. Maten blev lite lidande då tiden sällan fanns för matlagning från grunden. Vi åt mycket scampi fritti, fattiga riddare, gorbys piroger.. och pizza från pizzerian på fredagar . Minns även när jag åt potatissallad från förpackningen på måndagarna när mamma kom hem extra sent. Vad har ni för matminnen från er barndom?


     

  • Svar på tråden Vad åt ni mycket som barn
  • Anonym (Göran)

    Husmanskost. Mamma lagade god mat. 

  • Anonym (Hm)

    Vanlig husmanskost, pizza ibland till helgen.

  • Anonym (fågelsången)

    Jag föddes på mitten av 80-talet. Mina matminnen finns i typ 3 perioder, ungefär i linje med min dagis/skolgång. 

    När jag var riktigt liten, innan jag fyllde 8, var vi en helt vanlig familj, mina föräldrar jobbade, min pappa tjänade rätt bra, mamma lite mer snittmässigt, båda hade vanliga 8-16-jobb. Vi åt helt vanlig husmanskost som mestadels lagades hemma, men med en del helfabrikat som färdiga köttbullar ibland, fiskpinnar, osv. Köttfärs, torsk och kyckling åt vi mycket av, på den tiden var det billighetsmat. Jag tror att det som mina föräldrar såg som vardagslyx så att säga var smörgåsar. Vi åt aldrig gröt eller ens fil till frukost. Och oboy, det fick vi varje dag. Då och då åt min pappa långfil med hjortron som vi fick gratis med flygpost då vi bodde i stockholm men pappa var från norrland. Helglyx var fläskkotletter, lammkotletter, köttgryta. Och så åt vi hemma hos mormor varje eller nästan varje helg, och hon hade alltid kakor, rulltårta och kanelbullar.

    Sen började livet tjorva, min pappa blev opererad för hjärtfel och fick sjukersättning, så han gick från att ha en bra inkomst till att ha en dålig. Han började också dricka mycket. Så maten blev mer av den billiga sorten, mer korv och makaroner och mindre fläskkottletter. Men det var alltid någon som faktiskt lagade mat, och smörgåsar och oboy fanns det alltid. 

    Sen blev mamma också sjuk när jag var tonåring och då havererade alltihop. Jag och syskonen fick ofta klara maten själva och då blev det som det blev. Var vi duktiga så stoppade vi Stinas Kyckling i ugnen och åt potatissallad till, var vi inte duktiga så bladade vi ihop chokladbollssmet och åt direkt ur skålen. Var det nära lön kunde vi gå till pizzerian eller grillen, då kände vi oss rika. Vi var flitiga besökare på ortens godis- och videobutik vid namn Godismonstret. Och så mackor förstås, med oboy till.

  • Anonym (Amomyn)

    Tänker spontant på blodpudding. Detta åt vi ofta i småskolan. I vuxen ålder tror jag aldrig att man ätit detta. Däremot dricker jag blod ibland. Utblandat då eftersom det blivit lite för äckligt att dricka som det är. Mycket järn och nyttigheter i djurblod. 

    Chokladpudding av sånt där pulver som vispas ihop med mjölk. Uppskattade detta som barn och nu i vuxen ålder så tycker jag det smakar mest som sockrad papp.

    Mer-dryck och Festis. Gott i barndomen, numera lite för sliskigt för mina smaklökar. 

    Prickigkorv eller "medvurst" som man numera kallar det, för att uttrycka sig vuxet.

    Ett favoritpålägg på mackan som liten. Jag gillar denna saltsyrliga korv än idag men äter den inte så ofta som förr. Chark är ju ingen nyttig mat precis. 

    Fiskpinnar och fiskburgare. Älskade detta som barn av nån anledning. Idag tycker jag att de knappt smakar nåt. Äter mycket hellre färsk fiskfilé. 

  • Anonym (fågelsången)
    Anonym (Amomyn) skrev 2025-06-09 21:25:16 följande:

    Tänker spontant på blodpudding. Detta åt vi ofta i småskolan. I vuxen ålder tror jag aldrig att man ätit detta. Däremot dricker jag blod ibland. Utblandat då eftersom det blivit lite för äckligt att dricka som det är. Mycket järn och nyttigheter i djurblod. 

    Chokladpudding av sånt där pulver som vispas ihop med mjölk. Uppskattade detta som barn och nu i vuxen ålder så tycker jag det smakar mest som sockrad papp.

    Mer-dryck och Festis. Gott i barndomen, numera lite för sliskigt för mina smaklökar. 

    Prickigkorv eller "medvurst" som man numera kallar det, för att uttrycka sig vuxet.

    Ett favoritpålägg på mackan som liten. Jag gillar denna saltsyrliga korv än idag men äter den inte så ofta som förr. Chark är ju ingen nyttig mat precis. 

    Fiskpinnar och fiskburgare. Älskade detta som barn av nån anledning. Idag tycker jag att de knappt smakar nåt. Äter mycket hellre färsk fiskfilé. 


