• Anonym (Anna-Maria)

    Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

    Jag hade ett tag tankarna på en gift man med två söner, på jobbet. Jag skickade en vänförfrågan på Facebook, och vi blev vänner där. Då kunde jag se vad han hade skrivit på olika sidor, och hittade bland annat en betraktelse om hur han tänkte sig att resten av livet skulle bli.

    När yngsta pojken var tio år, skulle familjen ta time out i ett år och segla jorden runt. När pojkarna blev vuxna, hoppades han att någon av dem skulle vilja stanna i det lilla samhälle där de bor. I så fall skulle de kunna stycka av tomten, och så skulle mannen och sonen bygga ett hus åt sonen och hans familj där. Frun skulle få nära till barnbarnen, och kunna passa dem när ungdomarna ville ha lite barnfri tid. Han drömde även om att han och frun skulle köpa en ferievåning på Solkusten. 

    ...då skämdes jag! Vem var jag, liksom, att gå in och förstöra allt detta? Inte bara för mannen, utan för frun och sönerna - som var helt oskyldiga? Med vilken rätt? Sedan försökte jag inte lägga an på mannen mer, utan höll kontakten så kort som möjligt tills känslorna gick över. Vilket dom alltid gör, fast man inte tror det. 

    Ni som har agerat på era känslor, och faktiskt stulit en gift man, och förstört allt som han och hans fru och deras barn planerat livet ut. Mår ni bra..?

    Och snälla - säg ju inte att "man kan inte stjäla någon annan, det är alltid den andre som gör ett val". Det är ytterst sällan mannen, i sådana här fall, som både tar det första initiativet med en annan kvinna, sedan driver hela förhållandet, och tar initiativet till skilsmässa utan påtryckningar från den nya kvinnan.

  • Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?
  • Anonym (sådär)
    Anonym (Sara) skrev 2020-11-12 10:29:22 följande:
    Det är väl just det som moral är. Ett ställ ingstagamde om vad som är rött och fel. Där kan förstås olika människor ha olika åsikter, olika moralsyn.

    Människor har ju massor med olika åsikter gällande etiska frågor. Frågor om pacifism, dödsstraff, abort osv är bara några få.
    Nejdå, moral är inte individuellt, moral är vad samhället anser vara rätt eller fel, inte vad personen själv tycker är rätt eller fel. När en persons egna värderingar avviker från samhällets värderingar anses personen vara omoralisk trotts att personen själv anser sig vara moralisk.

    Det är ju inte så att var och en kan hitta på sin egen individuella moral precis som man själv behagar för stunden och sen kommer alla acceptera det.

    Personer kan ha ÅSIKTER om moral men vad som anses vara rätt eller fel avgörs inte av individen. En pedofil slipper inte undan bara för att han själv tycker hans agerande är korrekt enligt hans egna moral. Och det är ju ganska självklart egentligen, för när man gör saker som påverkar andra så är det ju DERAS värderingar man kommer dömas efter inte sina egna. Sina egna åsikter kan man enbart applicera när man gör saker mot sig själv.
  • Akidoki
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-12 10:51:20 följande:

    Nejdå, moral är inte individuellt, moral är vad samhället anser vara rätt eller fel, inte vad personen själv tycker är rätt eller fel. När en persons egna värderingar avviker från samhällets värderingar anses personen vara omoralisk trotts att personen själv anser sig vara moralisk.

    Det är ju inte så att var och en kan hitta på sin egen individuella moral precis som man själv behagar för stunden och sen kommer alla acceptera det.

    Personer kan ha ÅSIKTER om moral men vad som anses vara rätt eller fel avgörs inte av individen. En pedofil slipper inte undan bara för att han själv tycker hans agerande är korrekt enligt hans egna moral. Och det är ju ganska självklart egentligen, för när man gör saker som påverkar andra så är det ju DERAS värderingar man kommer dömas efter inte sina egna. Sina egna åsikter kan man enbart applicera när man gör saker mot sig själv.


