Förstföderskor BF mars 2007 Sthlm PART 15

Tack för grattis!

Vivs, Thea hade jag som namn för framtida barn länge, men sen tog Elas syster och snodde det till sin dotter Ella hade vi tänkt om Adam hade blivit en tjej, och både Ellie och Tyra fanns med på listan nu.

Hur som helst så har vi nog bestämt oss. Tog oss i kragen igår och ingen av oss kunde riktigt släppa ett namn som hängt med ett tag. Så lillasyster blir en Moa!

E och A har varit och köpt en gran, så i em blir det julgransklädning även här. Trevlig lucia!

Frill
Moa är verkligen ett jättefint namn! Skönt att det gått så bra och kul med en lillasyster! Tjejerna leder syskonligan med 5 st mot 4 killar (om jag räknat rätt)

när du får tid och ork så skulle det vara kul att höra om förlossningen.

jag och Vera är superförkylda och dessutom har detta virus satt sig i halsen på mig, har haft så ont att jag varit tvungen att ta värktabletter på natten för att kunna sova...
trist att det var så i fredags då jag ordnat barnvakt i smyg och vi var ute och åt.

killarna är på kalas och Vera sover så nu ska jag försöka vila lite.

glad lucia!

Fint namn tycker jag , Moa. Man tänker på fina barnböcker. Min kompis barn heter Manfred och Moa, sött. Hoppas hela nya familjen mår bra, med litet flickebarn. oj man blir ju nästan sugen på ny bebis! Det är ju väldigt speciellt när de är såna där små knyten.

Sole: usch, så där ont i halsen fick jag oxå i höstas, nåt mysko från förskolan, det blev bättre med Avedon OCH Ipren var 4e timme... Krya på er!

Har varit o köpt Pippi, och Lotta på Bråkmakargatan på DVD till Agnes, och lite leksaker. har skickat en lång önselista till mormor o morfar... Barnen fyller ju båda år snart också. Jag o Agnes har haft tjejdag på Nacka Forum (pojkarna i familjen legat hemma med diarré...), shoppat, fikat... Ingen vagn. Hon stod ut fint när morsan ville prova lite kläder.

Vivs: tänk att Ellie går, tidigt! Säger hon nåt? Simon säger nåt mama-aktigt, tycker A sa ord tidigare. men å andra sidan är S väldigt mkt tidigare motoriskt, han lär väl sig av syrran. Ja visst är det slit i vården, men ändå skoj. Jag jobbar på geriatriken på Nacka sjukhus.

Zul - går är lite överdrivet att säga än så länge... hon har tagit några steg ett par gånger så visst kan hon men mer har hon inte vågat Hon säger "där" och pekar på allt och ett par gånger har hon sagt "mamma" och "bll" (bil) och "lllo" (lilo, vår katt). Hon babblar på som tusan men man förstår ingenting av hennes språk.. Något som är kul är att J och E börjat leka tillsammans lite, så underbart sött!

Moa! Gud så fint! Det har jag alltid tyckt om. Låter så mjukt och varmt på något sätt. Som en snäll person.
Berätta gärna lite om förlossningen om du har tid och lust! Vad var det som var kaosartat i slutet? Slutade det med snitt? Sugklocka?
Vad skönt att höra att du mår bra och GRATTIS igen!

Frill - Grattis igen! Fint namn Moa. Vi hade många tjejnamn men inga killnamn på lsitan
Är också nyfiken på förlossningen och vad det var som var kaosartat i slutet. Skönt att ni mår bra!

Hej, här mår vi fint men är trötta.

Moa är ett veritabelt matvrak och har sin bästa vakentid mellan elva och två på natten. Det är så gott som omöjligt att få någon sömn innan två... Inatt trodde jag att vi skulle få somna tolv, men sen höll hon igång oss genom att varva arga hungerskrik, ätning och bajsblöjor i två timmar till. Och när hon väl sover så vaknar storebror och säger "Jag vill gå upp".
E ska i alla fall vara hemma till 7 januari. Skönt.

Här kommer en förlossningsberättelse:

I tisd. var jag ovanligt lättrörlig, kunde gå snabbt och sprang till bussen när jag skulle till BM. 3:an kom inte så jag gick hela backen upp till SÖS.
Min superbra BM tyckte att bebisen hade sjunkit ännu längre ner och skämtade om att jag helt enkelt fick "simma runt i gyttjan" ett tag till. Bokade tid för ny träff och ev överburenhetskontroll. Hon fick mig på gott humör och jag kände mig mycket mindre stressad när jag kom därifrån.
Ägnade fm åt ärenden, och promenderade längre än jag gjort på flera månader. Skulle luncha m en kompis på ett ställe som visade sig vara stängt, så vi gick ett varv runt kvarteret i jakt på ny rest. Under lunchen började jag känna lite mensvärkskänslor.

