Vad gör man åt "bitbarn" på dagis?

Jaha, nu har det hänt igen. Ett till bett. Idag berättade personalen iaf att det hänt, men NÄR SKA JAG KUNNA SLAPPNA AV DÅ HON ÄR PÅ DAGIS!?

Sandviken mamma: Här e det detsamma, vår lilla kom hem med ett bett idag igen ! 3:e gången nu....Ngn som vet vilka rättighter man har egentligen ? Tänkte jag skulle kontakta kommunen och se vad dem säger ?
Har man rätt att säga att man inte vill ha det barnet i gruppen? ( han har bitit andra oxå) Jag vägrar att ta bort vårt barn från gruppen ( hon är ju alltid snäll och trivs kanon hos dagmamman)

Hej

Har bara läst sista sidan och TS...

Förstår alla föräldrar till fullo men ni MÅSTE se det från förskollärarnas sida. Jag är själv förskollärare och det är rätt vanligt med dessa bitbarn. Jag tycker att det är förskollärarnas skyldighet att informera föräldrarna och att jobba för att sådant här inte händer.MEN när det är sagt så är det OMÖJLIGT FÖR FÖRSKOLLÄRARNA ATT UNDGÅ ATT DETTA HÄNDER. VI HAR STORA BARNGRUPPER OCH LITE RESSURSER. Förskolan är en pedagogisk verksamhet med planer som ska genomföras. Det finns inte personal till att fotfölja ett av barnen... vem ska då ta hand om resten av barngruppen???????? Ni föräldrar som har barn som utsätts för detta, kan inte ni ta ledigt från jobbet några dagar och vara med i förskolan och hjälpa till istället? Det skulle säkert uppskattas av både personalen och ditt barn.

Tillbaka till sk bitbarn. Jag håller med ni andra som skrivit att så här är det ibland med barn. Det är oftast en period bara (kort eller lång). Jag lovar er att i BRA förskolor så gör personalen det de kan för att undgå detta. Det finns inte så mycket mer att göra än att finnas till hands för barnen det gäller, tillrättalägga verksamheten, öppen dialog med barn och föräldrar, ge tydliga tillrättavisningar vad som är tillåtet och ej, fokusera på det positiva med bitbarnen och en massa mer.

Något mer som är viktigt är att NI föräldrar inte pratar negativt om dessa barn inför andra utan försöker vara positiva speciellt när ditt "bitna" barn ser. För de barn som bitar blir det ofta en ond cirkel och ju mer negativ respons från de andra barnen och kanske föräldrarna ju mer frustrerad blir det barnet.
Försök att se att det är inte små monster utan små barn som försöker kommunicera med omvärlden... men på helt fel sätt. Var positiva inför barnet så den ser en god förebild hos er.

Som jag skrev innan så förstår jag verkligen de föräldrar som har barn som blir bitna i förskolan. Har själv barn så jag vet... men jag kan se från båda håll...

Mitt inlägg gäller bara för de förskolor med proffsig personal och försvara INTE de förskolor som inte har en öppen dialog med föräldrarna...

tack för mig

Visst förstår jag att det finns barn som biter på förskolorna. Jag förstår att det kan gälla under en period av barnets liv.

Men, sanningen är ändå den att, i det här fallet, kommer Fanny hem med bitmärken väldigt ofta. Det innebär att hon får ont. Hennes "kompisar" biter henne, men hon tvingas ändå vara där med de som biter henne.
Hon blir rädd och behöver trygghet - det får hon inte på dagis. Personalen "håller ett extra öga" på bitbarn, men bitandet fortsätter.

Frågan är hur jag ska försklara för Fanny, och, hur mycket ska jag egentligen acceptera?

Detta är ofta ett hett tema på förskolorna...

