Du lovade igår att inte lägga mer tid på mig men ändå är du här igen? 
Segregation är ett komplext problem som handlar om mer än bara kriminella klaner. Jag har aldrig påstått att Tyskland är helt fritt från segregation, utan det jag har sagt och står fast vid är att Tyskland har mindre problem med segregation än Sverige.
Men om vi nu fokuserar på klaner, som du vill: Tysklands befolkning är ungefär åtta gånger större än Sveriges. Om Sverige har omkring 40 kriminella klaner medan Tyskland har drygt 100, innebär det faktiskt att problemen med klaner är proportionellt sett betydligt större i Sverige än i Tyskland..
Socialdemokraterna har inte haft egen majoritet i riksdagen för att kunna avskaffa EBO-lagen eller reformera systemet med vinstdrivande marknadsskolor.
Sedan 2006 har riksdagen dominerats av en borgerlig majoritet, och de flesta budgetar under denna tid har präglats av borgerliga partier och/eller Sverigedemokraterna.
Faktum är att Sverige sedan 2006 oftare styrts av budgetar som haft stöd av SD än som haft stöd från Socialdemokraterna (Till tabellen nedan ska budgetar för 2024 och 2025 läggas till och dessa har som du vet också haft stöd från SD.
Jag har missat den språkvetenskapliga diskussionen här men om ens välmående i form av arbete, försörjning, sociala kontakter och möjliggörande för barnen är beroende av det lokala språket, vilket det oftast är, måste man lägga kraft och tid på att lära sig, oavsett hur svårt det är.
Ja självklart. Socialdemokraterna ser språket som nyckeln till integration och vill därför både skärpa kraven och stärka stödet för att fler ska lära sig svenska.
De föreslår tidig svenskundervisning från dag ett för asylsökande, språkplikt kopplad till ersättning, språktest för permanent uppehållstillstånd och språkkrav för personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg. Samtidigt vill de höja kvaliteten på SFI, införa kommunalt språkansvar och erbjuda språkutbildning även för äldre och befintlig personal . Med tydliga krav och bättre stöd ska alla som bor i Sverige lär sig svenska och kan bli en del av samhället.
Allt beskrivs i detta dokument:
www.socialdemokraterna.se/download/18.147530561916e0aa10d57f2/1724760015454/Sammansta%CC%88llning%20av%20fo%CC%88rslagen%20till%20politikutveckling%20fra%CC%8An%20partistyrelsens%20arbetsgrupper.pdf
Elever som behöver extra stöd ska självklart få stödundervisning, oavsett vilken klass de går i. Men det finns en avgörande skillnad mellan att placeras i en klass där få elever behärskar språket väl och att gå i en klass där de flesta har svenska som modersmål. Forskning visar tydligt att svagare elever påverkas positivt av att vistas i en miljö tillsammans med elever som har högre kunskapsnivå och starkare språkkunskaper. Detta kallas för kamrateffekten (peer effect) och innebär att elever lär och utvecklas genom att inspireras, utmanas och få språkliga förebilder bland sina klasskamrater. Denna effekt gäller för övrigt även andra ämnen än språk.
När skolor blir alltför segregerade försvinner denna effekt, vilket försämrar både språk- och kunskapsutvecklingen. För att höja resultaten och ge alla barn bättre förutsättningar behöver vi därför motverka skolsegregationen och skapa blandade lärmiljöer där kamrateffekten kan verka fullt ut.
Källa: Kaj Rämmö
Utanförskapets pris: När segregationen sänker våra hem
Bostadspriserna faller i Hässelby-Vällingby och Järva, medan de stiger i övriga Stockholm. Det är en oroväckande trend som blottlägger en djupgående samhällsproblematik: segregationens konsekvenser för både människor och ekonomi. Att tillåta utanförskapsområden att växa fram är inte bara ett socialt misslyckande, det är också en ekonomisk fälla som drabbar oss alla.
Den onda spiralen
När områden stigmatiseras och präglas av kriminalitet, arbetslöshet och social oro, uppstår en ond spiral. Människor med ekonomiska resurser flyttar, vilket leder till minskad efterfrågan på bostäder och sjunkande priser. Skolor och lokal service drabbas, vilket ytterligare förvärrar situationen och driver bort fler invånare.
White flight
Fenomenet ?white flight? är en realitet i många svenska städer. När svenska familjer känner sig otrygga eller upplever att deras barns skolgång försämras på grund av segregationen, väljer de att flytta. Kvar blir områden med en alltmer homogen befolkning, ökad koncentration av sociala problem och en känsla av hopplöshet.
Ekonomiska konsekvenser
Sjunkande fastighetspriser är bara toppen av isberget. Utanförskap leder till en rad negativa ekonomiska konsekvenser:
Bryta den negativa trenden
Att vända utvecklingen kräver en kraftfull och långsiktig satsning på:
Ansvar för framtiden
Att tillåta utanförskapsområden att fortsätta växa är att svika vårt ansvar för både nuvarande och kommande generationer. Det är en investering i segregation, otrygghet och ekonomisk stagnation. Vi måste agera nu för att bryta den negativa spiralen och skapa ett samhälle där alla har möjlighet att leva ett tryggt och meningsfullt liv, oavsett var de bor.
Nu blir jag faktiskt fundersam. I praktiken är det ju bara marginella skillnader mellan de förslag du länkar till från Medborgerlig Samling och Socialdemokraternas förslag. Om du tycker att de förslag du lyfter fram är bra, så finns det egentligen ingen anledning att vara orolig för Socialdemokraternas politik.
För att tydliggöra har jag gjort en jämförelse nedan:
Lägenhetspriserna faller i Storstockholm och Göteborg och Malmö läser jag i DN, mer ände brukar över sommaren, vilket indikerar fortsatt sänkta priser. Villor står stilla och bostäder i Norrland ökar i pris.
Att köpa BR i Stockholm idag är nog ingen bra affär, vare sig på kort sikt. Vem vill investera i något som väldigt snabbt kan tappa sitt värde?
Ja, Sverige har byggt upp en bostadsbubbla som en följd av bl.a. moderaternas sänkning av fastighetsskatten i kombination med år av extremt låga bostadsräntor.
Det var inte Socialdemokraterna som sänkte fastighetsskatten det gjordes under den borgerliga regeringen 2008 då den statliga fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en kommunal fastighetsavgift med ett takbelopp.
Socialdemokraterna har i stället länge förespråkat en bredare skattereform. De vill sänka inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare, samtidigt som de ser behovet av att införa eller stärka vissa kapitalskatter. Detta ligger i linje med vad de flesta nationalekonomer rekommenderar: ett skattesystem som i större utsträckning beskattar tillgångar och konsumtion snarare än arbete.
Samtidigt har Socialdemokraterna betonat att en sådan skattereform kräver bred politisk enighet, på samma sätt som den stora skattereformen i början av 1990-talet. De menar att det inte är hållbart att genomföra stora förändringar i skattesystemet om de riskerar att rivas upp vid nästa regeringsskifte.