Är det egoistiskt eller oegoistiskt att skaffa barn?

Egoistiskt. Eftersom det bara är för att man VILL HA barn. För sin egen skull, sitt eget intresse. Och det är inget konstigt. Sen finns det se som inte borde skaffa barn men ändå gör det och det är den egoismen som jag tycker är klandervärd.

Det är visst ett alternativ, folk bara vägrar ta det som ett alternativ eller vill inte gå igenom besväret, då är det ju återigen mindre egoistiskt att adoptera ett barn än att skaffa sig eget barn, för att det kräver mera uppoffring. Bra att du avstår från att sätta barn i världen, flera borde följa ditt exempel istället för att agera egoistiskt.

Men nej, du har inte koll på adoption alls. Det kommer inte magiskt att börja gå att adoptera dessa barn du pratar om. Hur ska det gå till när länderna faktiskt inte vill? Ska vi tvångssmuggla ut barn bara för att några svenskar vill ha barn?

Adoptioner tar flera år om man ENS får adoptera. Pressa upp köerna med flera år till och ingen annan än de som inte kan få barn kommer att stå i kön. Att vänta 10 år som fertil människa när man kan testa själv och kanske t.om ha barnet i famnen inom 1 år. Med betydligt mindre samhällsresurser tagna och mindre flygande.

Självklart är det två helt olika liv. Hur så?

Vilket liv låter lugnare och lättare med avkoppling?

Ojj vad många unga kommer att bli sjukt deprimerade om 20 år när de inser att de gjorde livets största val (avstå från att skaffa barn) pga deras religion.... ja, tyvärr klimaträddare har skapat en religion, precis som syns i den här tråden går det inte alls att diskutera med dem eller ifrågasätta deras trossatser. Jag tycker att deras beteende skadar vår kamp för miljön lika mycket som klimatförändringförnekarnas. Men men, saknar man kritisk tänkande kan man bli offer för propaganda. Att rekommendera att alla ska adoptera istället av skaffa eget barn är sinnessjukt, man måste vara en fanatiker eller provocerar bara. Jag tycker dock att typ 18-22åriga tjejer tänker så, senare blir de nog klokare.

Att svara till TS: att skaffa barn är egoistisk, att uppfostra dem väl betyder att du sätter någon annans behov före dina mest basala behov (ger upp sömn, om behövs mat och de flesta skulle utan tvekan offra sitt liv för sina barn). Ren altruism. Att inte skaffa barn kan vara oegoistisk, men livstilen betyder att du aldrig lär dig att vara altruistisk (om du inte är moder Theresa typ). Sedan glöm inte att nu pratar vi om etisk egoism - en filosofisk fackterm som inte är värdeladdad. Däremot många i den här tråden använder ordet egoism som vi använder det i vardsgsspråk - och då är det väldigt negativt. Vill ni höja diskussionens nivå separera egoism/altruism från att den ena är - den andra är +. Egoism kan vara bra, antruism kan vara dålig, beror helt på situationen.

Det utan barn såklart. Hur så?

Precis.

En lärare i filosofi sa att allt vi gör är av egoistiska skäl. För att VI kan må bättre eller på nåt sätt gynnas. Till och med Moder Teresa var egoistiskt. Hon hjälpte andra för att det gav henne en mening, hon mådde bättre av det.

Ok.Varför frågar du?Vi har rätt till våra åsikter .

Det är just det här jag tänker på när det kommer till egoism. Om allt man gör är egoistisk så spelar egoismen bara någon roll när den påverkar andra negativt. Påverkar den ingen så är det ju en ickefråga.