Pappor för jämställdhet?

Det som är det fina att man har valmöjligheten att göra vad som känns bäst för en familj.

Därför är jag imot att dom ska tvinga oss pappor att vara hemma en visst antal dagar. Just för att varje familj ska kunna välja själva som är bäst. Men som sagt var tyvärr så finns det kvinnor som inte har den möjligheten att välja. Så det är både på gott ont.

Men det som är mest skrämande idag när dom pratar om jämställdhet.

Vi Pappor får kämpa för att få vårdnaden om våra barn. Samhället ser det som en självklarhet att mamman ska ha vårdnaden. Visst det finns undantag där oxå men lika många undantag att mamman inte ska ha vårdnanden.

Till och med barnbidraget går automasikt in på mammas konto.

Jag reagerar lie på det här "vi är alla individer, klumpa inte ihop oss till kvinnor och män". Självklart finns det en stor diskrepans inom dessa två "grupper", men hur förklarar man då diskrepansen mellan dem, om man inte kan generalisera lite?

Tex:
Runt "95"% av alla våldsbrott begås av män.
Många Svenska män (och män av andra nationaliteter) misshandlar sina tjejer/fruar, våldtar dem, trycker ner dem psykiskt.
Kvinnor släpps inte fram i politik eller näringslivstoppen.
Kvinnor tar mer ansvar i hemmet. etc listan kan göras väldigt lång.

Antingen tror man att män av biologi är mer våldsamma, vilket jag tycker är förnedrande mot män (dvs outvecklingsbara), eller så kan man tro att det beror på hur samhället och barnuppfostran är organiserat, och vilka värden som premieras där.

Jag är övertygad om det senare. Jag tycker att vi har en stor skuld/ansvar gemensamt vi män.
Även om vi inte beter oss som svin dagligen, så understödjer vi sådant genom att inte aktivt agera mot sådant.

Om det var en glättig inledning berodde det på att jag bara ville starta debatten snabbt.

Tex:
Runt "95"% av alla våldsbrott begås av män.

Ahh älskar siffror man kan få det till hur man vill ha det.

Nu menar jag inte att du har fel för det är säkert rätt som du säger med andra ord jag har ingen aning.

Men du säger av dom 95 % begås av män,

Min fråga är då Hur många % är det som begår våldsbrott av oss män.

Sen för att vara lite för radikal så ligger det inte de i naturens gång att hanarna är starkare i naturen, Okej det har inget med våldsbrott att göra men som man brukar säga när orden tar slut så tar man till händerna, Och genom våld kan vi hävda oss.

Vi min tar till händerna men kvinnorna kanske använder kanske mer pyskologist krigsföring. T.e.x barnen, som redskap mot oss män. Där har dom en otrolig makt.

Så fort man klumpar ihop folk till grupper hjälper man omedvetet till att cementera det man vill jobba mot. Genom att tala om och behandla kvinnor, i detta fallet, som offer löser man inte problemet. Låt de kvinnor som trivs med att vara kvinnor vara det och låt de andra slippa. Ge alla sin individuella chans.

Om man känner att man måste se människor som grupp, fråga er själva varför man inte kan gruppera efter ögonfärg.

LÅter som jämställdhet för mig..

Men å andra sidan tills vi kommer till den dagen då alla själva kan välja.

det är väligt lååååååångt borta.

När vi talar siffor om våld utförda av män i det här sammanhanget så får man nog förklara om man menar våld som ett generellt begrepp eller om man menar våld mot kvinnor. För det är helt olika saker, våldet mot kvinnor sker ju oftast inom det egna hemmet och av någon de känner och kan därför således inte jämföras med det slumpmässiga våldet ute på krogen.

Sen till det faktum att hur man än vill vrida på det är den "fria" viljan att bestämma sitt öde oerhört styrt av samhällets normer.
Därför är det väl lite naivt att på nåt sätt tro att allting ska lösa sig efterhand utan något politiskt ingripande.

Men till skillnad från vad någon sa så handlar det inte om att tvinga "hemmafruar" att hitta tillbaka till arbetsmarknaden utan göra det lättare för dem som vill. Mannen och kvinnan är sannerligen olika på det biologiska planet och ur det avseendet har kvinnan en nackdel på arbetsmarknaden som de är lite oförtjänta av.

Om varje form av våld (även en örfil) räknas så finns det indikationer på att kvinnor _oftare_ slår män än tvärtom. Den stora skillnaden är dock att det är männens våld som orsakar mest skador. (Våld i hemmet alltså)

En annan skillnad kan också vara att om en kille får en örfil så kan han tänka "Hmm, den där kanske jag förtjänade." En tjej som får en örfil tänker inte samma sak utan blir troligen rädd för mannen.

Jag satte citattecken runt 95, för att jag inte kan ange den exakta siffran, (det kan ingen eftersom tex våld i hemmet bär på stora mörkertal.

Jo, jag menar av egen erfarenhet att både våld i hemmet och på gatan så står män för det. Och såklart inte alla män, men i varje allvarligare konfliktsituation vet kvinnor instinktivt el. empiriskt att män kan ta till våld, och ett skadligare sådant än kvinnor kan.

Sen en fråga:
När Männen i politiken och näringlivstoppen speciellt fortsätter att utse (kvotera alltså) in andra män i maktpositioner, sägs det att det inte beror på könsdiskriminering utan man kollar efter kompetens.
Men nu ifrågasätts alltmer att kvinnor vinner vårdnaden vid skilsmässor, att detta skulle bero på könsdiskriminering och att de som bestämmer sånt inom sociala myndigheter mest är kvinnor som bara favoriserar andra kvinnor.
Men där kan man ju också säga att det är klarlagt att kvinnan har mer erfarenhet(amningsperioden inte minst) och kompetens att ta hand om barn.
Hängde ni med hur jag menar?

Men självklart vill jag inte bunta ihop människor utan se alla som individer, dock krasst sett tycker jag att det är män som tillfogar samhället/familjer mest "skada". Visst, få av oss blir våldsbrottslingar, men de flesta av oss skrattar med åt plumpa/vidirga skämt tex i manssällskap. Det är sånt jag menar att vi är medskyldiga till.

Sen om ni har egna personliga erfarenheter som pekar på motsatsen vill jag inte förringa dem på något sätt.

don daniel: De flesta vårdnadstvisterna sker väl efter "amningsperioden"? Och att kvinnan har en stor fördel när det gäller vårdnadstvister borde väl vara ganska uppenbart.

Men om det nu är så att varje ny generation barn som föds värderingsmässigt präglas av uppväxtföräldrarna så borde väl varje generation som växer upp bli mer jämställd. Eftersom varje generation uppfostrar något mer jämställt än generationen innan.

Sen måste givetvis förutsättningar genom lagar och regler stödja en sån utveckling, och det är ju där vi påverkar vid allmäna val.

Vad jag menar med ovanstående är att det är både ett individuellt ansvar och ett kollektivt.