Kristin Kaspersen om Lasse Berghagens bortgång: "Som du kämpat"

Sverige har sorg efter Lasse Berghagens bortgång. Nu berättar bland andra Kristin Kaspersen om sin relation till den folkkäre artisten. 

Lasse Berghagen hyllas efter sin död.

Måns Zelmerlöw beskriver Lasse Berghagen som en fenomenal underhållare och en förebild. Precis som Berghagen tävlade Zelmerlöw i Melodifestivalen och blev programledare för "Allsång på Skansen" i SVT.

"Han var en fenomenal underhållare, älskad av så många och det finns inte ett ont ord att säga om honom. Han var intresserad av alla, mindes allas namn, tog sig tid för alla", säger Zelmerlöw till TT i en skriftlig kommentar.

Kristin Kaspersen: "Sjung med mamma"

Programledaren Kristin Kaspersen, som är halvsyster med Lasse Berghagens dotter Malin, skriver på Instagram:

"Du orkade inte längre, men som du kämpat! Tack för att du alltid visat mig kärlek och omtanke. Tack för skratt och bus och för alla dina fina sms genom åren med pepp".

Lasse Berghagen var gift med Kristin Kaspersens mamma Barbro "Lill-Babs" Svensson på 1960-talet.

"Nu lyser du, som den stjärna du är, upp vår himmel med de andra stjärnorna. Sjung med mamma och ta en whisky när du jammar med dina musikanter och kollegor", fortsätter hon.

"Väldigt snäll"

Lasse Berghagen var med i den första säsongen av TV4:s "Så mycket bättre" 2010. Där lärde han känna Plura Jonsson, sångare i Eldkvarn.

– Han var ju väldigt snäll, Lasse Berghagen, vi hade lite kontakt och spelade ihop ibland. Han var väldigt omtänksam och ringde och hörde hur det var med mig ibland, säger Plura Jonsson till TT och tillägger:Han var väldigt mån om att jag skulle sköta mig, och var lite orolig för min hälsa.

Författaren Marcus Birro var medförfattare till Lasse Berghagens självbiografi "Hej livet" härom året. Han minns honom som en chosefri person.

– Kärleken som så otroligt många människor känner för honom har att göra med hela hans personlighet på det viset att han var så många delar, säger Birro till TT och fortsätter:

– Jag upplevde också att det även fanns ett mörker i honom, ett mörker som vi kanske inte helt fick med i boken, förutom några undantag, till exempel när han bläddrar i sin telefonbok och konstaterar att de flesta i den nu är döda. Men han hade också en vilja att vrida det mörkret mot ljuset. Han ville göra glad konst av sitt mörker och satte en ära i att göra det lättare.