Engelska skolan - Bra/anus?

Jag håller med dig.
Sann, och positiv, auktoritet är att barnen vet att i grund och botten är det läraren bestämmer, utan att läraren måste påpeka detta frekvent, men genom att eleverna naturligt lyssnar ganska bra till läraren.
Sedan, om en lärare blir testad av en elev, bör den läraren i mina ögon kunna vara auktoritär och sätta ner foten. Annars blir det djungels lag där de fräckaste eleverna bestämmer, på övrigas bekostnad.

Men kommunala skolor som fungerar, där eleverna visar varandra och lärarna respekt och där det råder studiero under dagarna, finns det sådana? Vår gamla kommunala skola anses vara en av de bästa i staden och ändå var det ofta kaos. Jag var med många dagar i skolan, under 5 år tog jag ledigt totalt ca 10 dagar för att vara med i skolan och det jag såg var skrämmande. Nu går mina barn på en friskola och det är jätteskillnad. De utvecklas, de mår bra och de lär sig massor. De behöver inte vara oroliga och rädda utan kan koncentrera sig på att lära sig. Som min dotter säger:" Lärarna på nya skolan är så glada, det ger massor av energi med så glada lärare". På den kommunala skolan var lärarna alltid trötta och det kan jag förstå med alla dessa konflikter och barn som inte klarade av att sitta still och följa undervisningen.

Jag tror det har med ledningen att göra, inte lärarna direkt.
På kommunala skolor tror jag det finns mer inkompetens högre upp i leden, en oförmåga att stödja neråt. Då är det inte så lätt att sköta sitt jobb som lärare, när man är ansatt från eleverna, och får händerna bakbundna uppifrån pga missriktad pedagogik.

Vilken Engelsk skola menar du?
IES här I gbg har inte jättebra rykte faktiskt. Däremt har ISGR/IHGR bra rykte.

Jag vet inte hur det är på alla skolarna men min bror som går där njöt av miljön när han började. Det var

- lugnt i klassrummet (även när läraren inte är där vilket han verkligen var förvånad över)

- tydliga regler för hur man uppför sig och tydliga konsekvenser

- möjlighet till stöd till både dem som ligger före och efter i olika ämnen. Han läser avancerad matte och får extra hjälp i svenska.

Min dotter ställde jag i kö redan vid födelsen. Jag vill inte att hon går i den svenska flumskolan. Jag mådde dåligt av den i alla år. Inte ett enda beslut kunde tas utan att röstas fram, lektionerna fick börjas om stup i ett för att folk kom försent eller inte gjort läxan. Istället för att lära dem att man ska ta lite ansvar och arbeta, så slipper det bli en chock när de börjar arbeta.

Vad tycker din son om stämningen mellan eleverna på raster etc?
Som en vanlig skola, eller mer eller mindre rått?

Mitt äldsta barn har just börjat på skolan och trivs bra. Han är ett lite känsligt barn som verkligen mår dåligt när det är stökigt i klassrummet. Det verkar funka ok med engelskan (engelska är undervisningsspråk i matte och NO). 

Än så länga har återkopplingen till oss föräldrar varit föredömlig då hans lärare ringt två gånger för att stämma av hur det går och snart är det dags för utv.samtal. 

Det är lite speciellt, med att man tilltalar läraren med miss/mr efternamn, men det är ju en vanesak. De har ett system med prickar där exvis glömd läxa eller sen ankomst ger en prick och efter 3 prickar får man kvarsittning. På infomötet sa rektorn att beräknad läxtid är 40 minuter/dag i 4:an och det tror jag är mer än i vanliga skolor. Nu har läxmängden ännu inte nått upp till det men det är ett par läxor varje vecka. 

Det som också känns nytt, åtminstone för mig som inte är pedagog, är synen på misslyckande. Att det handlar om att man inte har övat tillräckligt, inte att man inte kan. Det går säkert att läsa mer om detta på deras webb om man vill veta mer, men det var en grej som jag tycker är positiv. Minns från min egen skolgång hur jag stämplades som att inte vara "en matteperson" och efter det var ju inte det roligast ämnet i skolan precis. 

