• Anonym (Inte lat!)

    Arbetslivet passar inte mig

    Hej!


    Jag hittade en gammal tråd av en som inte känner att hen kunde/ville/orkade arbeta. Att hen provat olika arbeten och olika anställningsformer, olika tider på dygnet etc. Men inte funnit sin plats utan hatar att arbeta.


    Jag känner lite likadant. Jag är inte gjord för detta samhälle och denna arbetskultur som skapats. Hela jag känner att detta är fel och jag mår dåligt av det. Jag trivs allra bäst hemma och mår bäst där. Jag är ingen ensamvarg utan är snarare ganska social, däremot trivs jag med att vara själv också. Jag mår på riktigt dåligt av att arbeta och det krävs så otroligt mycket energi av mig att göra det och när jag gör det så orkar jag ingenting annat och behöver mycket återhämtning, vilket betyder att all kraft och energi läggs på jobb och sedan finns ingenting kvar av mig..


    Det handlar inte om att jag är lat. Tvärtom! Jag vill så himla mycket men klarar det inte. Min dröm är att vara hemmafru och hemma med barn (en viktigare "uppgift" kan jag inte tänka mig), och att starta eget någon gång, vara min egen chef. Det ställs så orimligt höga och konstiga krav i dag och jag upplever att få vara människa är ingenting som räknas, knappt ens i andra hand.


    Man förväntas att ställa upp när och hur som helst och man ses bara som en produkt och inget annat, och gör man inte det möts man med kalla handen. Hela tiden krav på att leverera men det finns inget motsvarande krav på att chefen/arbetsplatsen ska leverera, det är väl jävligt märkligt?. Jag klarar inte det här och känner samtidigt en stor jävla stress och press ändå eftersom jag behöver pengar.


    Hur svårt är det egentligen för vad som verkar vara majoriteten av detta (hjärntvättade) samhälle att förstå att vi fungerar olika och har olika behov? Att alla inte är gjorda för detta klimatet. Ni som känner likadant, hur har ni gjort?

  • Svar på tråden Arbetslivet passar inte mig
  • New  Dawn
    Bjoer skrev 2019-11-07 12:03:42 följande:

    Jag pratar om vardagen?


    Ja, och då vill jag förtydliga att TS endast fokuserar på arbetslivet som problemet.

    (har inte läst din länk)
    Anyone can hate. It costs to love.
  • New  Dawn
    Jamesdio skrev 2019-11-07 12:15:12 följande:

    Har ni tänkt på vilken stress det kan skapa för honom? Att alltid prestera på jobbet, att uppbringa tillräckligt hög lön för att kunna försörja ytterligare en vuxen människa, att inte kunna vara sjuk och få vila upp sig för då försvinner för stor del av inkomsten? Och att inte kunna ta ut sin del av föräldraledighet, VAB osv? Han kommer inte kunna vara lika närvarande för era barn som du.


    Anyone can hate. It costs to love.
  • Anonym (Mm)
    Anonym (trött på allt) skrev 2019-11-07 11:38:34 följande:

    Att gå ner i tid och hitta ett jobb man trivs med är så jävla enkelt, det är marknaden som bestämmer vad man får för jobb, och om du inte ha barn så har du inte rätt att gå ner i arbetstid.


    Det är just det. Det ÄR inte enkelt. För du är inte ensam om att ta det beslutet.

    Och även som 'barnlös' så bör man ha rätt till att besluta om sin egna arbetstid. Man kan vara trött även om man inte har barn.

    Jag brukar tänka att sömnen är det som ger vila från livet. Det handlar sällan om att "ladda batterierna", för dom är tomma 24/7, oavsett hur mycket man sover. Jag känner med dig.
  • Akidoki
    Anonym (Mm) skrev 2019-11-07 12:24:55 följande:

    Det är just det. Det ÄR inte enkelt. För du är inte ensam om att ta det beslutet.

    Och även som 'barnlös' så bör man ha rätt till att besluta om sin egna arbetstid. Man kan vara trött även om man inte har barn.

    Jag brukar tänka att sömnen är det som ger vila från livet. Det handlar sällan om att "ladda batterierna", för dom är tomma 24/7, oavsett hur mycket man sover. Jag känner med dig.