Vet inte hur mycket du pratat med personalen på din dotters förskola om detta. Om du inte får den informationen du har krav på så kan du kräva det. Det händer ju ibland att man som förskollärare kan glömma eller att man gått hem tidigare och glömt ge över informationen men om det vid upprepade tillfällen glöms bort så är det dåligt.

Om jag var du skulle jag be om ett samtal med någon i personalen och fråga vad de gör för att förhindra detta. Om de inte lägger ner något arbete på bitingen så har du all rätt att klaga...men om de gör vad de kan så måste du nog inse att personalen i sig inte kan rå för situationen...utan du får prata med beslutsfattarna istället... men ibland så är det så att hur mycket personal det än är så händer detta... ofta även när föräldrarna har kommit...

Om detta är ett väldigt problem och allt är gjort så skulle jag försöka som förälder att vara mer i förskolan och hjälpa till. Om man har möjlighet förstås.

Att förklara för dottern... du gör säkert på bästa sätt redan men tänk på att inte prata negativt om det andra barnet utan försök att förklara att det barnet inte vet att det gör ont eller att det inte vet att du inte vill o s v. Det är sååå lätt av föräldrar att smitta av sin oro eller förtvivlan på sina barn att det blir ett större problem än vad det redan är. Försök att bagatellisera det lite men ändå att man förstår att det gör ont och sånt.

Lycka till...

Hur mycket ska du acceptera...ja inte vet jag men är allt gjort som det ska på förskolan så är det ju inte mycket mer att göra än att du själv involverar dig... om förskolan gör ett dåligt jobb ska du stå på dig och inte ge upp

Lycka till

Små ettåringar kan bitas men då måste det finnas en vuxen där som vänligt men bestämt säger "nej man bits inte" och som lyfter bort barnet. Så måste man göra ett antal gånger tills barnet har förstått vad som gäller.

Små barn behöver vuxna som leder dem och visar dem rätt. Det svåra är väl däremot för personalen att hinna med en grupp om 20 ettåringar på två personal.

Har pratat med en dagmamma som lämnade sitt jobb som förskollärare och startade eget just därför att hon kände att hon inte hann med att stoppa till exempel bitande barn, nu när hon har max två små så har hon tiden att fostra barnen på ett annat sätt. Hon sa att ju mer stressade barnen blir desto mer bits de också.

vad betyder punktmarkering?

Inte för att jag har små barn men om jag hade det skulle jag helt klart tycka att det var högre prio att mitt barn inte kom hem med bitmärken än att barnet är med i "pedagogisk verksamhet med planer som ska genomföras" om det är de valen som finns.

Finns det någon här som vet hur farligt det är med människobett? Jag har alltid fått höra att det är mycket farligt, farligare än att bli biten av ett djur men jag vet inte om det är en skröna eller om det är fakta.

Vill bara säga som förälder till ett rivbarn att det gör så ont i hjärtat när ni refererar till mitt barn som, mobbare och monster, som om barnen gör detta för att dom är elaka. Blir även oerhört ledsen när ni vill att dessa barnen ska förbjudas att gå i förskola.

Jag vet att barn som biter inte är elaka monster som biter för att vara elak.

Faktum kvarstår: Om någon biter en annan människa, så får den som blir biten ont. Det går inte att komma ifrån. Naturligtvis är den en önskan att både den som biter, och blir biten kan gå kvar i förskolan och delta i aktiviteterna som finns där.

Jag tycker det känns skit att jag måste ta hem Fanny från dagis - för att någon/några väldigt ofta ger sig på henne för att bita henne.
Barnet som biter fortsätter bita de andra barnen om jag tar hem Fanny.

Om resurserna ser ut så att man inte kan markera barnet som biter, ja, då ser jag hellre att man tar det barnet från förskolan, än de barnen som blir bitna. Så egoistisk är jag. Jag är trött på alla märken hon kommer hem med.

Men, som jag skrev. Den högsta önskan är naturligtvis att alla barn går kvar och får hjälp att ta sig igenom den här perioden som pågår nu.