• Krilledill

    Pojke uppfostrad till transvestit?

    Hej

    Min sambo har en systerson i 9års ålder (vi kallar honom Erik) som sedan tidig ålder Blev förtjust i filmen ?frost? han var då runt 4-5 år och var som vilken liten pojke somhelst men känslig & intelligent. Han fick ögonen för prinsessan Elsa i filmen. Vem har inte som liten pojke haft kvinnliga karaktärer som man gillar? Jag gillade Mulan.. Däremot börjades det spexas och klä ut sig vilket heller inte är så konstigt. Den stora förändringen kom när Erik började önska sig klänningar och peruker till födelsedagar. Sagt som gjort uppmuntrades detta av mamman / morföräldrar. Allt Erik fick på sin 6årsdag var Allt som hade med Elsa att göra.. klänningar,peruker,klackskor, glitter. Jag tyckte det var konstigt men min sambo trodde bara Erik hade en fas av spex. Nåväl det hela utvecklades till mer och mer av den varan.

    7:e födelsedagen (träffas inte så ofta) då öppnar Erik dörren i tajts/kjol och smink. Rummet han har är nu rosa med smink/nagellack och allt vad töser har i den åldern. Tydligen går pojken så till skolan och offentligt utomhus.. jag frågar än en gång min sambo lite försiktigt om inte lille Erik identifierar sig som en tjej? Min sambo tror bara att Erik gillar spex återigen & ibland kommer disskutionen upp att varför inte föräldrarna reagerar?

    Jag såg nyligen semesterbilder på Erik där han offentligt badade i bikini samt gick klädd i röd kjol med kort röd magtröja..pojken är uppfostrad till fullfjädrad transvestit helt omdömeslöst

    Jag tycker man får vara den man vill OM man är mogen nog. En förälders vägledning där föräldrarna vet bäst är ovärderlig. Det är enligt mitt tycke en fruktansvärt handling att Uppmuntra en liten 6årig pojk till att bli en liten transvestit genom att köpa klänningar smink och allt vad det innebär till vardagen.

    Mina frågeställningar nedan..

    *När är det egentligen dags att säga nej till uppmuntrandet av att låta söner växa upp helt utan tyglar med att vara precis hur de vill?

    * Hur kan man på ett pedagogiskt sett Vägleda?

    (Jag är inget emot transvestiter)

  • Svar på tråden Pojke uppfostrad till transvestit?
  • Nimzay
    Krilledill skrev 2018-09-30 19:47:55 följande:
    Jag är inte dömande. Barn är som de var för 20år sedan, brutalt ärliga och fruktansvärt elaka precis som de alltid kommer att vara oavsett hur mycket man än pratar om allas lika värde.

    Jag hyser i grunden oro för pojken.

    Ett barn behöver vägledning - ingen flummig uppväxt utan gränser

    Är det så att personen identifierar sig som transexuell i mogen ålder så är det helt okej MEN INTE i 6års ålder.
    Kan verkligen förstå hur du resonerar och hålla med dig mycket där. Förstår verkligen dina funderingar samt din oro

    Hur som helst är det jag rent spontant tänker när jag läser din trådstart att föräldrarna kanske går lite väl hårt åt (eller hur man nu ska säga) alltså menar förstås att de nog kanske tar i en aning väl mycket när de låter sin son samt uppmuntrar honom till att utöva sina tjejiga "intressen". Men jag tänker samtidigt oxå att de nog väldigt gärna egentligen vill sin son det allra bästa och då till exempel vill att han ska få vara den han är och få klä sig i det han trivs och känner sig bekväm i, göra det han tycker att är riktigt roligt etc - alltså kan jag tänka mig att nåt sånt här kan vara en ganska stor balansgång för föräldrarna. Men ska jag säga min personliga mening anser jag att föräldrarna i det sammanhanget som du tar upp i din trådstart tar i lite väl mycket i att uppmuntra sin sons tjejiga intressen utifrån det du beskrivit i trådstarten.
  • KlunsSmurfen
    Nimzay skrev 2018-10-08 12:15:31 följande:
    Kan verkligen förstå hur du resonerar och hålla med dig mycket där. Förstår verkligen dina funderingar samt din oro

