Bordsplacering

Men då är det ju jättebra med bordsplac.! För att undvika jobbpratet och se till att alla kan umgås tillsammans är ju det bästa att sprida ut alla.

Jag tycker bordsplaceringar är hemskt jobbiga. Som gammal anorektiker har jag väldigt svårt att äta i större sällskap om jag inte har någon trygghet bredvid mig. Denna trygghet kan i princip fyra personer ge mig. Oftast går det bra att prata med värden om det hela så de ordnar så jag får sitta bredvid, exempelvis min sambo. Tyvärr blir mina problem inte alltid tagna på allvar. En middag tillbringade jag gråtandes på toaletten för att jag hade sådan panik då min dåvarande pojkvän inte fick sitta bredvid mig.

Då har de som gjort bordsplaceringen misslyckats. En bra bordsplacering kan vara väldigt trevlig och roligt.
Om värdarna känner alla och vet ntressen blir det ofta bra. Vsst blir det missar ibland, en fest hamnade jag brevid en kille som var djupt troende. Han satt hela kvällen och försökte frälsa mig, tur att jag hade en rolig prick på min andra sida.

attans!
förstår ju dig eftersom jag är likadan... önskar att jag var mer "social" bland folk jag inte känner.. men jag vet ju inte vad jag ska prata om. jag håller tummarna för att du hamnar bredvid någon supertrevlig typ som kan föra samtalet!
personligen tycker jag att det är jobbigt när man ska hålla på att berätta en massa om sig själv och den andre personen med. skulle vara bekvämare om man kunde samtala lite allmänt. gärna i "grupp" och inte bara med den man sitter bredvid.  

annars får man kanske träna och utsätta sig för att "lära" sig..?

jag var på ett bröllop för några veckor sen, där det var bordsplacering... tack och lov hade de råkat placera min man framför mig, (vilket jag tror var ett misstag) så jag kände mig rätt trygg. men jag tror faktiskt att jag klarat mig bra där själv eftersom de jag satt med verkligen var trevliga och pratade mycket! jag var dessutom höggravid då (fått min lilla tjej nu) och han som jag satt brevid väntade barn med sin sambo, så det blev ett naturlig samtalsämne. dessutom satt toastmastern och toastmadamen snett mitt emot mig och de var ju roliga

lycka till nu, hoppas det visar sig bli riktigt, riktigt trevligt!

Ja men om 80% är i samma yrke är det svårt att bordplacera bort jobbsnacket tror jag.

Önskar också jag vore mer social...men det är nog inte så mycket man kan träna sig till, man har förmågan eller inte liksom.

Tack!

Men då är det ju en misslyckad bordsplacering.

Vi hade tänkt på vilka som jobbar med vad, vad för intressen våra gäster har, vilka som äger hundar/katter, vilka som tränar och vad de tränar osv osv osv. Den som gör bordsplaceringen har ju ett ansvar att försöka göra en bordsplacering där alla trivs och festen blir kul för alla.

Jag har varit på ett bröllop där bordsplaceringen var ett totalt misslyckande (jag satt iofs inte helilla ) och det slutade i att alla bytte platser till efterrätten och sen var festen helt okej.

Jag är helt för bordsplacering. Man går väl inte på en stor fest bara för att umgås med dem man redan känner?

Förhoppnigsvis är placering gjord med tanke bakom så ingen behöver sitta helt med okända men också så att det inte blir "klickar" som bara pratar om sitt med några stackars okända emellan sig som gisslan eller vad man ska säga.

Det är ju också gästernas ansvar att bidra till en trevlig sittning genoma att bjuda till och inte sura över att de inte hamnade bredvid bästa kompisen eller vad det nu kan vara.

Jag går på fest för att fira den som fyller år/gifter sig, inte för att kallprata med okända människor som jag aldrig kommer att träffa igen.

Jag tycker det är bra med bordsplacering, och är den bara bra planerad så fungerar det. Det är enkelt (som gäst) och förhoppningsvis lär man känna nya trevliga människor.