Vilken är din tro?

Tack, det gör mig glad att höra!

Har gud karaktärsbrister?

Men seriöst... är det trovärdigt att Gud som skaparen av allt, skapar människa för länge sedan (homo sapiens = ca 200 000 år enligt vetenskap och ca 10 000 år enligt bibeln), men först för ca 2050 år sedan kommer på att människosläktet, tillvaron, livet och samhället nog behöver styras upp med lite av "Guds" regler... och Gud väljer då att snacka med en jude och förmedlar ett budskap till hela världens befolkning som skrivs ned på hebreiska...?

Innan gick det alltså bra att springa omkring näck och ligga med vem man ville utan några förbindelser.

Hela trosberättelsen är så otrovärdig att sagan om Rödluvan förefaller vara mer trovärdig och sann i jämförelse.

Varför skulle en allvetande Gud, den högsta av intelligenser förmedla ett otydligt budskap med tolkningsutrymme, som gjort för att skapa missförstånd och konflikter?
Det är en genomkorkad strategi!

Jag är uppvuxen i en typiskt icke-religiös svensk familj, jag har alltid haft en känsla av att Gud finns men har aldrig känt samhörighet med svenska kyrkan och kristendomen.

För ca 15 år sedan kom jag i kontakt med islam när jag jobbade i ett muslimskt land, jag blev nyfiken och började läsa och lära mig. Islam kändes mer logiskt och mänskligt. När jag besökte en moské första gången blev jag överväldigad, det kändes som att komma hem och jag började faktiskt gråta under bönen! Så jag konverterade till islam och jag betraktar mig själv som muslim. Men jag är en väldigt dålig muslim och har en väldigt svensk syn på religion, där man kan välja och plocka ut det man själv gillar och tycker passar, och så funkar ju inte islam riktigt. Jag ber t.ex inte, jag dricker alkohol och gör andra förbjudna saker. Men i mitt hjärta känner jag mig som en muslim och jag har som långsiktigt mål att förbättra mig själv och leva mer rent, och börja be.

Vetenskap är inte en tro, det är två olika grejer med olika funktioner. Ta det lugnt nu.

Jag är övertygad om att om Gud finns, så har vi människor fått det mesta om gudstro, religion och guds vilja om bakfoten. Något annat vore helt enkelt inte logiskt och trovärdigt.

För mig är religion mer av en ideologi, ett slags strävan efter att leva som en god människa. Som de flesta, nästan ingen, klarar av. Men om du är en god kristen, eller en god muslim, eller buddhist whatever, så gör du många goda gärningar mot dina medmänniskor. Vårdar din själ, dricker och röker inte osv.

Sedan missbrukas religion för att få makt och kontroll, och för att lura andra att delta i krig och terrorattentat. Det är inte religion för mig och jag varken bidrar till eller stöttar det genom min egna, rent personliga relation till Gud. Jag tror på vad jag vill och du tror på vad du vill.

Enligt islam är det för övrigt förbjudet att tvinga eller övertala någon att gå till islam. Det måste komma från din egna fria vilja och ingen annan har med det att göra. För att bli muslim behöver du bara uttala shahada, trosbekännelsen, från ditt hjärta och det kan vara helt för dig själv utan vittnen. Då är du muslim. Enligt islam har du full trosfrihet att tro, eller inte tro, på vad du vill. "Det finns inget tvång i religionen" står det i koranen (2:256)

Enligt Islam föds du till muslim som barn till muslimska föräldrar. Snacka om att ta bort all valmöjlighet och inbjuda till indoktrinering med modersmjölken.

Även i kristendomen döps barnet och blir därmed upptagen i den kristna församlingen som spädbarn, var finns friheten att välja själv där?

Oavsett vad du tror på så indoktrinerar du dina barn på ett eller annat sätt, dvs du överför din egen tro, ideologi, moral och kultur, på dina barn. Det är oundvikligt och det gör alla.

Enligt Islamsk tro föds varje barn med en ursprunglig tro på islam. Men inte religionen i sig, utan en mycket mer oskyldig och naiv tro. Man kan de det som att alla barn föds med en instinktiv längtan efter det goda, de strävar efter rättvisa och balans. Barn vill tro på att det finns en gud, för att göra det obegripliga och enorma, livet, begripligt. Och det är föräldrarna som sedan uppfostrar sina barn enligt sin tro, vare sig det är islam, kristendom, ateism eller judendom. I ett muslimskt samhälle med muslimska föräldrar uppfostras barnet förstås till att bli muslim men efter att barnet når bologh (religiöst mogen ålder) så gäller det för barnet själv att reflektera och nå övertygelse. Ungefär som konfirmation för kristna, och det är i ungefär samma ålder (puberteten).