    Hur som helst är det jag rent spontant tänker när jag läser din trådstart att föräldrarna kanske går lite väl hårt åt (eller hur man nu ska säga) alltså menar förstås att de nog kanske tar i en aning väl mycket när de låter sin son samt uppmuntrar honom till att utöva sina tjejiga "intressen". Men jag tänker samtidigt oxå att de nog väldigt gärna egentligen vill sin son det allra bästa och då till exempel vill att han ska få vara den han är och få klä sig i det han trivs och känner sig bekväm i, göra det han tycker att är riktigt roligt etc - alltså kan jag tänka mig att nåt sånt här kan vara en ganska stor balansgång för föräldrarna. Men ska jag säga min personliga mening anser jag att föräldrarna i det sammanhanget som du tar upp i din trådstart tar i lite väl mycket i att uppmuntra sin sons tjejiga intressen utifrån det du beskrivit i trådstarten.
    Det beror ju på vad man tycker att någons bästa är och jag tycker att allt är rörigt.

    Det verkar vara vanligare att mer empatiska personer är mer genusmedvetna eller nått liknande det är också empatiska personer som har en tendens att curla sina ungar och kallar det för kärlekshandlingar. Curlingföräldern har gemensamma drag med den medberoende som man kallar för "empath"
    Curling handlar inte om barnens behov utan om förälderns behov.
    känner sig säkrast när de ger, attraheras ofta av människor med behov, attraherar ofta människor med behov, känner sig uttråkade och tomma om de inte har någon att hjälpa, överengagerar sig

    sv.wikipedia.org/wiki/Medberoende
    Hur brukar kvinnor göra med mindre maskulina grabbar när de inte är så små längre?
    illvet.se/manniskan/psykologi/varfor-pratar-man-med-ljus-rost-till-sma-barn
    Det är ingen söt hundvalp, det är ett barn. De kan dalta en del med dem också.

    Man kan ju inte uppfostra ett barn till något det inte är och det handlar ju mycket om intresse. Pojkaktiga tjejer som får tjejleksaker leker knappt med dem så man kan ju inte heller tvinga en tjejig pojke att vara maskulin och leka med vapen och annat pojkaktigt men om ett barn endast har kottar att leka med kommer barnet för eller senare göra något kreativt med dem men det betyder ju inte att barnet har intresse för just kottar.

    Testosteron under graviditeten styr intresse en hel del och det märks tydligt om man jämför mellan könen men alla är ju inte lika, ska man vara tolerant så ska man ju låta barnets intresse styra och få utvecklas till en egen individ (inom rimliga gränser) men genusflummet som ska framstå som tolerans handlar ofta om intolerans eftersom man har väldigt svårt att acceptera olikheter och försöker aktivt styra barns intressen för att motverka "sociala konstruktioner" (biologi) och man kan vara väldigt intolerant mot maskulinitet. Normkritik går ofta ut på att problematisera mindre problematiska saker som busbråk och annat kul.
    lararnastidning.se/val-av-lek-ger-jamstallda-barn/

    Jag är alltid skeptisk i såna här frågor, handlar det om förälderns egna behov, är det en genusförälder med intolerans mot grabbighet eller handlar det mer genuint om barnet.




  • KlunsSmurfen
    Ignoramus skrev 2018-10-08 12:15:07 följande:

    Fotboll kan förstås även ha väldigt negativa effekter, såsom gödandet av en rätt extrem machokultur och homofobi... Tyvärr. Har själv spelat med både pojkar och flickor, och killarna borde definitivt börja ta efter tjejerna mer.


    jag är alltid skeptisk, jag kan ge mej fan på att det kommer ifrån genusvetare.
    De tittar på resultatet och hittar på resten efter en förbestämd slutsats.
    Gissar vilt nu men jag tycker att det verkar som att fotbollsspelare ofta har en trasslig bakgrund. Skapar fotbollen machokultur eller blev det lite mindre av kriminalitet och våld tack vare fotbollen?
    De påverkar ju varandra i grupp men hur hade det blivit utan fotboll/sport?

  • Nimzay
    KlunsSmurfen skrev 2018-10-08 22:36:00 följande:
    Det beror ju på vad man tycker att någons bästa är och jag tycker att allt är rörigt.

