Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

Anonym (Anna-Maria)

Mon 19 Oct 2020 15:10
673 svar

Citera Visa endast Anmäl

Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

Jag hade ett tag tankarna på en gift man med två söner, på jobbet. Jag skickade en vänförfrågan på Facebook, och vi blev vänner där. Då kunde jag se vad han hade skrivit på olika sidor, och hittade bland annat en betraktelse om hur han tänkte sig att resten av livet skulle bli.

När yngsta pojken var tio år, skulle familjen ta time out i ett år och segla jorden runt. När pojkarna blev vuxna, hoppades han att någon av dem skulle vilja stanna i det lilla samhälle där de bor. I så fall skulle de kunna stycka av tomten, och så skulle mannen och sonen bygga ett hus åt sonen och hans familj där. Frun skulle få nära till barnbarnen, och kunna passa dem när ungdomarna ville ha lite barnfri tid. Han drömde även om att han och frun skulle köpa en ferievåning på Solkusten.

...då skämdes jag! Vem var jag, liksom, att gå in och förstöra allt detta? Inte bara för mannen, utan för frun och sönerna - som var helt oskyldiga? Med vilken rätt? Sedan försökte jag inte lägga an på mannen mer, utan höll kontakten så kort som möjligt tills känslorna gick över. Vilket dom alltid gör, fast man inte tror det.

Ni som har agerat på era känslor, och faktiskt stulit en gift man, och förstört allt som han och hans fru och deras barn planerat livet ut. Mår ni bra..?

Och snälla - säg ju inte att "man kan inte stjäla någon annan, det är alltid den andre som gör ett val". Det är ytterst sällan mannen, i sådana här fall, som både tar det första initiativet med en annan kvinna, sedan driver hela förhållandet, och tar initiativet till skilsmässa utan påtryckningar från den nya kvinnan.
- «
- ‹
- Sida 22 av 67
- 16
- 17
- 18
- 19
- 20
- 21
- 22
- 23
- 24
- 25
- 26
- 27
- 28
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?
Aniiee

Sun 25 Oct 2020 18:08

#212

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Anonym) skrev 2020-10-25 18:04:19 följande:
Ditt inlägg 206 säger allt.
Allt.... om min åsikt, inte mitt liv. Men visst, du tror ju som du vill.
Gamla matvaror i kylen? Först får de päls, sen börjar de morra och SEN går de ut.
Bjoer

Mon 26 Oct 2020 08:24

#213

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (jag) skrev 2020-10-23 14:16:10 följande:
Hur långt ska man det? I hur många situationer ska man ta hänsyn till en tredje part när man tar ett beslut? Gäller det bara när någon är otrogen eller ska man alltid beakta en okänd persons känslor innan man gör saker som gynnar en själv?

Jag har haft (har egentligen fortfarande) en relation med en gift kvinna. Men jag har inga känslor gentemot hennes man. För mig är mitt eget välmående prioriterat före en okänd persons. Ansvaret är hennes och inte mitt och även om jag kan förstå varför hennes man inte tycker om mig så har inte jag ett ansvar för hans lycka.
I hur många situationer ska man ta hänsyn till tredje part? I alla situationer, givetvis. Förstår du inte det? Det är ju pga. personer som dig som vi behöver lagar. Alla andra förstår det automatiskt, att man tar hänsyn till tredje part. Man snor inte någons cykel, man lurar inte folk, man misshandlar inte andra, även om de är okända för dig. Det här vet folk normalt av sig själva. Men inte du. Du är undantaget som bekräftar regeln.
Bjoer

Mon 26 Oct 2020 09:06

#214

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Sara) skrev 2020-10-25 12:48:53 följande:
Jag anser alltså inte att A och B hjälps åt i handlingen "otrohet" utan att det är en handling som enbart A begår.
Ursäkta att jag inte svarar på alla våra inlägg tidigare, men jag vill försöka hålla diskussionen lite koncis.

