Är det inte olagligt av skolan att neka ett barn att följa med på utflykten med skolan?
Skolan klagar om att han blir våldsam när han inte får som han vill, men det är ju inte hans fel att resursen är helt handlingsförlamad och inte kan fånga upp honom innan. Han har alltså adhd.
Kan vi anmäla skolan för det här? Det kan omöjligt vara lagligt at diskriminera såhär.
Alltså TS du får helt enkelt inse att även om ditt barn inte slår andra barn eller är våldsamt mot andra barn så förstör han ändå för klassen.
När jag gick i skolan så hade vi 4 personer som hade ADHD (utav 23). Det fanns en utav dom som helt enkelt var populär bland killarna pga att han ofta gjorde saker för att få uppmärksamhet bland de andra, gör saker för att få dom att skratta osv. Det kan vara allt från att säga något elakt till att under ett prov skrika ut ?heil hitler?. Jag har stor erfarenhet i det jag pratar om pga att jag helt enkelt fick dras med dessa fyra personer med ADHD i 10 år i skolan, yes, du hörde rätt. F-klass till 9an!
Nu säger jag absolut inte att din son är som den svåraste jag hade i min klass.. men även den som minst visade tecken på ADHD förstörde i klassen. Dessa personer kastade också stolar, slog i väggar osv. Detta påverkar verkligen ett barn! Om barnet inte blir rädd så kan jag lova dig att dess koncentration blir rubbad, hur bra koncentrationsförmåga man har och hur van man än är så kommer koncentrationen absolut att störas om ett barn slår i väggen eller kastar en stol? Sedan de barn som faktiskt blir rädda kan skapa problem genom att inte vilja följa med på utflykter om dom är med eftersom att han har visat våldsamtbeteende, inte mot de andra barnen men han har fortfarande visat ett våldsamtbeteende vilket kan få barnen osäkra på om han kanske skulle kunna göra något mot dom.
Det är absolut förjävligt synd om dessa barn med diagnoser, men dom förstör verkligen i klassen och det är något som lättkränkta föräldrar som dig måste inse. Om ni faktiskt accepterar det så kan ni börja samarbeta med skolan istället med att hitta lösningar, för annars om ni inte gör något så kan barnen missa saker under lektioner som kan avgöra en del i framtiden.
Min klass hamnade efter i matten i 6an och 7an pga att EN utav dessa barn med ADHD hade väldiga problem med mattelektioner och helt enkelt störde alla andra genom att agera väldigt frustrerat och slå i väggen osv, såpass mycket att vi inte lärde oss området helt.
Pga att min skola aldrig gjorde något riktigt åt dessa 4 personer utan lät dom förstöra och störa oss andra så utvecklade jag själv en stark rädsla för att gå till skolan. I början var det bara rädsla, sen utvecklades det till socialfobi (alltså rädsla för inte bara skolan utan alla olika sociala situationer.) som sedan utvecklades till grov depression som jag inte fick bukt med förens i första ring på gymnasiet, då efter år av BUP, psykologer, doktorer, kuratorer, medicin osv. Så att din skola faktiskt gör något är riktigt bra! Hur tråkigt det än blir för din son eller hur det råkade bli för dig med jobbet. Du kan inte bara tänka på dig själv och din son i detta. En hel klass kan påverkas enormt av honom.
Måste även påpeka att du omöjligt kan veta att din son inte agerar som skolan säger att han gör.. du är ju inte där eller hur? Hur väl du än känner din son så är du inte i skolan så du vet inte vad han gör. Lärarna och resurserna ljuger knappast om det så du får helt enkelt lita på dom och prata med skolan på riktigt och försöka hitta en lösning istället. Att gå och anmäla bara sådär kommer endast förvärra det för din son. Iofs så känns det helt ärligt som om du inte vill ta in något som alla har skrivit här utan du har helt enkelt bestämt dig på att din son inte gör något fel alls.
ÄR du verkligen pedagog? Då borde du kunna tolka bättre vad hon skriver. Det lät inte allvarligt.