    Det verkar vara vanligare att mer empatiska personer är mer genusmedvetna eller nått liknande det är också empatiska personer som har en tendens att curla sina ungar och kallar det för kärlekshandlingar. Curlingföräldern har gemensamma drag med den medberoende som man kallar för "empath"
    Curling handlar inte om barnens behov utan om förälderns behov.
    känner sig säkrast när de ger, attraheras ofta av människor med behov, attraherar ofta människor med behov, känner sig uttråkade och tomma om de inte har någon att hjälpa, överengagerar sig

    sv.wikipedia.org/wiki/Medberoende
    Hur brukar kvinnor göra med mindre maskulina grabbar när de inte är så små längre?
    illvet.se/manniskan/psykologi/varfor-pratar-man-med-ljus-rost-till-sma-barn
    Det är ingen söt hundvalp, det är ett barn. De kan dalta en del med dem också.

    Man kan ju inte uppfostra ett barn till något det inte är och det handlar ju mycket om intresse. Pojkaktiga tjejer som får tjejleksaker leker knappt med dem så man kan ju inte heller tvinga en tjejig pojke att vara maskulin och leka med vapen och annat pojkaktigt men om ett barn endast har kottar att leka med kommer barnet för eller senare göra något kreativt med dem men det betyder ju inte att barnet har intresse för just kottar.

    Testosteron under graviditeten styr intresse en hel del och det märks tydligt om man jämför mellan könen men alla är ju inte lika, ska man vara tolerant så ska man ju låta barnets intresse styra och få utvecklas till en egen individ (inom rimliga gränser) men genusflummet som ska framstå som tolerans handlar ofta om intolerans eftersom man har väldigt svårt att acceptera olikheter och försöker aktivt styra barns intressen för att motverka "sociala konstruktioner" (biologi) och man kan vara väldigt intolerant mot maskulinitet. Normkritik går ofta ut på att problematisera mindre problematiska saker som busbråk och annat kul.
    lararnastidning.se/val-av-lek-ger-jamstallda-barn/

    Jag är alltid skeptisk i såna här frågor, handlar det om förälderns egna behov, är det en genusförälder med intolerans mot grabbighet eller handlar det mer genuint om barnet.



    Precis!^^ Du har många poänger där (i hela inlägget egentligen) och tar upp mycket av just det som jag för min del också funderar på i sammanhanget.

    För ja visst är det väldigt rörigt om vad som verkligen på riktigt är någons bästa!! Och ibland blir det nog lätt att föräldrar tänker att de gör saker för sitt barns bästa, men i själva verket ser det egentligen mest till sina egna behov. Jag för min del tänker mig att det i vissa fall nog kan handla om att föräldrarna i själva verket är själviska, självcentrerade osv och egentligen främst vill känna sig nöjda för egen del, medan det i andra fall kan bero på att föräldrarna istället är på tok för empatiska och har svårt för att avgöra vad som verkligen på riktigt är för barnens bästa och vad som i själva verket är för deras eget bästa och för de sistnämnda är det säkert en jobbigt balansgång tänker jag.

    Och jag håller med fullständigt i att man ju inte kan uppfostra ett barn till något det inte är och dessutom tycker jag att det är mycket viktigt att man låter sina barn vara sig själva. Men samtidigt tror jag inte att det är sunt att gå till överdrift med detta, särskilt inte när barnen är små, för då tror jag att man istället riskerar att göra sina barn för förvirrade istället och det tror jag inte heller att är bra för barnen.

    Jag anser ju då hur som helst för min del att de föräldrarna i det sammanhang som ts berättar om verkar gå en aning till överdrift i att låta sin son vara sig själv och i att vilja sin son sitt bästa. För enligt de beskrivningar som getts tycker jag nästan att det verkar som om föräldrarna gör både pojken och hans tillvaro till en tjejig välpyntad julgran med prinsesstema. Och jag funderar lite då på om man i själva verket tvunget måste göra vare sig sin dotter eller son till en liten prinsessbakelse. Men dock bör man ju samtidigt ha i åtanke att jag här bara utgår från de beskrivningar som gett i tråden, för i själva verket har vi ju ingen aning om hur hela sammanhanget ser ut och hur det helhetsmässigt ser ut i den familj som ts pratar om, för jag menar till helheten kan ju det hela i själva verket se helt annorlunda ut en den bild jag fått genom tråden.
  • Nimzay
    KlunsSmurfen skrev 2018-10-08 22:49:43 följande:
    jag är alltid skeptisk, jag kan ge mej fan på att det kommer ifrån genusvetare.
    De tittar på resultatet och hittar på resten efter en förbestämd slutsats.
    Gissar vilt nu men jag tycker att det verkar som att fotbollsspelare ofta har en trasslig bakgrund. Skapar fotbollen machokultur eller blev det lite mindre av kriminalitet och våld tack vare fotbollen?
    De påverkar ju varandra i grupp men hur hade det blivit utan fotboll/sport?
  • Ignoramus

    Märks att du gissar vilt. Fotboll är ju idrotten med absolut flest utövare, så ja, en del kommer statistiskt sett från en trasslig bakgrund men majoriteten gör det nog inte. Är även väldigt många tjejer som spelar, rimligtvis en del från trassliga bakgrunder där också, och ändå finns inte den kulturen där alls.