    Du har rätt att besluta om din egna arbetstid, du söker då arbeten vilka är av önskad omfattning.
  • Anonym (Skogis)
    Jamesdio skrev 2019-11-07 12:15:12 följande:

    Har ni tänkt på vilken stress det kan skapa för honom? Att alltid prestera på jobbet, att uppbringa tillräckligt hög lön för att kunna försörja ytterligare en vuxen människa, att inte kunna vara sjuk och få vila upp sig för då försvinner för stor del av inkomsten? Och att inte kunna ta ut sin del av föräldraledighet, VAB osv? Han kommer inte kunna vara lika närvarande för era barn som du.


    Jag har också svårt att förstå upplägget med en hemmaförälder och en arbetande. Det är så mycket tryggare på så många sätt för alla om båda (om man är två) har jobb i någon omfattning.

    Sen skaffar ju en hel del folk barn utan att vilja ta hand om dem. De verkar mer ha dem som gulliga attribut. Har en släkting som är nöjd med att träffa sina barn på helgen. Har gjort så i princip hela deras liv.
  • Kjell2
    Anonym (Mm) skrev 2019-11-07 12:24:55 följande:
    Det är just det. Det ÄR inte enkelt. För du är inte ensam om att ta det beslutet.

    Och även som 'barnlös' så bör man ha rätt till att besluta om sin egna arbetstid. Man kan vara trött även om man inte har barn.

    Jag brukar tänka att sömnen är det som ger vila från livet. Det handlar sällan om att "ladda batterierna", för dom är tomma 24/7, oavsett hur mycket man sover. Jag känner med dig.
    Nej, du har ingen absolut rätt att alltid bestämma din egen arbetstid. Du ingår ett avtal med en arbetsgivare där ni är överens om vilka regler som gäller. Den möjlighet du har är att säga nej till överenskommelsen, inte i efterhand ensidigt ändra reglerna så de passar dig.

    Ja, det innebär kompromisser, du kanske kan få arbetstider som passar dig men i övrigt tråkigt jobb. Eller så får du låsta arbetstider men mycket pengar och kul jobb.

    Som slutalternativ har du att helt skippa arbetsgivare och försöka få mat och husrum på annat sätt, genom eget företag, en partner som försörjer dig eller genom att vara självförsörjande.
  • Anonym (Ann)
    Anonym (Mm) skrev 2019-11-07 12:24:55 följande:
    Det är just det. Det ÄR inte enkelt. För du är inte ensam om att ta det beslutet.

    Och även som 'barnlös' så bör man ha rätt till att besluta om sin egna arbetstid. Man kan vara trött även om man inte har barn.

    Jag brukar tänka att sömnen är det som ger vila från livet. Det handlar sällan om att "ladda batterierna", för dom är tomma 24/7, oavsett hur mycket man sover. Jag känner med dig.
    Man laddar batterierna genom bra mat och motion samt frisk luft.
  • Kjell2

    Om man vill diskutera med de som har en annan syn på egenförsörjning, jobb odyl så sök på medborgarlön

  • Bjoer
    New Dawn skrev 2019-11-07 12:15:48 följande:
    Ja, och då vill jag förtydliga att TS endast fokuserar på arbetslivet som problemet.

    (har inte läst din länk)
    Arbetslivet är en del av vardagen. Förövrigt handlade inlägget jag svarade på inte bara om arbetslivet.
  • Anonym (Ann)
    Bjoer skrev 2019-11-07 12:03:42 följande:
    Jag pratar om vardagen?
    Och svaret handlade om vardagen:

    Det är sant att informationsamhället är tröttande, men det är minst lika mycket i vardagen. Om du kopplat ner i vardagen, från sociala medier, från media (TV och internet) och ökar social samvaro, utomhusaktiviteter, motion och sömn kommer det mentala trycket minska och du kommer sannolikt må bättre.

    Tycker det är ett jättebra svar. Men folk vill ju inte göra avkall på sina mobiler, serier och annat digitalt.
Svar på tråden Arbetslivet passar inte mig