A kan inte vara otrogen utan B. B vet detta och ställer ändå upp. Detta möjliggör A att vara otrogen. Hur är det inte att hjälpa till? Det var ju därför jag tog upp medhjälp till brott tidigare. För att det skulle bli uppenbart att man just hjälper till och därmed är delansvarig. Delansvarig betyder inte att ansvaret minskar hos den andra.

Om vi ska gå till ditt förtalsexempel så är den otrogna den som skriver boken och den som den är otrogen med är förlaget eller tryckeriet. Om förlaget och tryckeriet VET OM att boken innehåller förtal och ändå trycker den, nog är de delansvariga för förtalet? Nog har de hjälpt författaren? Eller?

Om jag håller upp dörren för en bankrånare som försöker fly, nog har jag hjälpt honom råna banken? Eller? Jag har ju inte rånat banken, det har rånaren, men jag har hjälpt honom. Om han kom undan tack vare att jag höll upp dörren, nog är jag delansvarig då? Eller? Det innebär ju inte att hans ansvar för att råna banken är mindre på något sätt, men jag är nu också inblandad.

Så A är otrogen och B hjälper till och är därmed delansvarig för att A kunde vara otrogen.
smulpaj01

Mon 26 Oct 2020 09:43

#215

Citera Visa endast Anmäl

Bjoer skrev 2020-10-26 09:06:50 följande:
Ursäkta att jag inte svarar på alla våra inlägg tidigare, men jag vill försöka hålla diskussionen lite koncis.

A kan inte vara otrogen utan B. B vet detta och ställer ändå upp. Detta möjliggör A att vara otrogen. Hur är det inte att hjälpa till? Det var ju därför jag tog upp medhjälp till brott tidigare. För att det skulle bli uppenbart att man just hjälper till och därmed är delansvarig. Delansvarig betyder inte att ansvaret minskar hos den andra.

Om vi ska gå till ditt förtalsexempel så är den otrogna den som skriver boken och den som den är otrogen med är förlaget eller tryckeriet. Om förlaget och tryckeriet VET OM att boken innehåller förtal och ändå trycker den, nog är de delansvariga för förtalet? Nog har de hjälpt författaren? Eller?

Om jag håller upp dörren för en bankrånare som försöker fly, nog har jag hjälpt honom råna banken? Eller? Jag har ju inte rånat banken, det har rånaren, men jag har hjälpt honom. Om han kom undan tack vare att jag höll upp dörren, nog är jag delansvarig då? Eller? Det innebär ju inte att hans ansvar för att råna banken är mindre på något sätt, men jag är nu också inblandad.

Så A är otrogen och B hjälper till och är därmed delansvarig för att A kunde vara otrogen.

Om någon fortfarande inte förstår efter att ha läst detta inlägg så är dem förmodligen extremt svagbegåvade och utom hjälp detta var den bästa förklaringen på varför båda är skyldiga i en otrohetsaffär även om ena parterna är singel. Så klockren beskrivning, tack!
Zoegazz

Mon 26 Oct 2020 09:55

#216

Citera Visa endast Anmäl

Vilken konstig inställning. Alla kan i förhållande falla för någon vi inte hade räknat med. Sen väljer ju såklart personen i förhållande själv om den vill satsa på den nya personen. Det verkar tyvärr ovanligt att folk direkt bryter upp och är otrogna först istället, vilket såklart är fel. Men man kan inte kräva att den som är i ett förhållande ska stanna där om den känner starkare för någon annan.

Och ja, älskaren/älskarinnan bidrar, men hade det inte varit den hade det antagligen varit någon annan. Tycker det är att förenkla och tycker oftast den som "bidragit" till otroheten får mer skit än den som faktiskt varit otrogen. Lägg ansvaret där det hör hemma. Sen är oftast inte det flesta redo att lämna med detsamma utan vill känna av om känslorna faktiskt är på riktigt först osv så personen inte gör ett misstag i att lämna. Ofta verkar detta resultera i fysisk otrohet, vilket såklart är fel, men med tanke på hur vanligt beteende det är undrar jag om det inte är biologiskt på något vis.

