-
😄 Är det standardsvaret hos israelvänner när de inte har något att säga? Det är kanske bättre att inte svara alls som ni brukar göra.FuckGoggleAskMe skrev 2025-10-18 20:15:14 följande:Appropå att missa poänger i inlägg ? -
Palestina existerade mycket länge innan staten Israel bildades 1948, både som geografiskt begrepp och som befolkad region med egen kulturell och social identitet. Historiska och demografiska källor visar tydligt att området under flera århundraden hade en överväldigande arabisk (muslimsk och kristen) majoritet, och att judar utgjorde en liten minoritet. Enligt brittiska folkräkningar och senare FN-data visar siffror från 1914-1946 att den överväldigande majoriteten av invånarna var araber (muslimer och kristna), medan judarna utgjorde en mycket liten minoritet:Tom Araya skrev 2025-10-19 02:48:31 följande:Här vill jag påminna dig om att den ursprungliga planen för det brittiska Palestina-mandaten var en arabisk stat öster om Jordanfloden och en judisk stat väster om Jordanfloden.
Att splittra området väster om Jordanfloden i en judisk stat och ytterligare en arabisk stat var en idé som dokumenterades först i mitten av 30-talet.
Ska vi beskriva området status före dess så hittar vi inget som där talar för en palestinsk stat.
Osmanska riket 1517-1917
Mamluckerna från sent 1200-tal fram till 1516
Kungariket Jerusalem 1099-1291
Storsyrien 638-1099
Bysantiska riket/Östromerska riket - 324-638
Romerska riket 63 f.kr. - 324 e.kr.
Hasmoneiska riket (judiskt) 167 f.kr.
Alexander den store 332 f.kr.
Perserna 539 f.kr.
Babylonierna 586 f.kr.
Israels och Juda riken (judiskt) 1000-586 f.kr.
Före det brittiska Palestina-mandatet så benämndes alla som bodde i området för "palestinier", oavsett om de var araber/muslimer, kristna eller judar.
1914: ca 689?000 invånare, 525?000 muslimer, 94?000 judar och 70?000 kristna.wikipedia?
1922: ca 752?000 invånare, 78?% muslimer, 11?% judar, 9,6?% kristna.
1946: ca 1,85?miljoner invånare, 1,34?miljoner icke-judar och 608?000 judar.
Den judiska befolkningen växte sedan kraftigt på grund av organiserad massinvandring av judar från hela världen under det brittiska mandatet, medan den arabiska befolkningen ökade främst genom naturlig tillväxt.
Innan staten Israel utropades 1948 var Palestina ett mångkulturellt samhälle med arabiska majoritetsstäder som Jaffa, Nablus, Hebron och Jerusalem, där gemenskaper av muslimer, kristna och judar levde sida vid sida. Sedan kom sionisterna och ville skapa en stat endast för judar. FN:s delningsplan 1947 gav mer än hälften av området till judarna trrots att vid denna tidpunkt var ungefär två tredjedelar av befolkningen palestinier. Det är så orättvist. Den palestinska majoriteten hade aldrig samtyckt att deras hem, jord och historia blev offrade för ett kolonialt projekt maskerat som "återfödelse". Resultatet: mer än 700 000 palestinier fördrevs, över 400 byar raserades, och en ny stat byggdes på ruinerna av ett annat folks hemland. Israel fortsatte att roffa mer och mer av palestinska områden, dödade och fördrev palestinier för att bygga olagliga bosättningar för fanatiska sionister och idag ser vi hur ett folkmord sker mitt framför våra ögon. Sionisterna vill ha allt och större Israel. -
Precis som vi trodde. När gisslan befriades, iscensätter Israel en atack mot Israel och fortsätter med folkmordet i Gaza. Det här är fascism. Det går inte att lita på Israel.
www.aftonbladet.se/nyheter/a/63pw3e/israelisk-media-har-attackerat-gaza-fran-luften

-
Det vi ser i Gaza idag är absolut inte en självförsvarshandling, det är en skenmanöver för att fortsätta ett redan pågående folkmord. När nyhetsrubrikerna talar om en "ny attack från Gaza", bör världen stanna upp och fråga: vem tjänar på att elden flammar upp igen?
