Låter ni barnen betala hemma när de gått ut gymnasiet, eller tvingas de flytta ut?

Spenderas? Pengarna går till boendet och medföljande kostnader, där också der vuxna arbetande barnet kostar pengar. 

Föräldrar tycks resonera som "eftersom jag har råd så unnar jag mitt vuxna barn att få leva lyxliv genom att använda hela lånet/lönen som fickpengar". Det tycker jag låter som en björntjänst. Eller är de bara bekväma/fega och vågar inte kräva något av sitt barn, ifall barnet skulle protestera eller hota att flytta? "Varsågod", skulle jag svarat på ett sådant hot.

"Drygt hälften av unga som bor hemma betalar inget till hushållets kostnader. Det visar en ny rapport om unga vuxnas ekonomi.

? Det är en anmärkningsvärd hög siffra, säger Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica Banken som gjort rapporten.

Många unga bor gratis hemma, visar Ica Bankens årliga rapport Pengakollen. Över hälften ? 53 procent ? anger i en undersökning att de inte betalar något för mat, hyra eller andra kostnader i hushållet.

? Risken är att man inte lär sig att stå på egna ben när man flyttar hemifrån, säger Magnus Hjelmér.

 

? Ett viktigt steg i att förbereda sig för vuxenlivet är att bilda sig en uppfattning av olika hushållskostnader, fortsätter han.

En 20-åring som bor kvar i föräldrahemmet kostar 7 320 kronor i månaden, enligt Konsumentverkets beräkningar."
www.dn.se/ekonomi/rapport-manga-unga-betalar-inte-hemma/

Är man arbetslös så får man gå till socialen och få bidrag. Föräldrar ska inte behöva försörja sina vuxna barn. 

Så fint att sina föräldrar försörjde dig under högskoletiden. Men alla föräldrar har inte råd med det och det faktiskt inget man ens ska begära av sina föräldrar. 

Min son sparade 20 000 i månaden när han bodde hemma och jobbade. 
Han använde 2000 kr för egna behov och betalade inget  hemma.
Tack vare detta behövde han inte ta studielån första året på universitetet.
Så alla som får bo kostnadsfritt hemma slösar inte bort pengarna genom att leva lyxliv. 

Varför ska ett syskon som inte direkt kostar något betala för ett annat syskon som sprätter pengar omkring sig? Om du nu läste mitt inlägg...

Född 1971. Jag och de flesta av mina vänner betalade hemma efter gymnasiet. Själv flyttade jag när jag var 18-19. 

I likhet med de flesta andra. 

När det gäller min egen son kommer jag erbjuda honom att bo hemma gratis om han pluggar för att slippa ta studielån. Jobbar han får han betala för sig. 

Det är tufft att skaffa lägenhet idag i Stockholm så han får bo hemma tills han är max 25. 

Studielånet är det billigaste lån som finns, i princip gratis pengar. Frågar man en privatrådgivare är rådet att ta det vare sig man behöver eller inte.

Vår son har gått plus på det totala han har investerat vs det han har levt upp av studielånet och kommer att kunna betala tilbaka snabbt (om han vill) när han är klar. Annars låter man kapitalet växa och betalar minimum.

Insatsen till vår första bostadsrätt fick jag ihop med investerat studielån+ hoparbetade pengar som växt i form av aktier.

(Men sen kan klart Trumpsmurfar i systemet ställa till det tillfälligt)

Vad är det egenligen du pratar om?

Det är en självklarhet att ett vuxen barn med inkomst bidrar till hushållet. Föräldrarna försörjer självklart sitt andra minderåriga barn. Det gör inte det vuxna skonet. 

Min syn på detta är att föräldrarna är skyldiga att uppmuntra och möjliggöra för vuxna barn att flytta hemifrån. 

Nu kan det vara väldigt svårt att hitta bostäder speciellt sådana  studenter och unga vuxna har råd med. så många tvingas nog bo kvar hemma under en tid. Självklart ska de betala för sig.  Detta är en viktig del i frigörelseprocessen.

När jag var i den åldern så delade jag boende med två andra studenter. Det var trångt och rörigt men ändå en härlig tid.  Så småningom fick jag egen studentlägenhet och var lycklig över detta.  

Jag uppmuntrar mina barn att göra som jag, dela bostad med andra i samma situation. Det är inte optimalt med det fungerar och är en bra erfarenhet att ha med sig i framtiden.

Tror mycket beror på olika familjers ekonomi. I dagens samhälle så har många familjer det svårt att få det att gå runt och om barnet börjar få regelbunden inkomst så underlättar det såklart att bidra lite med räkningar/mat.

Själv så började jag hjälpa till att betala för mat och saker jag själv behövde, ca 2000/månad. Nu i efterhand tycker jag det var bra annars får man kanske en chock när man flyttar hemifrån för första gången över hur mycket saker kostar. Sen ska det inte vara att man betalar överdrivet mycket i hemmet, men lite varje månad. Min kusin fick betala 5000kr i månaden till sina föräldrar så länge han bodde hemma när han fick fast jobb, fast både hans föräldrar bodde tillsammans och hade väldigt bra löner, det kan jag tycka var överdrivet. 

Jag pratar om att betala för sig, så som man gör när man är vuxen. Inte "bidra till hushållet". Jag hade absolut kunna betala för MIN mat, MINA hygienartiklar, MIN el. Men definitivt inte för den mat, de hygienartiklar och den el som hushållet använder. Till exempel. Jag tänker ju inte försörja syskon som river sönder pengar i duschen med mina pengar som jag arbetat ihop. Som tur var hade mina föräldrar sundare syn på detta än vad du har! 

Jag tror väldigt få föräldrar tar mer betalt än faktiska kostnaden. Inkl hyra/själva boendet då såklart. 

De gjorde en "undersökning på stan" förra året vad ungdomar betalade om bodde hemma.

Antalet som betalade ens i närheten av vad det faktiskt kostar var noll.

Jag fick betala hemma när jag fyllde 18 och fick mitt eget studiebidrag. Innan dess hade jag 150 kr i månadspeng, inte så konstigt att jag började jobba när jag var 13 år kanske....
Jag misstänker att dom som tar betalt av sina ungdomar antingen inte har nåt annat val ekonomiskt, eller att dom sparar undan pengarna dom betalar på ett särskilt konto och ger tillbaka dom när ungdomen väl flyttar. Tycker nog att det är bra att lära ungdomarna att allt kostar pengar.

Jag tror att det är viktigt att ungdomarna idag inser att den dag de blivit vuxna är det deras ansvar att försörja sig själva. 

Att det kan vara svårt till en början innebär inte att de helt ska slippa utan självklart har de ansvar för att betala vad de kan hemma. 

Som ung vuxen som gått ut gymnasiet, har jobbat och inkomst är det naturligt att man bidrar till hushållet (bostadskostnader, el, internet, tv, mat och annat som ingår i ett hushåll) samt betalar sina egna personliga kostnader. Det är normalt och en sund syn på ekonomi.