Anonym (Mmmm) skrev 2025-07-23 07:54:47 följande:
Varför lägger du över ansvaret på TS för vad som händer med mannens familj? Det är hans ansvar, ingen annans. Han har valt att ligga med TS trots sin familj. Hade han respekterat och varit rädd om sin familj hade han aldrig varit otrogen.
Han får städa upp skiten han har satt sig i. Det är inte TS ansvar.
Mannen har frivilligt ingått en sexuell relation med TS, Konsekvensen av detta är allvarlig för mannen om detta uppdagas för familjen. Mannen har dock inte valt att skaffa barn med TS, detta för med sig helt andra och allvarligare konsekvenser för mannen.
Så jag tycker man får hålla isär graviditeten och den sexuella relationen som två olika delar. Mannen har uppenbarligen velat ingå ett sexuellt partnerskap men vill inte bilda familj med TS. TS vill mot mannens vilja behålla barnet, TS är alltså ur ett etiskt perspektiv (ej juridiskt) ansvarig för konsekvensen för mannen och dennes familj orsakad av det påtvingde föräldraskapet, inte den sexuella relationen!
Konsekvensen av otroheten är däremot delad, där kan jag absolut hålla med om att det är mannen som får ta det stora ansvaret! Men konsekvensen av graviditeten ligger på TS, där har hon ett etiskt ansvar.
TS har förvisso inga juridiska ansvar för sitt agerande, men sett ur ett västerländskt värdegrundsperspektiv så är TS agerande djupt oetiskt.
Att detta skulle vara TS enda chans att bli förälder är som många påpekat felaktigt och förmodligen ett svepskäl.
TS kan ju avsluta graviditeten och inom ett år göra en isemination och skaffa barn utan någon koppling mot mannen, jag tycker därmed det är märkligt att man vill behålla barnet med dom konsekvenser det för med sig.
Att behålla just denna graviditeten för ju med sig så mycket elände för inte bara mannen, även hans fru och barn kommer ju drabbas av detta, en otrohet är såklart sårande och allvarlig men det går inte att jämföra konsekvenserna av att mannen blir förälder till ett utomäktenskapligt barn.
Många här verkar njuta skadeglatt av att mannen minsann ska avslöjas och få stå sitt kast, det må så vara att han ska straffas för att ha varit otrogen men TS kan välja att förvärra skadan betydligt igenom att behålla barnet. Att behålla barnet för med sig andra och värre konsekvenser än enbart otroheten och det är TS ansvar och det måste hon väga in i beslutet.
Så det är alldeles uppenbart att en abort följt av ett avslut av relationen med mannen och därefter en ny graviditet med insemination eller en frivillig partner är ett mycket bättre alternativ för alla parter.
Avslutandet av graviditeten innebär enbart att TS möjlighet att bli förälder förskjuts med 1 - 3 år, den konsekvensen är låg och kan omöjligt motivera skadan som mannen och dennes familj drabbas av från det ofrivilliga föräldraskapet. Ska dom behöva lida av detta resten av livet bara för att TS inte kan vänta några år med att bli förälder?
