Ännu en komplicerad story
Jag är en medelålders man som hade gett upp kvinnor pga att jag blivit hjärtekrossad 2 gånger efter långa förhållanden och inga barn.
När jag var 40 träffade jag min fru. Hon var en sån där bra på pappret tjej. Mycket yngre, inga barn, väldigt högutbildad från välbärgad familj. Hon var dödskär i mig och kände väl att det här är once in a lifetime, så jag friade och vi hade ett stort bröllop. Direkt därefter började bebisverkstaden som gick väldigt trögt. Dels pga min ålder men också pga att hon tappade intresset för 6 efter bröllopet.
I samband med det blir jag blixtförälskad i en tjej på jobbet. Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Hon påminde om min första tjej. Sådär glad, social, elegant och feminin. Jag borde där och då tagit mig i kragen och inte börjat umgås med henne. Men dragningskraften var sååå stark. Trodde aldrig detta kunde hända närmare 50 men jo tydligen.
Vi började umgås intensivt, frun var bara glad jag hade en ny vän och t.o.m. hon började gilla henne. Även hon tänkte väl säkert att jag inte hade en chans ändå. Efter ett tag får jag tyvärr för mig att outa detta med känslor för tjejkompisen och det visar sig då vara besvarat. Fick ifs pressa henne mycket men men hon erkände iaf. Hon började då fantisera om ett förhållande med mig vilket kändes helt sjukt. Hon är typ en 10a och jag kanske en 5a. Jag hängde med i de tankarna i teorin.
Sen blir frugan gravid. Under hela grav meddelar tjejkompisen mig om att det här med fantasier nu är över. Bebisen föds och tjejkompisen blir typ nere känns det som. Jag funderade på om hon ens var glad för min skull. Jag försökte tyvärr även den tiden få igång en attraktion och kemi med henne igen som vi hade innan jag blev pappa. Men det var svårt från hennes håll. Jag var tänd bara hon dök upp typ. Även jag såg henne på håll.
Nu 1 år senare går hon själv i barntankar och jag är helt knäckt. Varför är jag knäckt när jag skapade detta scenario? Vill också ha kvar henne som vän. Ingen känner mig som hon. Inte ens min fru el syskon. Men hon verkar även tappat vänskapsintresset. Hör nästan aldrig av sig och när vi väl umgås pratar hon bara på bebisar numera. Sen undrar jag också om jag är polygam för älskar min fru och tror mig älska tjejkompisen också. Är det möjligt?