Såhär svarar en imam på islamportalen.se på frågan:

1. Varför är man automatiskt muslim när man födds, är det för att föräldrarna är muslimer eller är det fel inom islam att låta sina barn få välja tills de blir äldre?

Det är ett långt svar som börjar med att barn har ett medfött sökande efter Gud, rätt och sanning och det goda. Jag hoppar över det men lägger länken här nedan så kan den som är intresserad läsa hela svaret)

"...För det andra kommer barnet under tiden den växer upp oundviklt att uppfostras enligt en viss tro, vare sig det är tro på någon av de himmelska religionerna eller andra folktron eller otro då även otro är en from av tro i sig ? tron att inte tro! När barnet väl når bologh (religiöst mogen ålder), under ungdomsåren, och klarar att söka kunskap och resonera och ta oberoende beslut, så har den självfallet ett eget ansvar att själv söka kunskap och efterforska för att nå övertygelse ? och det är något som varje människa naturligt börjar göra när den når en viss ålder i synnerhet under tonåren då människan försöker strävar automatiskt efter att känna sig själv och forma sin identitet. Så det ultimata valet att välja Guds lydnad eller inte är människans eget i vilket fall men tills dess så uppfostas barnet av sina föräldrar enligt deras tro. Det finns en hadith som anger att barnet har det tro som Gud lagt i dess fitrah men det är föräldrarna som gör barnet jude eller kristen eller annan religion. Alltså när det gäller övertygelse så är det varje människas egen plikt att nå övertygelse och i denna fråga är det inte tillåtet att följa någon blint; även om det är ens egen föräldrar och även om det gäller Islam, utan människan ska acceptera Islam med sitt hjärta."

islamportalen.se/2015/06/02/varfor-ar-man-automatiskt-muslim-nar-man-foddsvarfor-ar-alla-guds-99-namn-manliga/

Det går alldeles utmärkt att låta bli kyrkdop. Svårare att låta bli att födas.

Enligt etno-nationalisterna föds du till 'svensk' som barn till 'svenska' föräldrar.....

Enligt vetenskapen hör vår fysiska kropp ihop med det vi tror är det perceptuella medvetandet.

Känslor, tankar & våra sinnen påverkar kroppen & reglerar det vi förnimmer. Jag har brottats med tanken om döden - att sluta existera. Religioner överlag accepterar inte detta fundamentala faktum. De försöker påvisa att verkligheten vi lever på något sätt skiljer sig från övriga levande djurarter. Det gör den inte. Likt en ko som blir gammal slutar hjärnan att fungera & därmed försvinner den ur existensen. Den finns inte längre i tid & rum. Vi delar dess öde. Vi kommer alla att sluta existera någon gång i tiden. Livet är kort säger man & visst stämmer det. 70+ år & sen är vår tid kommen. Tanken att sluta existera skrämmer människan & har nog gjort det sen vi blev kapabla till att planera inför framtiden. Det är bara mänskligt att vi då uppfinner lösningar för att temporärt skjuta på denna existentiella sanning. Vi kan inte existera utan en kropp. Ju snabbare man accepterar denna bistra verklighet desto snabbare kan man börja leva på allvar. Det är här & nu som gäller. När vi dör så finns vi inte - vi kommer aldrig att inse att vi dött eftersom vi inte kan uppleva det - vi lever tills dess att hjärnan stängs av. Jag har hittat frid i den sanningen. Det finns inga garantier för vad som händer när vår existens upphör. Vi är inte speciella. Vi är djur som blivit för smarta för vårt eget bästa.

Är inte religiös, och vetenskap är inte en trosföreställning, så inget av de alternativ du nämner.

Jag är ateist i bemärkelsen att jag inte tror på några gudar. I övrigt tror jag på en massa saker (för många att räkna upp här) som exempel tror jag att vårt art kommer att dö ut och att hela skeendet med vår existens är meningslös i ett större sammanhang.

Ett problem med islam och strävan att bli en god människa är att förebilden Mohammed mördade oliktänkande, avrättade barn, lät stena människor, tillät omskärelse av flickor, högg fötter och händer av människor, korsfäste människor, rånade karavaner medans hans efterföljare invaderade andra länder, brände bibliotek, brände människor levande, kastade ner homosexuella från tak.... Du kan inte ta avstånd från något av detta eftersom du då hade blivit icke-muslim. Varsågod, sträva på.

För att nyansera ditt påstående om att det inte finns något tvång i religionen: Att lämna islam är belagt med dödsstraff enligt sharia. Ett barn som föds till muslim eller en vuxen som konverterat till islam kan välja mellan att vara kvar i islam eller avrättas. Är inte det tvång?

Läser du mycket om vetenskap?