Hamas hade redan frigivit samtliga civila gisslan, ett avgörande steg mot vapenvila. Ändå fortsatte Israel sina bombningar av flyktingläger, sjukhus och skolor. I detta ljus blir det uppenbart att dessa påstådda attacker inte handlar om säkerhet, utan om att skapa en förevändning, ett nytt narrativ, som tillåter ockupationsmakten att fortsätta sin förintelsepolitik mot befolkningen i Gaza.
Det vore strategiskt självmord för Hamas att provocera just nu, de har allt att vinna på lugn och förhandlingar. Däremot har Israel allt att förlora på fred. En ny attack, oavsett hur tveksam dess bakgrund, blir då ett politiskt verktyg, en iscensatt "incident" att använda för att dölja det fortgående blodbadet.
Medier och västvärldens regeringar förväntas ännu en gång svälja den officiella versionen. Men för varje dag som går, för varje barnkropp som grävs fram ur ruiner, dör trovärdigheten i den israeliska retoriken. Det här är inte självförsvar. Det är planerad utplåning, från första början. -
När Hamas valde att släppa gisslan var det ett uttryck för en vilja till fred. Gesten visade att det fanns en öppning för att minska lidandet och skapa förtroende mellan parterna.Anonym (Lina) skrev 2025-10-19 16:34:12 följande:Hamas mördar för att återta kontrollen. De har inga avsikter att hålla sig till fredsavtalet så skyll inte på Israel för det.
Israel svarade utåt med ord om fred och återhållsamhet. Men så snart gisslan var fria, återupptogs de folkmordet i Gaza, med civila som huvudsakliga offer. Många uppfattar det som att den israeliska ledningen ljög och bara utnyttjade vapenvilan taktiskt, inte för att främja fred, utan för att få ut gisslan.
Hamas skulle aldrig ha släppt gisslan om målet var att behålla kontrollen eller fortsätta krig. Det är helt ologiskt att hävda något annat. Deras beslut speglade en vilja att avsluta kriget. Tragiskt nog blev resultatet att den tillfälliga freden användes som ett svepskäl för att fortsätta ett krig som internationella observatörer allt oftare beskriver som ett folkmord.
-
Hamas är avskyvärda terrorister men Israel framstår som en part som är mycket värre.Anonym (Wtf) skrev 2025-10-19 18:10:48 följande:Detta kan du omöjligt tro på själv såvida du inte är Hamasanhängare. Palestinier har vittnat om hur folk mördats för att de anklagas för att ha hjälpt Israel. Helt utan bevis. Vapenvilan var Hamas enda möjlighet att få möjlighet att organisera om sig och omgruppera. Hamas uttalade mål är fortfarande att Israel ska utplånas. Att släppa gisslan var enda möjligheten att fortfarande existera. Hade de deklarerat Israels rätt att existera och lagt ned vapnen hade dessa attacker aldrig ägt rum.
När någon påstår att "vapenvilan bara gav Hamas tid att omgruppera" avslöjar det inte insikt, det avslöjar bara blindhet och hjärntvätt orsakat av Israelisk propaganda Hasbara. Fredsförslaget kom från USA.
Att påstå att Hamas bär all skuld för lidandet är att utplåna historien. Det är att glömma 1948, 1967, Sabra och Shatila, Intifadorna, blockaden, årtionden av etniska rensningar, ockupation, folkmord, markstöld och systematiskt förtryck av palestinier. Den palestinska verkligheten är inte född ur Hamas, Hamas föddes ur den verkligheten.
Israels regering och sionister kräver att palestinier ska "erkänna Israels rätt att existera". Men var finns erkännandet av palestiniernas rätt att leva i fred i en egen stat? Att existera, utan att förtryckas, bombas, utan att svältas, utan att tystas? PLO erkände Israel redan för trettio år sedan. Resultatet blev inte fred, det blev murar, mer ockupation, mer förtryck och etniska rensningar, koloniala bosättningar och checkpoints där liv slutar i väntan på tillstånd.