Ja, jo. Det är jag. Högstadielärare, till och med. Och jag arbetar i en skola där vi har flera elever som beter sig som TS son tydligen gör, dvs får utbrott och slår i väggar och möbler. Jag vet därmed hur det påverkar de övriga elevernas arbetsmiljö. Och jag har även erfarenhet av föräldrar som bagatelliserar de egna barnens agerande på det sätt TS gör. Det underlättar varken för barnen eller skolan.
Att de påstår de ja, men jag har upprepade gånger skrivit att det inte är mot något levande.
Ja, jo. Det är jag. Högstadielärare, till och med. Och jag arbetar i en skola där vi har flera elever som beter sig som TS son tydligen gör, dvs får utbrott och slår i väggar och möbler. Jag vet därmed hur det påverkar de övriga elevernas arbetsmiljö. Och jag har även erfarenhet av föräldrar som bagatelliserar de egna barnens agerande på det sätt TS gör. Det underlättar varken för barnen eller skolan.
Du borde kanske byta yrke. Förlåt men du låter som en exemplarisk hur en pedagog /lärare som enbart gör sitt jobb för att bara jobba och inte för att dom vill och med hjärtat.INGET barn föds till att hata eller vill slåss men många barn föds med sämre impulskontroll. Absolut finns föräldrar som bagatelliserar barns uppförande,mest till normalfungerande måste ja säga. Att du som pedagog pekar finger åt skolan och åt föräldrar när det är DIT JOBB att se till att h*n klarar av skolan då börjar man undra hur kompetenta såna som du faktiskt är.
Okej? Tack för den totalt omotiverade och felaktiga analysen av mig som person och lärare, I guess?
Jag kan inte se att jag någonstans påstått att vissa barn "föds till att hata och vill slåss"?
Många föräldrar bagatelliserar sina barns uppförande, ja. Och jag håller med om att det oftast är föräldrar till barn som saknar diagnos. Att andra gör det betyder ju dock inte att det därmed är fritt fram även för TS att göra det.
Som han "tydligen" gör? Det är precis det som är poängen. Enligt hennes beskrivning så uppför han sig inte särskilt illa. Och det är ju stor skillnad mellan en 8-åring och en 14-åring. På högstadiet förväntar man sig mer självkontroll av eleverna. På lågstadiet brukar man ha fler personal (inte så många fler, men ändå fler), så att man kan ta hand om sånt.
Nu har ju TS son en resurs, så det är ju inte samma situation som för dig med högstadieeleverna. Jag är också högstadielärare och jag har också haft elever i klasser som har förstört för alla. Dock har det sällan varit barn med ADHD-diagnos, utan det har varit ungdomar som haft nån sorts kris, psykiska problem eller problem hemma. Eller så har de gjort så för att straffa ut sig, för att de inte fick sluta med B-språket. Till slut gick ju både föräldrar och skolan med på att eleven fick sluta med ämnet.
Jag har aldrig bagatelliserat mina barns agerande i skolan, men det finns förstås enskilda som gör. Här har vi dock inte fått fakta som belägger det.
Och framför allt förstår jag det på TS som om lektionerna inte är problemet, utan snarare andra aktiviteter så som utflykter. Och enligt min erfarenhet är det precis så det brukar vara.
Okej, men det är ju på UTFLYKT! Ändå tjatar både du och några andra om att han skulle förstöra lektionerna. Och DET är ren fantasi. Man kan inte alls dra slutsatser. Det finns barn som bara inte klarar av såna ostrukturerade situationer och som sköter sig bra när det är "som vanligt".
Jag jobbar ju speciellt med dessa ungdomar - barn är förstås lite olik vuxna också - och vi brukar verkligen fundera innan vi går ut med ungdomarna. Vi går igenom dem enskilt och funderar om vi har varit ute med den och den eleven förut och hur det har gått då. Hur de uppför sig i skolan kan vara en del i bedömningen, men vi utgår inte bara ifrån att de är likadana här som där. Ofta är det inte så.