Hur säger jag detta till min transdotter?

Men om hon skulle känna någonting om att ändra sig och inte längre vilja byta kön, så skulle hon alltså ändå gå vidare med detta om inte du TS på något sätt förmedlar att det är OK att ändra sig?

Ni har redan älskat henne lika mycket när hon "kom ut", varför skulle det spela någon roll alls om hon ändrade sig igen? Att säga självklarheter är förminskande, ja. Att tänka det som trend är förminskande. Vad hon än gör är det okej men vissa saker måste stanna som flyktiga tankar. Det kan sluta väldigt fel att säga dom högt och det är inte din sak.

Förlåt för sent svar men när du säger att en transkvinna är en kvinna som föddes med manligt könsorgan, menar du då att det är en kvinnlig ande som råkat hamna i fel kropp eller hur tänker du att det går till?

Om man är religiös kan man väl se det så.

Ja, det kan man. Men jag är inte religiös.

Nähä.

Märkligt att du formulerar din frågeställning på det sättet då, det var ju du som tänkte i andebanor, det stod inget om det i inlägget du citerade. Du gjorde en tankevurpa.

Jag ställde bara en fråga om hur det fungerar när en person ÄR kvinna från födseln, trots penis och xy-kromosomer.

Anser man att den materiella verkligheten är ointressant måste man ju landa i att människan är något sorts väsen som bosätter sig i kroppar och ibland råkar hamna fel.

Nej du ställde inte bara en fråga, du snarare påstod att skribenten menade på ett visst sätt när du skrev
"menar du då att det är en kvinnlig ande som råkat hamna i fel kropp eller hur tänker du att det går till?" Vilket du gör nu igen, skriver som att du vet hur andra resonerar "Anser man att den materiella verkligheten är ointressant måste man ju landa i att människan är något sorts väsen...."  Varför måste man komma fram till den slutsatsen? Har religionstillhörighet och/eller en tro på det övernaturliga en betydande roll för dig i det här ämnet?

Det finns en hel massa annat än kromosomer och könsorgan som har med kön att göra. Hormoner till exempel. Forskning har till och med visat att mycket sker i fosterstadiet som i teorin skulle kunna mätas och som har samband med könsidentitet också i de fall där kroppen bedöms vara av det andra könet. Dessutom är det inte alltid dina nämnda två faktorer ens stämmer överens med varandra. Därför är den egna uppfattningen det som anses vara det rätta sättet att avgöra kön. 

Läs förresten gärna lite forskning istället för att kapa tråden. Också för en som av nån anledning söker bevis, vilket jag uppfattar att du gör, finns det förklaringar :) 

Att något "i teorin skulle kunna mätas" är inte samma sak som att man faktiskt har kommit fram till att hormoner i fosterstadiet har betydelse för ens könsidentitet. 

För övrigt tvivlar jag inte på att någons könsidentitet kan vara annorlunda än ens biologiska kön. Jag är bara skeptisk till att en subjektiv känsla ska vara så styrande att man fastslår att människor med penis och xy-kromosomer ÄR kvinnor om de känner sig som kvinnor (hur man nu känner sig då).

Det  föds ungefär 20 barn per år i Sverige med oklar könstillhörighet (dvs fall där yttre könsorgan inte stämmer överens med kromosomuppsättning eller där det är svårt att avgöra kön genom att titta på yttre könsorgan). Att det skulle användas som argument till att biologiskt kön ALDRIG kan vara det som avgör en människas könstillhörighet blir ganska konstigt i min mening.