    Sara har rätt. Du har fel.
  • Anonym (sådär)
    Akidoki skrev 2020-11-12 11:00:25 följande:
    Sara har rätt. Du har fel.
    Eller hur, för alla vet ju att det är du som avgör vem som har rätt och fel Cool
  • Bjoer
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-12 10:51:20 följande:
    Nejdå, moral är inte individuellt, moral är vad samhället anser vara rätt eller fel, inte vad personen själv tycker är rätt eller fel. När en persons egna värderingar avviker från samhällets värderingar anses personen vara omoralisk trotts att personen själv anser sig vara moralisk.

    Det är ju inte så att var och en kan hitta på sin egen individuella moral precis som man själv behagar för stunden och sen kommer alla acceptera det.

    Personer kan ha ÅSIKTER om moral men vad som anses vara rätt eller fel avgörs inte av individen. En pedofil slipper inte undan bara för att han själv tycker hans agerande är korrekt enligt hans egna moral. Och det är ju ganska självklart egentligen, för när man gör saker som påverkar andra så är det ju DERAS värderingar man kommer dömas efter inte sina egna. Sina egna åsikter kan man enbart applicera när man gör saker mot sig själv.
    Moral är typ "Regler för hur man agerar mot andra människor.". Det finns ingen objektiv moral utan det är subjektivt. Kan mycket väl vara individuellt eftersom vi alla anser att man ska bete sig på vissa sätt mot sina medmänniskor. Moralåsiklter som många håller med om är intersubjektiva och det är väl det som man syftar på i nån mån när man pratar om samhällsmoral. Men moral är knappast bara bundet till samhälleliga regler.
  • Anonym (sådär)
    Akidoki skrev 2020-11-12 11:00:25 följande:
    Sara har rätt. Du har fel.
    Men sätt din teori på prov.... gå ut och gör något samhället anser vara fel men som du anser är rätt och se vad du får för respons. 

    Loska tex en person i ansiktet eller träng dig före i en kö och när personen sen blir arg så säger du bara att det enligt dina alldeles egna moraliska värderingar tycker att det är helt rätt och så måste ju alla acceptera det och se vad du får för respons.

    Enligt din teori så borde ju personen acceptera det för alla hittar ju på sin moral precis som de vill och alla andra måste acceptera det.
  • Anonym (sådär)
    Bjoer skrev 2020-11-12 11:06:06 följande:
    Moral är typ "Regler för hur man agerar mot andra människor.". Det finns ingen objektiv moral utan det är subjektivt. Kan mycket väl vara individuellt eftersom vi alla anser att man ska bete sig på vissa sätt mot sina medmänniskor. Moralåsiklter som många håller med om är intersubjektiva och det är väl det som man syftar på i nån mån när man pratar om samhällsmoral. Men moral är knappast bara bundet till samhälleliga regler.
    Nja, moral kommer från latinets moralis, som betyder seder, dvs "regler" som samhället satt upp gemensamt inte varje persons individuella åsikter utan majoritetens åsikter. En regel är generellt inte något var och en hittar på själv.

    Att var och en sen kan tycka vad de vill om regler är subjektivt, vissa tycker de är rätt andra tycker det är fel, men det är en helt annan sak. En persons åsikter om regler förändrar inte reglerna i sig. För att reglerna ska förändras måste majoriteten av individerna gemensamt ändra reglerna och det är ett kollektivt beslut inte ett individuellt beslut.
  • Anonym (Äntligen!)

    Har inte läst tråden med kommentarer och kommer inte göra det!

    Men tänk om mer människor kunde tänka så som dig! Så skulle nog världen se annorlunda ut!

    Och en stor applåd till dig att du bara trängde bort dina känslor och inte tänkte, Jag säger att han har ett val kommer han göra slut så finns jag där!

    Men då tänker man inte,på sen när erat förhållande har varit x antal år. Tänk om du börjar bli osäker om han kanske gör samma mot dig?

