För oss som pluggar till läkare, är läkare, har varit läkare, eller på annat sätt känner att de hör hemma i tråden... 
Gamla tråden:
www.familjeliv.se/Forum-5-70/m15840354.html
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-04-13 23:46:12:
Den här tråden är för oss /blivande/ läkare, för diskussioner sinsemellan.
Ni som "bara" har medicinska frågor, starta en ny tråd i ett relevant forum, tack.
*låter otrevlig men är egentligen rätt trevlig* 
Åsa - vad vill du bli när du blir stor? Specialisering menar jag? 
Jag beräknas bli färdig ÖNH-specialist 2010 men efter det funderar jag på att bli audiolog.
Audiolog är en rätt sällsynt specialitet, är det inte?
Jo. Det är rätt så sällsynt. Här i Umeå har vi två stycken och jag tror de är de enda i norra regionen.
du har kommit precis lika långt/kort som jag, Åsa. Kul
Vilken specialitet har du?
Nej, min far har inga koftor (utom de som min mamma av nån anledning försöker pracka på honom)... Har iofs inte sett hans kollegor.
Men min bror var uppe och hämtade pappa på jobbet, och insåg först när han kom hem att han haft på sig en mössa med texten "schizofren". Kanske inte helt ultimat klädval.
Det här med patientkontakt ja... Räknas sjukhuschef som specialitet?
Jag har väl inte jättemycket emot patientkontakten, men jag kan ju inte direkt säga att det är det som driver mig heller... Jag måste vara den enda läkaren som tycker pappersarbete (eller kanske data-arbete nu för tiden) är jättekul. Funderar på om jag kanske missade mitt kall som läkarsekreterare... *s*
När jag började läsa till läkare var det patientkontakten som var drivande. Men jag har förändrats som människa väldigt mycket under utbildningens gång. Ffa för att jag och maken förlorat två av våra närmaste vänner under läkarutbildningen. När jag började läsa till läkare var geriatriker en möjlig specialitet. Nu kan jag verkligen inte tänka mig det. Jag tycker att det är viktigt, men jag kan bara inte tänka mig att själv engagera mig i äldre människor. Därför går alla specialiteter med huvudsakligen äldre människor bort.
Jag känner att jag vill ägna mig åt något där jag kan "tjäna" lite fler levnadsår åt mina patienter.
Egentligen skulle jag nog helst jobba i ett U-land.
white chese: Jag gillar patientkontakten. Det är nog det drivande. Pappersarbete är nödvändigt ont. Sen kan det ju bli överdos på patientkontakt ibland och då är det väldigt skönt när man får en stund utan patienter och gömma sig vid sin dator ett tag. I vågskålen för mina funderationer på att bli audiolog i stället för vanlig ÖNH-doktor ligger också att audiologer har väldigt mycket mer pappersarbete. På gott och ont. Papperen blir ju sällan stressade av att få vänta en halvtimme extra men å andra sidan är patienterna trevligare att prata med.
Men du är nog inte ensam om att inte känna just patientkontakten som ditt kall. Jag har en kompis som blev specialist inom klinisk kemi just för att han tyckte det var jobbigt med patienter. Sen har jag två kompisar som är röntgendoktorer och en som är läkare på blodcentralen. Alternativen är många. Forskning är ju också ett klart alternativ om man gillar papper och datorer. Och bra chefer som klarar det administrativa ropas det efter överallt.
www.familjeliv.se/Forum-4-51/m19538783.html
man blir lite trött.