Vi med GBS (grupp B streptokocker) Stöttetråd under graviditeten

full av förhoppning: Hur går det för er??? Tänker på er. //Sara

Hej. Jag uppdaterar kontinuerligt några ggr per dag i min egen gästbok så alla som följer mig kan gå in och läsa.

Läget än så länge är att jag legat ner i 20 dygn och "bett till högre makter". Har ont som tusan överallt, både ischias och foglossning har infunnit sig på grund av detta.

Får spruta i benet varje dag för att jag ej ska få proppar... antibiotika två ggr per dag... blåsa i en pryl 10 ggr per timme för att inte få lunginflammation, lyssna på hjärtljuden och tempen två ggr per dag och blodoch urinprov några ggr per vecka.

Vi lever både jag och Elias än så länge och idag är jag 24+0. Jag läcker lite varje dag och mängden varierar. Ultraljudet för tre dagar sedan visade att han hade lite vatten, 38mm och det var vid hans nacke (han har vänt på sig för innan var det vid rumpan) Han hade urin i blåsan vilket visar på att han kunnat dricka av vattnet och han övade på att andas vilket tyder på att lungorna än så länge är intakta. Han var inte tillväxthämmad utan vägde då ca 588g och låg endast 1% under snittet och detta pga att han har ovalt huvud för att han inte har vatten runtom sig.... mycket vanligt och rättar till sig.

Det ser ljusare ut och för varje dag som går ökar chanserna med 3%. Om en vecka är överlevnadschansen 90% och chansen att få ett helt friskt barn ca 40% enligt läkarna.

FOrtsätter ligga och hoppas och be att han stannar några veckor till i magen som faktiskt är den bästa kuvösen.

Men summan av det hela är att vi lever och kämpar på och INTE ger upp. Vi SKA bli en solskenshistoria trots den här jäkla GBS:en!!!!!

Kramar till er alla!

Jag får inte göra odlingar längre för min bm, hon kör med sina jäkla stickor som alltid "ser så fina ut" som hon säger. Så nu för andra gången har jag lämnat urinprov för odling till VC och denna gång har jag bett att de specifikt ska kolla efter Gbs. Tur att läkaren på VC finns, jag drog till med att jag ej fått tag på kvinnohälsan. Men ska man behöva strula och ljuga så för att få känna sig lugn? Jag går på kvinnohälsan i Linköping och känner mig inte trygg alls, under alla de veckor jag gått där. Orsaken är gbs och att de bara viftar bort det. Min bm är värst. Vänlig och snäll, men inte mottaglig för min oro. Vissa läkare jag träffat har sagt att jag kan få lämna odlingar ibland. Visst, bm mfl kan ha rätt, men oron finns ju ändå! Jag kommer att vara orolig ända tills bebisen är ute och mår bra!

Leos mamma 05: Jo, visst kollar dom bebisen på BB, men åtminstone på mitt BB så är man ensam med barnet i sitt rum dygnet runt, och då är det ju man själv som måste vara uppmärksam...

Det är nog rätt skönt att va på BB några dagar efter förlossningen och känna att där är personal som är uppmärksamma om det skulle komma några tecken på infektion hos de små bebisarna.

Men det får man hålla koll på hemma sen med ju så....

Leos Mamma: Nä, klarar de de första dygnen så är det ju inte nån större risk än med en "vanlig" bebis när man kommer hem sen.

sorry nu gör jag säkert fel som gör detta och oroar en massa i onödan, men jag känner att jag måste.... för detta stötte jag på i min jakt på solskenshistorier med prematurbebisar och GBS

http://www.familjeliv.se/krypin/linjo82/presentation.php

Hennes flicka var 4 månader....

Jag tänker inte läsa länken för jag har ingen som helst lust att bli orolig, men det händer att bebisar får GBS, det har vi ju konstaterat tidigare och det behöver inte alls ha nåt samband med att mamman haft det. GBS finns överallt. Man kan inte gå och oroa sig över allting hela tiden.