    Jag tror att ska man få ett förhållande att funka så ska inte man gå ifrån förhållande till förhållanden man ska faktiskt vara ensam ett tag för att kunna ge det bästa i sitt nya förhållande

  • Akidoki
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-12 11:08:25 följande:

    Men sätt din teori på prov.... gå ut och gör något samhället anser vara fel men som du anser är rätt och se vad du får för respons. 

    Loska tex en person i ansiktet eller träng dig före i en kö och när personen sen blir arg så säger du bara att det enligt dina alldeles egna moraliska värderingar tycker att det är helt rätt och så måste ju alla acceptera det och se vad du får för respons.

    Enligt din teori så borde ju personen acceptera det för alla hittar ju på sin moral precis som de vill och alla andra måste acceptera det.


    Vi har sociala koder i vårt samhälle. Överenskommelser på gruppnivå vilka möjliggör att individer vistas nära varandra utan att hamna i slagsmål, oftast.

    Våra sociala koder säger oss att vi inte får tränga oss före i kön. I Sverige.

    I ett annat land ingår inte köande i de sociala koderna. Där trängs de. För att våra sociala koder skiljer sig åt.

    Våra sociala koder säger också att vi inte bör ligga med grannens man, eftersom de är i en monogam relation, och det kan bli trubbel om vi ändå ligger med grannens man och det kommer fram. Eftersom frun kanske blir förbannad och tycker att vi försökt STJÄLA hennes man. Men vi stal honom inte eftersom han inte är en ägodel, och han fattade ett eget beslut att ligga med oss.

    En del tycker att vi moraliskt gjort fel, eftersom vi låg med en upptagen man, andra tycker att mannen moraliskt är ensam ansvarig för sveket eftersom han har en överenskommelse, ett kontrakt, med sin fru. Moralen är individuell. Påverkad naturligtvis av signifikanta andra och den kontext vi rör oss i.

    Jag kan inte se så mycket moraliska värderingar i att tränga sig före i kön eller spotta på någon, det är snarare högst beroende av impulskontroll. Det kan nog människor med olika moraliska värderingar göra sig skyldiga till i olika situationer.

    Jag har impulskontroll och spottar inte på människor.

    Om jag däremot blev kär i en man och sedan förstod att han är upptagen skulle jag inte ge upp en kärlek om han väljer att avsluta den andra relationen. Jag är inte ansvarig för andras förhållanden, och jag litar på hans omdöme och vilja att lämna.

    Om det däremot är en man med barn, skulle jag backa och istället ta upp kontakten om han i framtiden separerar från barnens mamma. Jag skulle inte vilja påverka honom att lämna sin familj, i så fall får han separera för att han inte vill leva med barens mamma, inte för att han istället vill leva med mig. Sådan är min individuella moral.

    Sedan spelar det ingen roll hur mycket andra vill att jag hjälper till att säkerställa att mannen inte får några möjligheter att svika, eller för den delen följa andras moraliska värderingar. Jag är en egen individ.
  • Anonym (sådär)
    Akidoki skrev 2020-11-12 12:48:48 följande:
    Vi har sociala koder i vårt samhälle. Överenskommelser på gruppnivå vilka möjliggör att individer vistas nära varandra utan att hamna i slagsmål, oftast.

    Våra sociala koder säger oss att vi inte får tränga oss före i kön. I Sverige.

    I ett annat land ingår inte köande i de sociala koderna. Där trängs de. För att våra sociala koder skiljer sig åt.

    Våra sociala koder säger också att vi inte bör ligga med grannens man, eftersom de är i en monogam relation, och det kan bli trubbel om vi ändå ligger med grannens man och det kommer fram. Eftersom frun kanske blir förbannad och tycker att vi försökt STJÄLA hennes man. Men vi stal honom inte eftersom han inte är en ägodel, och han fattade ett eget beslut att ligga med oss.

