Pappan vill behålla?

Isåfall undrar jag om du isåfall tycker att ett embyros "liv" är mer värt än den blivande moderns? En graviditet är förenat med relativt stora risker också. Mamman kanske inte överlever? Av just den anledningen så fick min moster bara ett barn- för hon höll på att stryka med pga havandeskapsförgiftning. Hon blev i och med "förlossningen" steriliserad pga komplikationer i förlossningen.

Med ditt synsätt så verkar det som att en kvinnas liv inte är något värt.

Är det smärtsamt? Hur vet du det, har du dött?

Så länge du inte personligen är villig att känslomässigt och ekonomiskt ta hand om alla dessa barn har du faktiskt inget att säga till om. Kvinnans liv är inte mindre värt än fostrets. Det är heller inte bra för barn att växa upp med föräldrar som inte önskat dem. Tro mig, jag vet. Det är verkligen inte alltid bättre att födas till varje pris. Du kan behålla så många barn du vill och sen låta andra bestämma över sig själva.

Det kommer alltid födas barn oplanerat, så ser verkligheten ut även med preventivmedel. Att be folk sluta ha sex är heller inte verklighetsförankrat. Människan har en sexdrift som inte enbart är kopplad till reproduktion.

Vad gäller adoption är det nog inte enbart stigma utan mycket handlar om hormoner: man knyts till barnet vare sig man vill eller inte. Men nej, att behålla är inte alltid rätt.

Jag pratar inte värde utan utvecklingsgrad, men du har tydligen väldigt svårt att svara rakt på frågorna. Om en äppelkärna har alla förutsättningar för äpplets liv måste ju kärnan vara lika mycket äpple som den faktiska frukten, oavsett hur värdefullt du sedan tycker att äpplet är. På samma sätt som nioveckorsembryot är lika mycket människa som din gamla farmor.

Och den andra frågan handlade inte om vad någon vill eller inte, utan om det skall vara lika juridiskt tvingande att ta hand om den ?människa? som dör genom ett missfall i vecka nio som det är att ta hand om kvarlevorna efter din gamla farmor.

(sedan kan det ju vara värt att notera om någon skulle undra att en begravningsakt i nuläget inte är möjlig vid missfall om det sker innan tolv fullgångna graviditetsveckor).

Är du villig att ta hand om alla handikappade, som vi assisterar för att de ska kunna hålla vid liv, personligen? Eller alla gamla? Om du inte är villig, har de inte rätt till liv då? Eller, om du inte är villig att hysa och föda alla invandrare som kommer hit, ska de inte få komma då? Om någon tycker att det är okej att döda hundvalpar, kör du då på "låta alla göra sina val" eller agerar du mot vad du anser är fel?

Hormoner eller ej, ta ansvar för barnen du skapar. Att döda dem är inte att ta ansvar. Hormoner är en ynklig omständighet mot död. I Sverige har vi inget fungerande adoptionssystem. Det är mycket svårt att lömna ifrån sig ett barn och stödet om man väljer att själv ta hand om det är inte heller det bästa.

Om abort inte var ett alternativ skulle oplanerade barn födas, men många skulle också tänka sig för och ansvara mer för sina lustar. Att kunna ha sex var, när och hyr som helst är ingen rättighet. Ett oplanerat barn är inte heller en automatisk katastrof, tvärtom. Majoriteten av barn är inte noggrant planerade. Majoriteten av familjer/föräldrar reder ut det ändå. Ännu fler skulle göra det med rätt stöd. Sedan kan man inte rädda alla. Tragedier har alltid inträffat och kommer alltid att inträffa, men man kan försöka rädda så många som möjligt. Att folk bryter är heller ingen anledning att ta bort lagarna.

Om abort inte var ett alternativ skulle våldtagna kvinnor tvingas ha barn med sin våldtäktsman. Kvinnor där graviditet skulle innebära en medicinsk risk skulle tvingas behålla.

Forskning visar att foster inte kan känna smärta före v.12 då nervsystemet utvecklats. Vissa säger v.20 eller 24.

Styra sina lustar? Hur förklarar du då att illegala aborter gjordes innan det blev lagligt här i Sverige? Folk hade uppenbarligen sex även då aborter inte var ett alternativ och sex utanför äktenskapet var mycket stigmatiserat. Kvinnor har i alla tider försökt göra abort t.ex med örter, även fast det varit förenat med livsfara. Även i modern tid sker detta i länder där abort inte är tillåtet, bara att moderns liv riskeras.

Funktionsnedsatta och äldre finns det stödinsatser och institutioner för i samhället. Du vill alltså återgå till barnhemstiden, att vi lämnar bort barn på institution? Som ofrivillig förälder får du känslomässigt och ekonomiskt klara dig i stort själv, det saknas stöd. Då måste abort vara ett alternativ.

Och jag påpekar gång på gång att det inte går att jämföra. Säg att en glasspinne och en hundvalp trillar i vattnet och sjunker. Du kan bara plocka upp en. Det säger sig självt att du räddar valpen. Eftersom att en valp och en glasspinne inte går att jämföra. Det är lönlöst och en icke-diskussion. Drt är ett rakt svar. Att du sedan inte förstår det visar varför vi inte kan mötas.

För övrigt haltar din jämförelse på ett annat plan. En äppelkärna blir inget på egen hand. Först i jorden(som ett barn i livmodern) kan det växa till ett träd.

Jag hade heller inte haft något emot en lag som säger att man, om det går(ibland kan man ju inte samla ihop en död född till en begravning heller), ska begrava och hedra ett barn som dött genom missfall(men alltid går det ju inte). Jag har själv hedrat mitt döda barn.

Så bara vi bedövar en, säg sjuåring, så är det okej att ta denne av daga?