    Angående fotbollslag med manliga utövare så tror jag absolut att den gemenskapen och "syftet" kan göra underverk för den enskilda individen med trasslig bakgrund. Men den andra sortens machokultur stjälper också typ 80% av småpojkarna, med diverse skällsord och en rätt tuff jargong. Hade det varit nolltolerans för sånt trams redan från början hade vi kunnat utvinna fotbollens alla positiva effekter, utan att behöva dras med de negativa. För lösningen är naturligtvis inte att lägga ner fotbollen, jag är ju som sagt själv en gammal utövare som spelat fotboll och hockey i både pojk- och flicklag, och det gav mig jättemycket. Men machokulturen - speciellt i hockeyn - var ett jävla påfund som inte alls var rolig att handskas med. Speciellt inte i den känsliga åldern mellan barndom och tonår.


    KlunsSmurfen skrev 2018-10-08 22:49:43 följande:

    jag är alltid skeptisk, jag kan ge mej fan på att det kommer ifrån genusvetare.

    De tittar på resultatet och hittar på resten efter en förbestämd slutsats.

    Gissar vilt nu men jag tycker att det verkar som att fotbollsspelare ofta har en trasslig bakgrund. Skapar fotbollen machokultur eller blev det lite mindre av kriminalitet och våld tack vare fotbollen?

    De påverkar ju varandra i grupp men hur hade det blivit utan fotboll/sport?


  • KlunsSmurfen
    Nimzay skrev 2018-10-09 10:38:50 följande:
    Precis!^^ Du har många poänger där (i hela inlägget egentligen) och tar upp mycket av just det som jag för min del också funderar på i sammanhanget.

    För ja visst är det väldigt rörigt om vad som verkligen på riktigt är någons bästa!! Och ibland blir det nog lätt att föräldrar tänker att de gör saker för sitt barns bästa, men i själva verket ser det egentligen mest till sina egna behov. Jag för min del tänker mig att det i vissa fall nog kan handla om att föräldrarna i själva verket är själviska, självcentrerade osv och egentligen främst vill känna sig nöjda för egen del, medan det i andra fall kan bero på att föräldrarna istället är på tok för empatiska och har svårt för att avgöra vad som verkligen på riktigt är för barnens bästa och vad som i själva verket är för deras eget bästa och för de sistnämnda är det säkert en jobbigt balansgång tänker jag.

    Och jag håller med fullständigt i att man ju inte kan uppfostra ett barn till något det inte är och dessutom tycker jag att det är mycket viktigt att man låter sina barn vara sig själva. Men samtidigt tror jag inte att det är sunt att gå till överdrift med detta, särskilt inte när barnen är små, för då tror jag att man istället riskerar att göra sina barn för förvirrade istället och det tror jag inte heller att är bra för barnen.

    Jag anser ju då hur som helst för min del att de föräldrarna i det sammanhang som ts berättar om verkar gå en aning till överdrift i att låta sin son vara sig själv och i att vilja sin son sitt bästa. För enligt de beskrivningar som getts tycker jag nästan att det verkar som om föräldrarna gör både pojken och hans tillvaro till en tjejig välpyntad julgran med prinsesstema. Och jag funderar lite då på om man i själva verket tvunget måste göra vare sig sin dotter eller son till en liten prinsessbakelse. Men dock bör man ju samtidigt ha i åtanke att jag här bara utgår från de beskrivningar som gett i tråden, för i själva verket har vi ju ingen aning om hur hela sammanhanget ser ut och hur det helhetsmässigt ser ut i den familj som ts pratar om, för jag menar till helheten kan ju det hela i själva verket se helt annorlunda ut en den bild jag fått genom tråden.
    Det kan ju vara mina fördomar som spökar men "en liten prinsessbakelse" får mej att tänka på för empatiska föräldrar som vill skydda sina barn från omvärlden.
    Mammas pojke är lite feminin och smårädd medan pappas flicka är en tiger.
  • KlunsSmurfen
    Ignoramus skrev 2018-10-09 12:05:27 följande:

    Märks att du gissar vilt. Fotboll är ju idrotten med absolut flest utövare, så ja, en del kommer statistiskt sett från en trasslig bakgrund men majoriteten gör det nog inte. Är även väldigt många tjejer som spelar, rimligtvis en del från trassliga bakgrunder där också, och ändå finns inte den kulturen där alls.

