Här samlas vi som vill diskutera och utbyta erfarenheter i ämnet lotusbirth (Umbilical Nonseverance)
Lägger denna tråd i känsliga rummet då många verkar äcklade av det faktum att moderkakan lämnas kvar intakt tills navelsträngen ramlar av.
Lägger även in en länk med en förklaring av vad lotusbirth är, så folk kan bilda en egen uppfattning http://en.wikipedia.org/wiki/Lotus_Birth
ni som skriver här och enbart ifrågasätter och försöker övertala mig att jag har fel, läs ts igen är ni snälla.
Jag startade denna tråd för att kunna föra ett utbyte av erfarenheter och tips med likasinnade gällande Lotusbirth, inte motsatsen.
Om ni tycker att det är galet, oklokt, rent ut korkat, så får ni gärna tycka det, men öppna gärna en ny tråd då där ni kan beklaga er.
Detta är inte rätt forum!
Jag är less på att ständigt behöva försvara vad jag tror på.
HellviHumle, se wharton's jelly på länken i ts.
fast jag har aldrig hört talas om detta och det är inte det minsta konstigt att vi har frågor och ifrågasätter detta!!!
du verkar ju uppenbarligen kunna nåt om detta, så varför starta en tråd då ja har svårt att tro att andra kan svara på mina frågor då?
såvida inte du vill delta i den tråden då.
Här kommer en text om Placentatrauma. Har tyvärr tappat bort namnet på personen som skrivit den.:
Placentatrauma handlar om den sista I ordningsföljden av de möjliga födelsetraumana. Detta har en viktig plats i händelserna kring födelsen. I livmodern är barnet och dess moderkaka som en enda organism. Barn och moderkaka traumatiseras i det ögonblick navelsträngen kapas, vilket oftast sker innan den har slutat pulsera, under själva födelseprocessen, precis efter det att barnets kropp har fötts fram. Läkare definierar denna händelse som själva separationen mellan mor och barn. Men detta är en allvarlig felbedömning eftersom barnet i själva verket då separeras från en del av sig själv ? sin moderkaka. Separationen från mamman sker istället när moderkakan lossnar från livmoderväggen. När avnavlingen sker tas ingen hänsyn till barnets känslor kring detta, men det upplever att det blir berövat en del av sig själv. Moderkakan kasseras sedan som något ?värdelöst? och behandlas oftast respektlöst, och används ibland även till framställning av läkemedel och kosmetika.
Jag trodde att det var en diskussion. Innan jag lämnar så vill jag bara tala om att BB inte är helt fel. Vårt första barn hade nog inte överlevt en hemförlossning. Blev akutsnitt.
Men lycka till i alla fall.
OM man vill och mår så pass bra så kan man föda hemma och utföra detta.
om man vill föda på sjukhus kan man säga att man vill vänta med att klippa navelsträngen, eller bara att få ha kvar den?
men till såna som mig, som snittades kan man då inte säga mkt, då det inte fanns nåt val.
detta är bara till för de som har ett val....
Nu har jag ocksa fiskat mej in hit. =)
Forstar att du vill ha tag i likasinnade, Lady, men tyvarr tror jag dom ar faraknade. Som sannis skrev sa finns det nog inte manga som kan svara pa detta forumet men forstar att det ar en sak att svara pa fragor och en sak att behova forsvara sej.
Jag kommer inte ha moderkakan fast sa lange, mest pga att jag tycker det kanns omstandigt och da speciellt med en (da) 1.5 aring har hemma ocksa som inte lar kunna lata 'paketet' vara ifred. Hehe. Daremot sa kommer jag att ha sen avnavling och da far garna moderkakan komma ut forst och pulseringen avstanna helt innan det blir nagra klipp.
Och haller helt med att aven om man inte fott barn tidigare sa kan man mkt val veta om hur man vill ha sin forlossning, vart den skall vara, hur man vill gora med navelstrangen etc etc och aven veta hur man vill vara som foralder och hur uppfostra sina barn pa.
Har man tur kanske allt gar finfint och allt fortloper enligt ens onskningar. Ibland uppstar det dock situationer som gor att man far handla annorlunda och gora det basta utav det.
Men att inte 'fa' planera over huvud taget utan 'bara ta det som det kommer' krockar helt med min personlighet.
Har fott pa sjukhus och med det i bagaget sager jag aldrig igen forutsatt att graviditeten och forlossningen fortloper normalt.
Måste nog komma med ett inlägg till. Om förlossningen INTE förlöper normalt dvs akutsnittsituation, vad gör man då?
Aker in till sjukhus?
Alltsa, om man ar frisk, haft en normal graviditet utan avvikelser, ar trygg och saker pa sin omgivning och de man har runt omkring sej och om forlossningen fortskrider normal (da redan fran uppningsskedet och frammat) sa ar det ovanligt att det uppstar 'akutsituationer' som inte hembm kan hantera och dar det inte finns tid att aka in till sjukhus.
Sjalvklart finns risken och det ar viktigt att man satter sej in i dem och laser om vad som kan uppsta och hur man da hanterar en sadan situation. Risker finns ju aven da man foder pa sjukhus och ofta ar det till och med en storre risk att det uppstar komplikationer dar pga att modern latt inte kanner sej lika hemma, avslappnad och lugn infor fodseln i sjukhusmiljo samt med all onodig inblandning mm som man gar igenom. (Detta inkl da tex alla kontroller och allt annat spring in och ut ur rummen, med mera)
Jag hade just riskerna som den stora fragan i om jag skulle valja hemforlossning eller ej men nu nar jag last mer sa kanner jag mej saker. Aven om det varsta tankbara skulle uppsta, oavsett om det skulle ske hemma eller pa sjukhus, och vart barn inte skulle overleva (Gud forbjude) sa kanner jag faktiskt att jag hellre ar hemma i den situationen dar jag kan fa sorja ifred och i min miljo an pa ett sjukhus med massa folk som sakerligen bara gor situationen varre istallet...
Men som sagt, risker finns alltid och skulle det inte kannas ratt for mej eller min bm eller om nagot skulle uppsta under forlossningen sa aker man ju sjalvklart in. Man pushar inte pa granserna precis...
(Sorry ts for langt inlagg om detta ist for lotus fodsel)
min blugg --