Orolig att (adoptiv) mamma ska ta över

Ja lite överkänslig är du allt.
Hon visar ju bara sin glädje och vill vara delaktig i din graviditet.

Jag tycker att din mamma kanske bryr sig lite välmycket. Går det inte att prata med henne om detta? Vaddå hon vara hemma? Säg att det är erat barn men att hon jättegärna kommer att få varabarnvakt så småningom.

jag skulle gissa att hon vill vara med om något som hon inte själv fått vara med om. Ni får prata med henne att hon får gärna vara delaktig men där ni vill att hon ska vara delaktig. Hade inte velat att min mamma-är oxå adopterad- tog kort på min grav mage. eller att hon ska vara "föräldraledig" det är ju vårat jobb som föräldrar vill hon ställa upp och vara barnvakt så är det ju toppen men inte självklart att hon ska vara hemma från jobbet.

att hon vill handla saker till blivande barnbarn kan jag förstå men säg då vad ni skulle vilja ha el att ni kanske kan gå ut och titta gemensamt

Vafan, tänkte inte skriva men jag kan inte låta bli! Jag är inte insatt i hela situationen, vet ju bara det du skriver men..

För det första så är det ju bra att din mamma engagerar sig, och att hon vill vara delaktig och är glad över din graviditet! Men jag måste nog hålla med dig om det är lite överdrivet att hon vill vara "barn ledig". Jag hade nog sagt ifrån, svårt men. Det är klart att det är du och din man som njuta mest av graviditeten, fixa allt ni vill, köpa allt ni vill och allt det. Hennes uppgift är att vara en mormor som älskar sitt barnbarn och ställer upp på er då ni behöver det. Inte ta över allt.

JAG tycker inte att du verkar överkänslig. Jag ser bara en person som (precis som jag) vill åka tillsammans med barnets pappa och köpa barnvagn och allt det och njuta av att få göra det! Låt hon få veta det, men kanske att du kan låta hon vara delaktig i nånting? Kanske du kan säga "Hörru morsan, ska inte du och jag åka o kika på en babysitter" lr nåt i den stilen, så hon inte känner sig allt för utanför? Lycka till!

Hej!
Jag tror inte att du är överkänslig utan att du bara har ett vanligt sunt tänkande. Det här är ER graviditet - det är din och din mans barn - och det är NI som fâr bestämma när/var/hur mor- och farföräldrar kommer med in i bilden. Jag tycker att NI mâste sätta gränser tillsammans: vad är OK och vad är INTE OK? Det finns ingen anledning att din mamma ska fota din mage eller att hon ska vara 'föräldraledig' (hon blir inte förälder...) om inte DU vill det. Däremot kanske du kan lâta henne vara med om andra saker, för att inte känna sig helt utesluten. Men det är DU/NI som bestämmer vad hon kan vara delaktig i.
Lycka till och GRATTIS till graviditeten!

Mammor kan blir lite för mycket ibland men jag misstänker att hon är jätteglad för din skull.

Det är viktigt att sätta gränser men sedan är det också viktigt hur man gör det så hon inte blir ledsen. Kanske har hon bara uttryckt sig dumt och inte menat riktigt som det låtit. Det kan vara bra att fråga Hur tänker du nu och sedan förklara hur man själv vill ha det.

Det är Ditt och din mans barn och det är ni som bestämmer. Och visst är man överkänslig när man är gravid (hormonerna är ganska jobbiga ibland) men du hör ju vad du hör och då ska du ta reda på hur det förhåller sig.

Lycka till med det kommande barnet och hoppas det löser sig till det bästa för dig och din mamma.

Jag tror mycket handlar om vad för relation man har till sina föräldrar och framför allt med sin mamma. Jag har en mycket nära relation till mina föräldrar och detta med att själv bli mamma (via adoption) var en stor grej för oss så klart men också för mina föräldrar och för min mamma. Jag ville ha med henne i allt, hon följde tom med oss till Vietnam när vi hämtade vår son. Ville inte ha det på något annat sätt. Min mamma tar aldrig över på något sätt utan det är jag som styr hur mycket/lite hon ska involveras i allt. När vi väntade barn så handlade det ju inte om 9 mån graviditet utan om 3 års väntan innan vi hade vår son. För mig var det viktigt att mamma var delaktig. Kanske beror det mycket på att jag själv är adopterad och nu skulle adoptera också. Jag vill att mamma ska vara mycket med vår son, uppleva honom och allt han gör så hon är ofta på besök. Nu ska jag opereras och då kommer hon att flytta hem till oss för att hjälpa oss med sonen då maken verkligen måste jobba. Jag vill inget hellre. Om mamma vill köpa saker så frågar hon oss om det är ok att hon köper det eller det innan hon köper det, hon skulle aldrig göra något som vi inte tycker är ok. Jag tycker det är jättefint gjort! Jag lägger inga som helst värderingar i vem som köper vad bara man är överens om det. Jag är snarare väldigt tacksam för att våra föräldrar (även makens familj) är engagerad i vår sons ankomst och vill vara honom nära. Skulle det bli för mycket säger vi till och det kan dom ta men jag tycker det är fantastiskt att ha en familj som ställer upp!

Att din mamma vill fota din mage är inget konstigt tycker jag men däremot så ska det ju kännas bra för dig att hon gör det. Om du inte tycker det är ok så säg det. Din mamma verkar ju verkligen bry sig om dig och vill säkert inte göra något som du inte tycker är ok.

Var glad över att du har en mamma som engagerar sig, när du väl fått barn tror jag du kommer vara oerhört tacksam för att hon finns där och vill stötta, det är jättestor omställning att bli förälder och få barn så jag är sååå tacksam över att vi får avlastning när vi behöver.

Lycka till!

Tack för era åsikter. Det är helt klart som ngn skrev förmodligen vad det är för förhållande man har till sin mamma. Jag skulle inte säga att jag har en sååå nära relation till min mamma. Självklart kommer min mamma ta del av min graviditet till en viss gräns. Känner jag fler vibbar som jag känner tillhör min integritet så får jag ta upp det här med henne. Men konflikträdd som jag är så kommer jag nog dra på detta in i det sista.

Mamman lägger sig i saker hon inte har med att göra. Magen är en kroppsdel och den är den gravida kvinnans egendom. Mor- o farföräldrar ska inte erbjuda sig ta föräldraledighet.
Om jag fattat det rätt, är ts adopterad. Kan va tufft för mamman att hennes barn kan bli gravid när hon själv inte kunde, men då får hon bearbeta detta hos psykolog.

Delaktig i grav. kan hon va genom att fråga, men tänka efter vilka frågor som är lämpliga.