En kul grej de gör är att de har delat in klasserna i 4 olika "Houses" som sedan tävlar mot varandra i olika lekar och sport. Ett House har en 4:a, en 5:a och en 6:a så de lär känna varandra litegrann mellan årskurserna.Det är HarryPotterinspirerat och barnen tycker det är jätteroligt. 

Förstår precis hur du menar. I den svenska skolkulturen är både elever och föräldrar generellt ganska ovana vid att det krävs övning och ansträngning för att lyckas i skolan för de allra flesta, förutom möjligen i några ämnen där man har extra talang, extra intresse och/eller att föräldrarna har detta så att de kan dels ge ytterligare inspiration (förutom lärarens) till att ämnet är viktigt, och dels hjälpa till med läxor. Föräldrarna ska dock inte behöva hjälpa till med den typ av repetitionsläxor som jag förespråkar.

Jag är själv språklärare på högstadiet och även om jag förstår tanken bakom att många idag strävar mot en läxfri skola så anser jag att det är fel väg att gå i flera ämnen. Förr sa man ju alltid att "repetition är kunskapens moder" och i åtminstone moderna språk, och säkert matte också, är det väldigt svårt att komma särskilt långt om man inte lägger tid även hemma på att träna på t ex glosor eller göra extra matteövningar om det är något moment man har svårare för, och FÖRSÖKA själv lite till istället för att bara luta sig tillbaka och säga att man inte kan, eller att ämnet är tråkigt.

I engelska t ex kommer ju en stor del av ordförrådet genom vardagsinput så många elever i Sverige har ganska lätt för engelska så de får en chock att man måste lägga tid för att bli "duktig" i tyska, franska, spanska, Det krävs övning och repetition för att lyckas väl och när man inte lägger den tiden (säg minst tio minuter tre gånger per vecka för att repetera glosor) så blir en del elever förvånade och besvikna att de "inte kan" språket. Jag menar inte att det ska bli som i Kina där många barn inte hinner ha några fritidsaktiviteter alls på vardagar och stor fokus verkar vara på utantillkunskap, men generellt behövs en annan inställning till skolarbetet i Sverige där skolan går före fritidsaktiviteter, anser jag. Om man behöver öva och repetera mycket för att lyckas i skolan kanske man får nöja sig med EN fritidsaktivitet som inte kräver träning tre-fyra vardagar per vecka och match på helgen. I många andra länder är detta fullständigt självklart men i Sverige är det verkligen som att svära i kyrkan att som pedagog säga detta. Jag kommer troligen själv sätta mitt barn i en friskola som jag tycker bättre motsvarar min syn på detta.

Jag håller med dig helt om läxorna. Vissa saker måste nötas in. 

Jag vet tyvärr inte, min bror är en rätt trumpen tonåring och inte lätt att klämma information ur ;) men han trivs bra. De har ju tydliga regler även för rasterna, med samma konsekvenser som under lektionstid.

De mixar om klasserna varje år så alla känner varandra från olika klasser i samma årskurs. På så sätt bryter man även grupperingar som inte är så lyckade.

Ja, precis, och det är konstigt att detta verkar anses "fult" nuförtiden - det är ju inte "modernt" med utantillkunskaper. Men, i vissa fall som exempelvis språk och matte behöver man träna såpass mycket att man kan vissa saker utantill. Exempelvis multiplikationstabellen underlättar ju jättemycket att kunna i huvudet, och likadant måste man ju ha ett basordförråd i huvudet och kunna böja de vanligaste verben någorlunda korrekt för att kunna samtala på ett annat språk. Det kan man ju inte sitta och googla sig till hela tiden som vissa tycks tro.

Ännu mer tragiskt är att detta är lika sant ändå upp genom gymnasiet och till Universitetet.
Jag har själv tagit en civilingenjör vid ett av Sveriges bättre universitet och även här är inställningen att låta studenterna passera med minsta möjliga ansträngning.