    Angående fotbollslag med manliga utövare så tror jag absolut att den gemenskapen och "syftet" kan göra underverk för den enskilda individen med trasslig bakgrund. Men den andra sortens machokultur stjälper också typ 80% av småpojkarna, med diverse skällsord och en rätt tuff jargong. Hade det varit nolltolerans för sånt trams redan från början hade vi kunnat utvinna fotbollens alla positiva effekter, utan att behöva dras med de negativa. För lösningen är naturligtvis inte att lägga ner fotbollen, jag är ju som sagt själv en gammal utövare som spelat fotboll och hockey i både pojk- och flicklag, och det gav mig jättemycket. Men machokulturen - speciellt i hockeyn - var ett jävla påfund som inte alls var rolig att handskas med. Speciellt inte i den känsliga åldern mellan barndom och tonår.


    påfund?


  • Ignoramus

    Haha det är då till att märka ord. Men ja, eftersom jag tror att väldigt mycket av machokulturen grundar sig i samhällets normer och "uppfostran" så är det ju ett slags påfund.


    KlunsSmurfen skrev 2018-10-10 23:33:35 följande:

    påfund?


  • KlunsSmurfen
    Ignoramus skrev 2018-10-11 08:21:36 följande:

    Haha det är då till att märka ord. Men ja, eftersom jag tror att väldigt mycket av machokulturen grundar sig i samhällets normer och "uppfostran" så är det ju ett slags påfund.


    Machokulturen, "toxic masculinity", killar får inte visa känslor, de ska vara stora starka och aggressiva, de får inte vara svaga, våldtäkter, mäns våld mot kvinnor grundar sig i samhällets ideal och patriarkatet.
    Det är en minoritet av killar och män som är så men det är naturligtvis de som står för samhällets ideal, om man frågar vänsterfeminister och andra genusvetare.

    Vad säger någon som vet hur genusvetare tänker och genomskådar dem?





  • Ignoramus

    Den är många gånger alive and well i omklädningsrummen - och i förlängningen på läktaren -, eftersom det var fotboll vi snackade om. Finns ju en anledning till varför det finns ca noll öppet homosexuella (manliga) fotbollsproffs.


    KlunsSmurfen skrev 2018-10-11 22:56:03 följande:

    Machokulturen, "toxic masculinity", killar får inte visa känslor, de ska vara stora starka och aggressiva, de får inte vara svaga, våldtäkter, mäns våld mot kvinnor grundar sig i samhällets ideal och patriarkatet.

    Det är en minoritet av killar och män som är så men det är naturligtvis de som står för samhällets ideal, om man frågar vänsterfeminister och andra genusvetare.

    Vad säger någon som vet hur genusvetare tänker och genomskådar dem?




  • KlunsSmurfen
    Ignoramus skrev 2018-10-12 05:32:12 följande:

    Den är många gånger alive and well i omklädningsrummen - och i förlängningen på läktaren -, eftersom det var fotboll vi snackade om. Finns ju en anledning till varför det finns ca noll öppet homosexuella (manliga) fotbollsproffs.


    ja men beror det på samhällets normer?
    Jag tror snarare att vara feg och inte bry sig så länge det inte drabbar en själv verkar höra till samhällets normer så de värsta får hålla på som de vill och terrorisera resten.
  • Ignoramus

    Fast det är ju i så fall konstigt att det börjar i princip direkt i pojklagen och i princip aldrig i flicklagen?


    KlunsSmurfen skrev 2018-10-12 08:01:14 följande:

    ja men beror det på samhällets normer?

    Jag tror snarare att vara feg och inte bry sig så länge det inte drabbar en själv verkar höra till samhällets normer så de värsta får hålla på som de vill och terrorisera resten.


Svar på tråden Pojke uppfostrad till transvestit?