Hej på er igen... Eftersom jag varit sjukskriven sen i påskas har jag inte hängt med så bra här i tråden, och nu ska väl förhoppningsvis sjukskrivningen SNART övergå i föräldraledighet! Jobbet känns i alla fall långt borta, och jag saknar det inte alls (fast jag får ju rapporter av sambon som också är AT-läkare här).
Men nu när det diskuteras suicidbedömningar med tolk här så känner jag mig träffad och vill gärna aktivera mig i tråden igen!
Jag har vickat två somrar på psyk här, och första sommaren höll jag i ett otroligt mystiskt inskrivningssamtal med en man med posttraumatiskt stressyndrom som trodde att vi alla bar kniv och skulle döda honom, en tolk, en halvt hysterisk bror, en överläkare (som tyckte att det var bättre att jag höll i samtalet trots att det var mitt första jobb efter termin 9...) och en mentalskötare. Mannen i fråga var inte precis lättpratad...
Trots det trivdes jag bra som underläkare på psyk, egentligen ingenting som man behövde memorera
Har de inte färdiga scheman på avdelningen, Kalinka? Jag behövde bara ordinera "nedtrappning enl. schema". Hur som helst blir det säkert bättre för dig snart när du kommer in i det!
Annars är ju telefontolkning alltid spännande, speciellt om personalen beställt en romsk tolk och det är en patient som pratar rumänska. Det här var dock på kirurgakuten och det syntes på lång väg att patienten inte mådde så vidare bra, så vi fick med teckenspråk förklara att vi ville ta prover och sätta dropp.
Jaja, nu ska jag återgå till att vara sjukskriven, låta bli att tänka på sjukhus och äta lite glass...