Universitetet får betalt per utexaminerad student, kvalitet räknas inte in så länge som den inte är fruktansvärt låg.

Ja jag vet tyvärr att det är så, min man flera vänner som är civilingenjörer i grunden har vittnat om det. Min man anser att vem som helst skulle kunna ta sig igenom en civilingenjörsutbildning, fast kanske inte med mer än godkända betyg och kanske inte på utsatt tid, pga omtentor. Dock bör inte kvalitén vara låg hos dem som tar examen inom utsatt tid och med goda betyg eftersom åtminstone flera jag känner har fått bra jobb utomlands i konkurrens med folk som gått på utländska prestigeuniversitet. De som vill lära sig mycket har därmed ändå goda förutsättningar att göra det, även om lägstanivån för att bara precis bli godkänd är lägre än tidigare.

Somliga klasskamrater som tog examen var rent ut sagt tröga, iaf jämfört med oss andra, så din man får medhåll från mig.

Anus. 

har dina barn diagnos så anmäler dom dig till socialtjänsten för att du ska sluta. Skolan vill inte ha barn som kostar pengar!!!! 
hittar på rövar historier om dig och din familj. 

lärare som inte har lärarlegitimation. Jätte mycket mobbning. elever hatar att vara där. 

jag har hört flera föräldrar som råkat ut för samma sak!!!! Jag är inte första förälder och inte den sista dom slänger ut. 

Anus. Jag tackade nej till erbjuden plats på IES. Anledningarna till detta var följande:
-de har många icke behöriga lärare de kommer undan med detta på grund av att de har mycket undervisning på engelska och då krävs inte svensk lärarlegitimation (eller vad det nu heter).
- för mycket fokus på regler och bestraffningar istället för lust att lära (lust att lära är biologiskt men tvång, tävlingar och bestraffningar förstör lusten att lära).
-många offentliga vittnesmål om att eleverna har problem på gymnasiet p g a att IES ägnar sig åt glädjebetyg.
- de körde fultaktik för att få många att svara ja vid val av skola (i alla fall i min kommun). De skickade ut antagningsbesked och krävde att vi skulle tacka ja eller nej innan det kommunala skolvalet ens hade öppnat. Alla övriga friskolor i min kommun följer den kommunala skolans tidplan. 

Min yngsta går nu i en annan friskola som är toppen. Den har stort föräldra- och elevinflytande, många lärare har arbetat där i 15+ år, den är väldigt transparent, arbetar aktivt mot mobbning (skolans lokaler är t o m utformade med detta i åtanke) samt framförallt de arbetar aktivt med att barnen ska ha lust att lära.

Jag har en äldre som tyvärr gått i en kommunal skola som nog är en av de värsta i landet. Mycket bråk, många polisanmälningar, skolan bryr sig inte om elever är hemmasittare och de flesta lärare stannar inte ens ett år.

Jag tror att om en skola är bra eller dålig beror mycket på rektor, lärarna och de möjligheter de har att styra och påverka skolan. Det hänger också mycket på om föräldrarna till barnen är engagerade eller inte.

anus. Mina barn har diagnos. Dom tackar inte nej när dom tar in dig. Men behöver ditt barn stöd och kostar pengar så åker du ut. Där vi gick så ringde skolan socialtjänsten för att få ut oss. Sedan fick vi inte komma tillbaka till skolan. Enligt kommunen så gör skolan så med icke önskvärda elever. Det är en skola som tjänar pengar på barn, inte lägger resurser som kostar. 

övrigt . tuff mobbning eftersom lärarna inte förstår svenska. Jo läxor. Typ 7 i veckan. 3 prov i veckan. Barnen tycker inte om att gå till skolan. om Du som förälder inte gör som dom säger så åker du ut. Du får ingen insikt utan dom vill vara hemliga, mina barn fick ingen kompis i skolan under 4 års tid. dom som jobbar där är hjärntvättade, dom fattar inte att vi är i Sverige och måste följa Sverige lagsystem.