Joppjopp skrev 2006-11-14 23:39:05 följande:
Sicali.... jag måste bara fråga.. det finns ju en del som skriver ironiska svar här inne.. är du en av dem eller menar du verkligen vad du skriver...??? Om inte så hoppas jag att du inte för över dina värderingar om andra människor till dina barn för då kommer de att få det jobbigt i livet... Tror du verkligen att de barn som biter gör det för att det är kul? Att en tvååring medvetet gör det för att skada andra... det har inget med mobbning att göra... och det är inte att BARA LÄRA dem hur de ska uppföra sig. Att barn bits behöver inte ha att göra med att det barnet har ett avvikande beteende. Även de mest trygga och väluppfostrande barn biter, som det har blivit sagt så många gånger tidigare är att det ofta bara är en period det handlar om. Det barnet har omedvetet börjat kommunicera på fel sätt. Ofta har det att göra med språket... det barnet vill så mycket men får det inte fram och så biter de för att få en reaktion och reaktionen efter ett bett är ju enormt. Detta barnet behöver kunnig och lugn personal runt sig som fokuserar på barnets positiva sidor istället för de negativa. Det är det snabbaste sättet att vända ett oönskat beteende. Det som kanske du och många fler gör är att ta avstånd från detta barnet och med kroppsspråket visa att man inte gillar barnet... detta bara förlänger beteendet. Tänk på det! Du hjälper ditt barn indirekt genom att visa dig positiv till bitbarnet...
Det här skriver jag under på rakt av!
MAn ska aldrig vara så snabb att döma ut en liten unge! Det kan få oerhörda konsekvenser under mycket lång tid för det barn som blir utpekat som "dåligt".
Men jag vet också att som mamma är man en tiger, INGEN får skada mitt barn. Men det gäller också bitbarnets mamma.
Jag har varit förälder till en kille som blev biten, och vet hur jobbigt man tycker att det är, och jag har just nu en ettåring som kan bitas rejält, om han blir väldigt uppspelt. Om han busar med storebror, så kan han ta sig en tugga av ren glädje.
SJÄLVKLART lyfter jag bort honom, säger till bestämt att NEJ; INTE BITAS!, vakar som en hök på öppna förskolan över honom, men det hjälper inte alltid.
Ingen vill att deras barn ska bita andra, men att säga att min son har ett avvikande beteende och inte ska vara tillsammans med andra barn? Vad lär han sig av det?