min bror är min kärlek

Vad är det för fel på dig? Alltså jag undrar helt ärligt och på riktigt?

Eftersom jag från början redan visste att incest är olagligt så undrar jag ju vad det är du fått mig att fatta? Är det att du inte är så duktigt på att utrycka dig skriftligt på ett vettigt sätt eller är det något annat som du anser dig ha lärt mig inatt?

För övrigt så har jag ju redan gett dig svar på min åsikt att att ha sex med min bror/ bröder, missade du det inlägget kanske?

Jag tycker väldigt synd om dig, du har mitt fulla medlidande faktiskt, hoppas du får sova gott iaf.

Klart du inte läser, det fattade jag för länge sedan. Det krävs kanske mer medel än det du har till ditt förfogande för det

Natti natt sweetie

nej nej det var ett helt OT inlägg riktat till min svar på maiamivice vad jag fattade det som. Där ja skrev att ja kanske blivit blind på äldre dar. Så ta inte åt dig av det

Obs! Jag lägger ingen personlig värdering i vad jag skriver. Men jag vet vad grunden är för möjligheten för halvsyskon som inte har vuxit upp tillsammans är. Vi noterar att det är något som endast aktualiseras i extrema undantagsfall. Grunden är följande. Om man ser på det rent genetiskt så är den genetiska gemenskapen mellan kusiner en accepterad risk. Kusiner är barn till två syskon som har samma föräldrar. Dvs syskonens blod har blivit utblandat en gång på vägen och arvet efter far/morföräldrarna = syskonen är bara 50%. Två halvsyskon har en gemensam förälder och en som de delar. Därmed har de gemensam arvsmassa som är 50%, dvs samma som för kusiner. Däremot så såg man ändå att det fanns ett problem med om syskon som gifte sig med varandra inte sågs med samma samhällsmoralisak acceptans som vad som gällde för kusinge. Därav att man anlade ett tillståndstvång för äktenskap mellan halvsyskon. Detta inlägg är bara för att förklara hur tanken bakom lagstadgandet var uppbyggt, jag har inte skrivit det för att vädra mina egna moraliska åsikter i frågan. Betänkas bör även möjligheten att två halvsyskon som inte känner till varandra eventuellt skulle kunna träffas och bli tillsammans. Dvs situationen att fadern är okänd. Det har nog under historiens gång varit så att syskon som delar far utan att veta om det har blivit tillsammans. Jag antar att detta kan ha inerkat på resonemanget inför lagutformningen också. Om två personer senare upptäckte att de delade far och antagligen fann det ganska traumatiskt, skulle det dessutom vara rimligt att göra dem till brottslingar?

Mycket bra inlägg, med bra förklaring. Det tackar iaf jag för...

Skulle stå att två halvsyskon har en gemensam förälder och en som de INTE delar. Intet föll bort. Sorry.

Tack för det, det är bara bra att förstå vad som ligger bakom. Det var inte en okontroversiell fråga i lagstiftningssammanhang. Kan säga att jag själv inte skulle vilja sitta och brottas med frågeställningen.

Haha....tror att det är tiden på dygnet som spökar när man sitter här och läser fast man borde sova.....
natti natt

Inte jag heller. Men rent genetiskt så är de ju ingen skillnad mellan kusiner och halvsyskon. Sen kan man ju tycka en massa rent etiskt och personligt.

Jag vill som sagt inte ens utsätta mig för risken och skulle aldrig involvera mig med en man som ett: inte vet vem hans far är och Två: då verkar ha ett inte helt svenskt ursprung. Det är min säkerhets grej för att aldrig råka få ihop det med någon halvbror till mig själv från min pappas sida.

Ja med, så ja skall gra just det. Så jag orkar vara en bra mamma till mitt monster imorgon också.

God natt

Verkar som en bra strategi för att vara säker på att undvika situationen.