Hejlis: Håller med, fundera på. Och Naomi var ju också skum i slutet av graviditeten, men hon däremot var tvärtom, jag var ledsen för det kändes som om hon hatade mig..... bara pappa.
Alltså, jag är så avundsjuk på er som skriver så mkt skoj om era barn. Naomi har också massa skojjiga saker för sig och säger roliga saker, men just nu så känns det som om hon grinar JÄMT!
På morgonen när hon inte får som hon vill, ha de kläder hon vill, etc. När jag hämtar från dagis grinar hon från vi kommer hem tills strax innan läggdags, fel på strumpan, dockan sitter fel i vagnen, får inte godis, rå mat, Troy gör något, ja gud vet allt. Och Troy han leker för fullt och ignorertar henne totalt. Snacka om omvänt!!
Men sen är hon glad strax innan läggdags. När går denna trots över egentligen? Aldrig? Trött på en unge som har tappat rösten vid 18.00 pga hysteriska skrik, hon kastar sig sparkar och skriker, Troy tar efter och gör likadant....suck!
Nu har jag överlevt 2dagar på jobber på heltid när ägarna är på semester i Tyskland. Well, många telefonsamtal till dem och från dem har det varit men jag har löst många problem (vilket är en stor del av mitt arbete då det är mycket logistik och planering).
Känner mig ganska stolt. Bara en gång blev hon stressad när jag inte fattade en sak på en gång och blev lite upprörd, men hon har tackat flera ggr för att jag sköter det så bra
Får se vad hon säger när hon är åter på måndag
jag behöver också vägbeskrivning tack!
Ska be Mark att gå upp på vinden o hämta hatten i kväll men lovar inget. Vi är båda slutkörda, jag har jobbat heltid, sedan direkt till salongen på kvällen, me&i på det och sedan inte minst ungarna. Önskar mig VILA i 30-års present