Finns även många historier att läsa där någon brutit upp för någon annan och att de hållt ihop efter det, vilket ingen verkar tro på.

Sen tror jag också att när folk som inte är det typiska "notoriskt otrogna, själviska svinet" som alla i såna här forum vill få alla otrogna till, så är det antingen ett sätt att lämna ett dåligt förhållande, eller så är förhållandet helt enkelt dåligt på något plan och man söker sig någon annanstans pga någon inre frustration.
Anonym (sådär)

Mon 26 Oct 2020 10:35

#217

Citera Visa endast Anmäl

smulpaj01 skrev 2020-10-26 09:43:04 följande:
Om någon fortfarande inte förstår efter att ha läst detta inlägg så är dem förmodligen extremt svagbegåvade och utom hjälp detta var den bästa förklaringen på varför båda är skyldiga i en otrohetsaffär även om ena parterna är singel. Så klockren beskrivning, tack!
Jag tror inte det är där skon klämmer (kunna förstå kopplingen mellan deltagande och medskyldighet). Jag tror att det mest handlar om att man inte vill förstå för att det passar ens samvete bäst så
molly50

Mon 26 Oct 2020 10:40

#218

Citera Visa endast Anmäl

Zoegazz skrev 2020-10-26 09:55:19 följande:
Vilken konstig inställning. Alla kan i förhållande falla för någon vi inte hade räknat med. Sen väljer ju såklart personen i förhållande själv om den vill satsa på den nya personen. Det verkar tyvärr ovanligt att folk direkt bryter upp och är otrogna först istället, vilket såklart är fel. Men man kan inte kräva att den som är i ett förhållande ska stanna där om den känner starkare för någon annan.

Och ja, älskaren/älskarinnan bidrar, men hade det inte varit den hade det antagligen varit någon annan. Tycker det är att förenkla och tycker oftast den som "bidragit" till otroheten får mer skit än den som faktiskt varit otrogen. Lägg ansvaret där det hör hemma. Sen är oftast inte det flesta redo att lämna med detsamma utan vill känna av om känslorna faktiskt är på riktigt först osv så personen inte gör ett misstag i att lämna. Ofta verkar detta resultera i fysisk otrohet, vilket såklart är fel, men med tanke på hur vanligt beteende det är undrar jag om det inte är biologiskt på något vis.

Finns även många historier att läsa där någon brutit upp för någon annan och att de hållt ihop efter det, vilket ingen verkar tro på.

Sen tror jag också att när folk som inte är det typiska "notoriskt otrogna, själviska svinet" som alla i såna här forum vill få alla otrogna till, så är det antingen ett sätt att lämna ett dåligt förhållande, eller så är förhållandet helt enkelt dåligt på något plan och man söker sig någon annanstans pga någon inre frustration.

Visst kan det vara så att man råkar falla för någon annan när man är i ett förhållande.
Men man får ju då välja vad man ska göra av sina känslor.
Jag vet att det inte är lätt att göra slut.
Men är rädd för att såra osv.
Men när det kommer till otrohet så verkar det inte vara några problem att såra.
Då verkar det bara vara att köra på.
Om förhållandet är så dåligt att man funderar på otrohet så är det kanske dags att bryta upp och gå vidare ändå.

Anledningen till att man blir argare på den ens partner är otrogen med tror jag är så enkel som att det är lättare att bli arg på den man inte har känslor för.
Även om jag håller med om att den man borde vara mest arg på är sin partner.
Framförallt om det visar sig att älskarinnan/älskaren inte ens vetat om att den h*n ligger med är upptagen.
I så fall är ju den personen lika lurad som man är själv.
Anonym (sådär)

Mon 26 Oct 2020 11:20

#219

Citera Visa endast Anmäl

Zoegazz skrev 2020-10-26 09:55:19 följande:
Vilken konstig inställning. Alla kan i förhållande falla för någon vi inte hade räknat med. Sen väljer ju såklart personen i förhållande själv om den vill satsa på den nya personen. Det verkar tyvärr ovanligt att folk direkt bryter upp och är otrogna först istället, vilket såklart är fel. Men man kan inte kräva att den som är i ett förhållande ska stanna där om den känner starkare för någon annan.

