Anonym (Nyfiken) skrev 2023-03-23 10:08:57 följande:
Otroligt roligt att se dig tillbaka här! Och samtidigt få en uppdatering av dig. Trist att din perfekta älskare har gått vidare, men otroligt roligt för dig att du har påbörjat en ny relation. Är arrangemanget på samma sätt, att du träffar honom utanför Sverige? Det jag blir nyfiken av, är hur du fick kontakt med din nya äskare. Om jag kommer ihåg rätt så hade din man en stor roll, när du träffade din före detta älskare. Har det varit samma sak nu?
Du utnyttjar verkligen alla möjligheter, som livet ger dig. Jag blir både förundrad och avundsjuk på sitt sätt att vara och leva.
Tack!
Jag har tidigare gjort valet att prioritera verkliga livet. Kanske tyckte jag också att jag hade berättat det mesta i tråden. Därför föll det sig naturligt att göra ett uppehåll, både från FL, från mycket på nätet och avstå från sociala medier.
Jag kan intyga att det var rätt val. Jag har haft en underbar tid och jag har haft tid och möjlighet att fokusera på det som är viktigast för mig.
Ja, lite trist att det är slut med min bästa älskare. Jag visste ju att det troligen skulle komma, men jag kan erkänna att det har medfört en del svåra känslor och en hel del saknad. Men jag väljer mer att fokusera på att vi hade en fantastisk tid tillsammans, det blev några år, massor av härliga upplevelser på så många plan. Jag förstår nu att det kanske var naturligt att det skulle hända i samband med att världen återigen öppnade upp sig efter pandemin och när det återigen blev vanligare med alla olika typer av möten mellan människor.
Mina och våra tidigare erfarenheter gjorde det säkert lättare för mig och oss att vara öppna och nyfikna vilket ledde fram till att vi träffade en ny älskare.
Ja det skedde i anknytning till vår semesterort i ett annat land. Vi hade tidigare sett varandra på nakenstranden och efter att vi råkat mötas några gånger så hade vi utbytt ett igenkännande leende eller ett hej.
En dag, vid ett tillfälle, råkade det falla sig naturligt att han på ett artigt och fint sätt tog kontakt med oss och vi började prata helt vänskapligt och naturligt, under en rätt så kort stund.
Senare kunde jag dock ibland märka att mannen från avstånd kollade in mig lite extra och när jag råkade upptäcka att han tittade så gav han mig ett fint leende, i stället för att bara snabbt titta bort så som de flesta brukar göra.
Min man frågade (som vanligt...) vad jag tyckte om den där mannen och han sade att han tydligt kunde märka att mannen gillade mig. Jag svarade att jag tyckte mannen var mycket trevlig och kanske att jag också kunde tycka att han var lite attraktiv.
Min man lade också märke till att mannen tittade lite extra på mig och uppmuntrade mig att leka lite, att låtsas "råka" visa lite mera och att besvara hans leende. Min man gjorde tydligt för mig, utan att säga det rakt ut, att jag gärna fick flirta lite och kanske ta ett steg till om jag kände för det.
Som en uppmuntran och kanske inspiration till dig och andra ska jag försöka beskriva starten...
Vid vårt nästa besök på stranden tog mannen återigen kontakt med oss på ett artigt sätt när han anlände, frågade om han fick lägga sin handduk på platsen intill oss, bjöd oss på en drink och snacks. Vi samtalade och hade trevligt på ett vänskapligt sätt, samtidigt som han kollade lite på mig och vi utbytte lite blickar och leenden. Vi umgicks alla tre, solade, badade, gick samtidigt till duschen.
Senare på eftermiddagen skulle vi tre bada igen, men precis nere vid vattnet måste min man vända tillbaka till vår plats på stranden för att fixa en sak, så jag och mannen gick ensamma i vattnet. Han frågade artigt om han fick komma nära mig och om han fick krama mig. Jag svarade ja, samtidigt som jag tittade upp mot stranden bara för att ganska långt borta se min man, med ryggen vänd mot oss, verkade han vara helt upptagen att fixa med något viktigt.
Med ett leende förstod jag direkt att min älskade och busiga make gjorde det helt medvetet för att underlätta och ge en utmärkt chans för mig och mannen att på ett lättsamt sätt närma oss varandra. Inga andra människor var riktigt nära oss. Vi kramades, skrattade, såg in i varandras ögon, log mot varandra, pussades, och eftersom vi var nakna, solen sken och vattnet var skönt, så uppstod ett otroligt härligt ögonblick, och med kropparna mot varandra kunde jag tydligt känna att mannen verkligen uppskattade mig och vår närhet.
Jag vill inte skriva en novell men jag tror mina ord räcker för alla att förstå att detta var inledningen.
Ja, min make har återigen haft en stor roll.
Det skulle visa sig att han hade haft lite kontakt med mannen, intygat att det var helt ok att han flirtade med mig, och om jag gav positivt gensvar så hade min make både gett tillåtelse och uppmuntrat honom att försöka gå ett steg till.
Allt detta alltså i hemlighet för mig...
I ögonblicket när jag senare fick reda på det så fick jag för en sekund lite blandade känslor. Men jag valde att försöka se det som enbart positivt och eftersom allt hade mynnat ut i något som jag gillade och som var så bra för mig så kunde jag snart se det enbart som ett jättekul bus som ledde till något mycket positivt.
Jag försöker medvetet anstränga mig ta vara på det kärleken och livet erbjuder mig. Jag har stöd från min älskade make, vilket är en mycket god förutsättning.
Var inte förundrad och avundsjuk utan försök sträva efter att göra medvetna val, sträva efter att vara mera öppen för chanser och möjligheter, våga ta ett steg över en tröskel, våga börja doppa tån. Att bara doppa tån lite grand är ju inte farligt, särskilt inte du också har stöd och uppmuntran från din make! Sedan hur långt du vill gå, på vilket sätt och vad ni två vill uppleva, det får väl visa sig med tiden.
Du behöver aldrig ångra om du väljer ta chansen att försöka något men du vet att man alltid riskerar att få ångra om man inte tar vara på chansen.
Att vara öppen och ta chansen ger en möjlighet. Man riskerar självfallet att det inte blir bara helt bra men då är det ju bara att ta ett steg tillbaka för att sedan vara beredd att försöka igen och ta en annan chans. Chansen att lyckas bättre är ju självfallet mycket större nu när man har lärt sig något från förra gången.
En sak är säker, om man inte tar chansen så får man inte heller någon möjlighet, och det kan man för alltid få ångra.