    Inte för att vara petig, men prickig korv finns och kallas fortfarande för prickig korv. Jag har en ask i kylen.
  • Anonym (Amomyn)
    Anonym (fågelsången) skrev 2025-06-09 21:27:48 följande:
    Inte för att vara petig, men prickig korv finns och kallas fortfarande för prickig korv. Jag har en ask i kylen.
    Ok. Det är inget som jag lagt märke till i diskarna för charkuterier. Brukar själv alltid välja Pärssons cognacsmedvurst. Skulle tro att de flesta sorter fått det mer professionella namnet. Prickigkorv har ju en rätt barnslig klang. 

    Kålpudding fick vi ofta som barn. Väldigt gott, dock sällan jag äter det nuförtiden. Tycker det är så bökigt att göra, tar tid och så. De färdiglagade varianterna är inte lika goda heller. Ibland, om varmmatsbuffén på Hemköp har puddingen eller kåldolmar, då får man passa på. 

    Pannkakor och våfflor. Äter det nu också men ganska sällan. Jag har inga egna barn, kanske därför man väljer bort det.
  • Anonym (Hm)
    Anonym (fågelsången) skrev 2025-06-09 21:27:48 följande:
    Inte för att vara petig, men prickig korv finns och kallas fortfarande för prickig korv. Jag har en ask i kylen.
    Prickig korv är gott.
  • Mrs Moneybags

    Föddes 1971. 

    Mamma lagade det mesta från grunden och var proggare, så det blev mycket sallader med linser och grejer. Hälsokost. Afrikansk mat förstås, pappa var från Östafrika. Chilenska piroger och såna grejer som mamma lärt sig laga i studentområdet där vi bodde. Vi läste spanska hemma hos några chilenare i området som var med i Chilekommittén. Hembakt bröd har mamma alltid gillat att göra, så det blev det ofta. Så gott! Jag äter lite åt det här hållet som vuxen, så man blir väl inspirerad och influerad av det man ser som barn. 

    När jag och mina syskon fick välja middag själva kunde det bli pasta och bacon eller blodpudding. 

    Mormors rullströmming och dillkött glömmer jag aldrig. Men oftast brukade mormor och morfar laga fläskfilé med potatis och sås när jag kom, de visste att jag älskade det. Hjärta

    Sommarmorgon på vårt landställe med en mugg o'boy och en skogaholmsmacka med hushållsost eller port salut. Det är barndom för mig. 

    Vi drack kanske 1-2 läsk per år och då fick man dela med ett syskon. På kalas fick man saft istället. Mamma köpte aldrig apelsinsaft eftersom det var för sött enligt henne. Jag fick ofta ett minipaket med russin när jag följde med mamma till affären, men inte godis. Åt i princip aldrig på restaurang. Efter skolavslutningarna tog mormor och morfar med oss till Clock i Sumpan och där fick vi äta hur mycket vi ville. De tyckte det var kul att se oss gå loss. 

    Minns första gången på kinarestaurang ca 1980. När storebror fick en flakmoppe började vi köpa pizza ibland som han hämtade på moppen. Det var i början av 80-talet. 

  • Anonym
    Anonym (Amomyn) skrev 2025-06-09 21:25:16 följande:

    Tänker spontant på blodpudding. Detta åt vi ofta i småskolan. I vuxen ålder tror jag aldrig att man ätit detta. Däremot dricker jag blod ibland. Utblandat då eftersom det blivit lite för äckligt att dricka som det är. Mycket järn och nyttigheter i djurblod. 

    Chokladpudding av sånt där pulver som vispas ihop med mjölk. Uppskattade detta som barn och nu i vuxen ålder så tycker jag det smakar mest som sockrad papp.

    Mer-dryck och Festis. Gott i barndomen, numera lite för sliskigt för mina smaklökar. 

    Prickigkorv eller "medvurst" som man numera kallar det, för att uttrycka sig vuxet.

    Ett favoritpålägg på mackan som liten. Jag gillar denna saltsyrliga korv än idag men äter den inte så ofta som förr. Chark är ju ingen nyttig mat precis. 

    Fiskpinnar och fiskburgare. Älskade detta som barn av nån anledning. Idag tycker jag att de knappt smakar nåt. Äter mycket hellre färsk fiskfilé. 


    Det finns fortfarande prickig korv. T ex
    Scan svensk prickig korv
  • Anonym (Anna)

    Tråkig och smaklös färdigmat. T ex mamma scans köttbullar, falukorv i ugn, fiskpinnar, Stinas kyckling, krögarpytt? Skulle aldrig bjuda mina barn på sådant. 


    Jag tror min mammas brist på energi kring mat har gjort mig lite manisk i att servera varierad mat lagad från grunden; pasta med oxfilé, panerad kyckling, fisksoppa på egengjord räkfond, enchilladas, palak paneer, bouef bourguignon osv? De hatar förstås min mat, så nästa generation är väl tillbaka i blodpudding och krögarpytt?

Svar på tråden Vad åt ni mycket som barn