Och ja, älskaren/älskarinnan bidrar, men hade det inte varit den hade det antagligen varit någon annan. Tycker det är att förenkla och tycker oftast den som "bidragit" till otroheten får mer skit än den som faktiskt varit otrogen. Lägg ansvaret där det hör hemma. Sen är oftast inte det flesta redo att lämna med detsamma utan vill känna av om känslorna faktiskt är på riktigt först osv så personen inte gör ett misstag i att lämna. Ofta verkar detta resultera i fysisk otrohet, vilket såklart är fel, men med tanke på hur vanligt beteende det är undrar jag om det inte är biologiskt på något vis.

Finns även många historier att läsa där någon brutit upp för någon annan och att de hållt ihop efter det, vilket ingen verkar tro på.

Sen tror jag också att när folk som inte är det typiska "notoriskt otrogna, själviska svinet" som alla i såna här forum vill få alla otrogna till, så är det antingen ett sätt att lämna ett dåligt förhållande, eller så är förhållandet helt enkelt dåligt på något plan och man söker sig någon annanstans pga någon inre frustration.

Jag tycker snarare det är din inställning som är konstig.

Du tror inte att den som halkar och bara råkar vara otrogen av ren olycka förmodligen kommer bli precis en sån där notorisk själviskt svin om personen både intalar sig själv och får höra från andra att det är helt ok att göra så?

Givetvis kan man kan inte kräva att en person ska stanna kvar i ett förhållande om personen inte vill det, det tror jag ingen heller kräver. Det man däremot med all rätt kan kräva är att folk ska kunna avsluta ett förhållande som en vuxen människa istället för som en idiot.

Menar du att otrohet är ett bra sätt att bryta upp på? Det finns inga bättre sätt att bryta upp?

Menar du att otrohet är ett bra sätt att hantera "inre frustration"? Det finns inga bättre sätt att hantera det på?

Så bara för att det någon annan hade gjort det istället så är det helt ok att bete sig som ett svin och knulla någon någon annans partner? Resonerar du likadant kring andra saker oxå? Du vet att det är fel, men bara för att någon annan kanske gör det istället så är det helt ok att du gör det?

Det är ingen som ger den som bidrar MER skit, det är snarare de som bidrar som drar på sig offerkoftan och känner sig enormt kränkta så fort deras agerande ifrågasätts. Diskussionerna blir heta och ibland helt bisarra inte för att personen får mer skit än den som varit otrogen utan för att personen konsekvent vägrar stå för sin del i det och anser sig vara helt oskyldiga.

Menar du att bara för att skitbeteende är vanligt så är det helt ok? Du tror inte att det kanske är så vanligt just för att många resonerar precis som du gör i ditt inlägg? Medger att det är fel men hittar sen 100 ursäkter för varför det är ok ändå?
Zoegazz

Mon 26 Oct 2020 11:42

#220

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (sådär) skrev 2020-10-26 11:20:46 följande:
Jag tycker snarare det är din inställning som är konstig.

Du tror inte att den som halkar och bara råkar vara otrogen av ren olycka förmodligen kommer bli precis en sån där notorisk själviskt svin om personen både intalar sig själv och får höra från andra att det är helt ok att göra så?

Givetvis kan man kan inte kräva att en person ska stanna kvar i ett förhållande om personen inte vill det, det tror jag ingen heller kräver. Det man däremot med all rätt kan kräva är att folk ska kunna avsluta ett förhållande som en vuxen människa istället för som en idiot.

Menar du att otrohet är ett bra sätt att bryta upp på? Det finns inga bättre sätt att bryta upp?

Menar du att otrohet är ett bra sätt att hantera "inre frustration"? Det finns inga bättre sätt att hantera det på?