Och när man talar om "avrättningar utan bevis" i Gaza, låt oss minnas: det är just detta som sker varje dag, men i israelisk form, via drönare, jaktplan, prickskyttar och artilleri som systematiskt dödar framförallt oskyldiga civila. Inga rättegångar, inga bevis, bara namn som raderas ur befolkningen. Att upprördheten gäller palestiniernas interna kaos, men inte Israels organiserade förstörelse, är ett moraliskt haveri.
Enligt vissa palestinska källor riktar Hamas sina attacker inte mot civila palestinier, utan mot personer som misstänks samarbeta med israelisk underrättelsetjänst. Organisationen hävdar att dessa åtgärder syftar till att bekämpa spionage och upprätthålla intern säkerhet i Gaza. -
Ja, du bevisar att du inte vet vad du pratar om eftersom du säger emot dig själv. Israel vill inte ha fred, Israel vill ha palestinska områden men utan palestinier som lever där just nu. Trots PLO:s erkännande av Israels existensrätt blev det ingen fred. Israel erkände aldrig palestiniernas rätt till en egen stat utan fortsatte med etnisk rensning, markstöld, förtryck och massmord på palestinier, en politik som idag ses som en kolonial och sionistisk krigföring mot det palestinska folket och dess mänskliga rättigheter.Anonym (Wtf) skrev 2025-10-19 19:16:42 följande:PLO erkände Israel för 30 år sedan, helt riktigt. Och det var ur det erkännandet Hamas föddes vilket du medvetet undanhöll.
Israels fascism och stöld av palestinska områden är ett centralt hinder för en rättvis fred och försoning i regionen. -
Fanatiska sionistiska terrorister fortsätter dagligen att terrorisera och fördriva palestinier.
www.aftonbladet.se/nyheter/a/JbVq17/bosattarnas-barnsoldater-pa-vastbanken-ak-hem-till-sverige-och-beratta-om-oss

-
På vilket sätt är det hat mot Israel? Att jämt framställa Israel som offer fungerar inte längre eftersom många börjar förstå vad Israel håller på med. Att kritisera ockupation, folkmord, etnisk rensning, olagliga bosättningar, förtryck och dödandet av oskyldiga barn handlar inte om hat mot ett land eller ett folk. Det handlar om att stå upp för mänskliga rättigheter och universella värderingar.Tow2Mater skrev 2025-10-19 20:37:09 följande:Har tråden om Gaza nu forvandlats till att handla om Västbanken? och rent allmän hata-Israel tråd?
Israel, liksom alla andra stater, omfattas av internationella lagar och moraliska principer. När människor fördömer handlingar som bryter mot dessa principer, såsom långvarig militär ockupation, tvångsförflyttningar eller urskillningslösa attacker mot civila, riktas kritiken mot politiska beslut och militära handlingar, inte mot det judiska folket eller Israels existens. -
Att fördöma Hamas är en moralisk skyldighet. Genom att rikta sina handlingar mot oskyldiga människor bryter Hamas mot varje mänsklig och etisk princip.
Att stå emot Hamas är därför inte en fråga om politik, utan om mänsklighet. Deras terror drabbar oskyldiga människor som förtjänar trygghet, inte skräck.
Sionistiska röster och deras anhängare försöker i många fall likställa varje form av ifrågasättande av Israels handlingar i Gaza med stöd för Hamas terrorism. Detta är en farlig propaganda som underminerar både yttrandefriheten och den seriösa diskussionen om internationell rätt.
Att påtala krigsbrott, civila dödsoffer eller folkrättsbrott är inte detsamma som att försvara Hamas. Tvärtom är det ett försvar för mänskliga rättigheter.
I en rättsstat måste alla parter kunna granskas. De som kräver att Israel ska hållas ansvarigt för brott enligt Genèvekonventionerna gör det inte för att sprida hat, utan för att försvara principen att ingen stat står över lagen. Att försöka tysta dessa röster med falska anklagelser är inte bara korkat, intellektuellt ohederligt, det är ett hot mot demokratisk debatt i sig.