Jag fattar inte varför vuxna människor dricker så mycket att de spyr och blir bakfulla. Hur tänker de?
Jag drack för mycket en gång när jag var 17, så jag mådde dåligt. Då tänkte jag "Nej såhär vill jag inte må igen" och sen dess dricker jag bara måttligt, innan gränsen är nådd.
VILL andra må dåligt? Lär de sig aldrig? Varför gör de samma misstag om och om igen?
kan ju vara svårt att veta. många jag känner kunde dricka hur mycket som helst som yngre, men någonstans mellan 25 och 30 började det bli jobbigt dagen efter. märker på min sambo, han fyller 27 i år och förut ar han helt hyper dagen efter och ville möblera om och åka på utflykter men de senaste gångerna har han börjat mutra om att han aldrig mer ska dricka.. svårt att veta exakt i vilken ålder det ska slå till. ;)
Gud nej, det kan skilja väldigt mycket. Kan bli bakfull på två glas vin. Eller inte känna av någonting efter en helkväll ute.
Spyr och har mig gör jag dock inte.
Jag blir bakis av 2 glas lika väl som 1 flaska...
Ibland är det skönt at släppa loss i goda vänners lag tycker jag...
Men min man och jag brukar turas om då en av oss tar hand om barnen mest dagen efter...
Glömde, spyr och har med jag gör jag dock inte...
Imorgon är en annan dag, Live fast die young, man lever bara en gång.
I like to party fucking hard, i like my rock n roll the same. osv osv
"När alkoholen går in, går vettet ut" heter det ju.
Jag blir lätt bakis med illamående, behöver inte alls bli aspackad för att må så.
Nu har jag iof inte druckigt på lääänge då jag ammar sonen på 11 månader fortfarande, men kommer nog bli rejält bakis nästa gång jag blir onykter.