Vid 22 kom mensvärken tillbaka, sen hade jag milda värkar i snitt var 10:e min hela natten. Sov i princip ingenting, utan löste sudoku och klockade. Sa inget till E, vågade inte tro på att de inte skulle avta.
Vid 6 på morgonen var det fortf. 10 min emellan men började bli tätare. E lämnade A på dagis, tillsammans med gosedjur och packad väska och vi berättade att bebisen nog skulle komma ut idag och att han fick följa med en annan pojke hem. Ringde Södra BB och förvarnade om att vi troligen skulle komma in under dagen. Fick order om att ringa igen när det var 5 min emellan.

Jag lade mig i badkaret någon timme för att slappna av och förhoppningsvis skynda på det hela. Vid 10 var det knappt 5 min emellan, men när vi ringde var det redan två förlossningar igång på Södra BB = fullt. Hon frågade om jag klarade mig hemma ett tag till, och det gjorde jag.
1,5 h senare var det fortfarande ca 5 min mellan, men nu började det göra ont. Tog fram min TNS-apparat och ringde Södra BB igen. Forfarande två mammor på förlossningen...
Gjorde mer och mer ont och började nårma sig 3 min emellan. Började ge upp hoppet om Södra BB när telefonen ringde och en BM hälsade oss välkomna in.

Strax före 13 var vi på plats, körde då TNS hela tiden. Var öppen 5-6 cm och ställde mig i duschen när de var klara med CTG-kurvan. Under tiden var det skiftbyte, och vem kommer in om inte "min" BM? Hon ska ha hand om vår förlossning! Värkarna kommer allt tätare.
15.30 fick jag komma upp för undersökning och återgick till TNS. Öppen 7 cm.
Efter ny CTG började jag må illa och ställde mig upp. 16.15 fick jag lustgas och gick in i dimmorna. Strax före fem gick vattnet.
Fick flytta till förlossningspall med E bakom ryggen som stöd. Öppen 9 cm och täta värkar. Hade jag fått sitta kvar här och krysta så hade det här blivit min absoluta drömförlossning!

Men - medan jag satt där började bebisens hjärtljud sjunka. De satte skalpelektrod och kallade på läkare. Jag var lustgasförvirrad och fattade inte vad som hände. Men E blev jätterädd när det kom en massa folk inrusande. Jag fick klättra upp i en säng och kände hur de rullade iväg mig. Till kejsarsnitt, började jag tänka, men det visade sig att de bara flyttade in sängen längre in i rummet för att få plats med en gyn-säng som de rullade in. När de flyttade över mig till den nya sängen ramlade jag tydligen också, vilket inte gjorde E mindre uppskrämd. Han vågade inte fråga vad som pågick heller, för att inte jag skulle få höra nåt som gjorde mig orolig. Tydligen hade Moa navelsträngen runt halsen, och det var det som ställde till hjärtljuden, samtidigt som förlossningen gick väldigt fort framåt och jag fortfarande inte var helt öppen, vilket de berättade efteråt hade kunnat leda till komplikationer.

Hur som helst så lyckades de reda ut situationen, jag fick ligga kvar i gyn-sängen, läkaren avvaktade med ingripanden och efter en kvarts krystande kom Moa ut 17.59 till en omtumlad mamma som var jätteförvånad att vi fått en tjej, och en mer eller mindre chockskadad men oerhört lättad pappa.

Moa var arg som ett bi och mådde toppen, och jag hade turen att inte behöva sys någonting den här gången heller, så trots kaoset mot slutet blev det en väldigt bra förlossning.

frill
tack för att du delade med dig!! Låter som det ändå blev en riktigt bra förlossning trots hjärtljuden!
Hur var det att föda på Södra? Jag försökte ju med Vera men iom att det blev igångsättning blev det ju vanliga...

Hur känns det som tvåbarnsmamma?
Hur tar Adam det?

Vad dramatiskt, Frill! Men skönt att allt gick bra och att du var inne i din dimma så du inte riktigt hann oroa dig.. Låter som ni har fullt upp med lilla Moa! Det som är skönt när det är andra barnet är att man vet att nätterna blir bättre Jättefint namn, förresten!

Sitter med tårar i ögonen, kan inte låta bli. Tack för att du delar med dig Frill. Och vad dramatiskt på slutet, känner igen det där med förvirringen och dimman och att inte förstå vad som händer, var samma ska för mig.
Skönt att allt gick bra!