    En del tycker att vi moraliskt gjort fel, eftersom vi låg med en upptagen man, andra tycker att mannen moraliskt är ensam ansvarig för sveket eftersom han har en överenskommelse, ett kontrakt, med sin fru. Moralen är individuell. Påverkad naturligtvis av signifikanta andra och den kontext vi rör oss i.

    Jag kan inte se så mycket moraliska värderingar i att tränga sig före i kön eller spotta på någon, det är snarare högst beroende av impulskontroll. Det kan nog människor med olika moraliska värderingar göra sig skyldiga till i olika situationer.

    Jag har impulskontroll och spottar inte på människor.

    Om jag däremot blev kär i en man och sedan förstod att han är upptagen skulle jag inte ge upp en kärlek om han väljer att avsluta den andra relationen. Jag är inte ansvarig för andras förhållanden, och jag litar på hans omdöme och vilja att lämna.

    Om det däremot är en man med barn, skulle jag backa och istället ta upp kontakten om han i framtiden separerar från barnens mamma. Jag skulle inte vilja påverka honom att lämna sin familj, i så fall får han separera för att han inte vill leva med barens mamma, inte för att han istället vill leva med mig. Sådan är min individuella moral.

    Sedan spelar det ingen roll hur mycket andra vill att jag hjälper till att säkerställa att mannen inte får några möjligheter att svika, eller för den delen följa andras moraliska värderingar. Jag är en egen individ.
    Ja precis, sociala koder är alltså GEMENSAMMA koder för samhället och inte något var och en hittar på lite som man känner för. Så även om dina alldeles egna koder säger att det är ok att tränga dig före någon annan i en kö så betyder inte det att det kommer accepteras av alla andra för alla andra utgår efter den gemensamma normen för rätt och fel och inte efter dina egna personliga normer.

    Att påstå att du stulit någon är såklart fel, att påstå att du deltagit i att svika såra och förnedra grannfrun är helt korrekt eftersom det är dig hennes man utförde otroheten med. Båda hjälptes åt att utföra handlingen alltså är båda ansvariga för dess konsekvenser.

    Om han väljer att avsluta sin befintliga relation INNAN han påbörjar en ny med dig så har han inte varit otrogen och du har inte deltagit i något otrohet och ingen av er har agerat omoraliskt. Om ni istället väljer att påbörja en relation samtidigt som han redan har en med sin fru så är han ju otrogen mot henne med dig och du deltar du i det. Att han sen kanske lämnar frun för dig är irrelevant för hans otrohet och din medverkan i det är redan ett faktum och ert agerande är i så fall omoraliskt, för ni kunde båda valt att vänta tills han avslutat sin befintliga relation men valde att skita i det. Kärlek är ingen som helst ursäkt för att bete sig illa mot andra, kär eller inte kär så förväntas man fortfarande kunna ta hänsyn till andra människor.

    Ja du är en egen individ men det är även hans fru och det ger inte dig rätten att bete dig hur du vill mot andra individer. Väljer du att göra eller delta i att göra saker som sårar och förnedrar andra så får du ta ditt ansvar för det. Att vara en individ ger dig inte ansvarsfrihet för vad du gör eller deltar i att göra mot andra. Din individualitet, känslor och behov är på inget sätt mer värt än andras.
  • Bjoer
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-12 11:19:57 följande:
    Nja, moral kommer från latinets moralis, som betyder seder, dvs "regler" som samhället satt upp gemensamt inte varje persons individuella åsikter utan majoritetens åsikter. En regel är generellt inte något var och en hittar på själv.

    Att var och en sen kan tycka vad de vill om regler är subjektivt, vissa tycker de är rätt andra tycker det är fel, men det är en helt annan sak. En persons åsikter om regler förändrar inte reglerna i sig. För att reglerna ska förändras måste majoriteten av individerna gemensamt ändra reglerna och det är ett kollektivt beslut inte ett individuellt beslut.
    Var ordet kommer ifrån och vad det betyder nu behöver inte vara samma sak. Det finns inga officiella moralregler i samhället.
Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?