Så bara för att det någon annan hade gjort det istället så är det helt ok att bete sig som ett svin och knulla någon någon annans partner? Resonerar du likadant kring andra saker oxå? Du vet att det är fel, men bara för att någon annan kanske gör det istället så är det helt ok att du gör det?

Det är ingen som ger den som bidrar MER skit, det är snarare de som bidrar som drar på sig offerkoftan och känner sig enormt kränkta så fort deras agerande ifrågasätts. Diskussionerna blir heta och ibland helt bisarra inte för att personen får mer skit än den som varit otrogen utan för att personen konsekvent vägrar stå för sin del i det och anser sig vara helt oskyldiga.

Menar du att bara för att skitbeteende är vanligt så är det helt ok? Du tror inte att det kanske är så vanligt just för att många resonerar precis som du gör i ditt inlägg? Medger att det är fel men hittar sen 100 ursäkter för varför det är ok ändå?
Ingen har sagt att det inte är fel! Finns nog ingen som tycker det är rätt heller. Men det finns heller inget som hetsar upp folk så mycket som otrohet och jag blir förundrad över hur mycket kraft folk lägger på att hata, förminska och förkasta otrohet. Det finns alltid två sidor av myntet, oavsett hur fel otrohet är. Jag menar bara att det är ett vanligt mänskligt felande så det måste gå att se längre än att någon helt enkelt är ett svin. Är någon trogen i 15 år och plötsligt innan ett uppbrott är otrogen en gång och väljer att lämna relationen finns det annat bakom. Och ja, fortfarande fel det är vi överens om. Men jag tycker att förklara otrohet med svineri och egoism är i många fall ett förenklande av beteendet.

Och ja, det finns alltid bättre sätt att agera på, även det är vi överens om men likväl felar människor, har gjort i alla tider och lär fortsätta göra. Det spelar liksom ingen roll hur mycket det diskuteras och förkastas.
Anonym (Hämndlysten)

Mon 26 Oct 2020 11:48

#221

Citera Visa endast Anmäl

Zoegazz skrev 2020-10-26 09:55:19 följande:
Vilken konstig inställning. Alla kan i förhållande falla för någon vi inte hade räknat med. Sen väljer ju såklart personen i förhållande själv om den vill satsa på den nya personen. Det verkar tyvärr ovanligt att folk direkt bryter upp och är otrogna först istället, vilket såklart är fel. Men man kan inte kräva att den som är i ett förhållande ska stanna där om den känner starkare för någon annan.

Och ja, älskaren/älskarinnan bidrar, men hade det inte varit den hade det antagligen varit någon annan. Tycker det är att förenkla och tycker oftast den som "bidragit" till otroheten får mer skit än den som faktiskt varit otrogen. Lägg ansvaret där det hör hemma. Sen är oftast inte det flesta redo att lämna med detsamma utan vill känna av om känslorna faktiskt är på riktigt först osv så personen inte gör ett misstag i att lämna. Ofta verkar detta resultera i fysisk otrohet, vilket såklart är fel, men med tanke på hur vanligt beteende det är undrar jag om det inte är biologiskt på något vis.

Finns även många historier att läsa där någon brutit upp för någon annan och att de hållt ihop efter det, vilket ingen verkar tro på.

Sen tror jag också att när folk som inte är det typiska "notoriskt otrogna, själviska svinet" som alla i såna här forum vill få alla otrogna till, så är det antingen ett sätt att lämna ett dåligt förhållande, eller så är förhållandet helt enkelt dåligt på något plan och man söker sig någon annanstans pga någon inre frustration.

Vilken konstig inställning du har! Om man inte trivs i ett förhållande då får man väl vara ärlig mot sin partner, göra slut, skilja sig och gå vidare med sitt liv. Nej, otrohet är INTE programmerat i våra gener och absolut inte biologiskt. Otrohet är resultat av ett väldigt egoistiskt och hänsynslöst sätt att tanka på, där man tar konsekvent skiter i andra människor, och gör bara som man vill.

«
‹
Sida 22 av 67
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

INNEHÅLL