Mina två änglar

Max,beskyddaren...Så rörd jag blir!

Såg nu när jag kollade på barnens grav att Saga och min son delar födelsedag.
Det ska jag tänka på när Kevin fyller år så kan vi fira Saga då också. Max också såklart, i efterskott.

Kram

Tänker på er som så ofta...här i Uppsala har det snöat massor hela dagen.Antar att det gjort det runtom i landet och då även i Arboga såklart.
Antar att Max och Saga har ett riktigt snöparty och passar på att dela med sig till oss andra;)

När jag varit inne på minnessidorna har jag sett att Saga hade en jättefin overall på nåt kort och en sådan har jag köpt till våran dotter i år.

Kramar i mängder till er/Helena

fin sida du har, tänker på dina barn.. De va allt ja ville säga.
kram från Hanna o hennes lille hjärtesjuke prins Filip.

Så skönt att du fick veta hur de hade det där på sjukhuset. Ännu en bit i pusslet. Man tycker ju att det borde finnas någon på sjukhuset som kunde svara på alla frågor...även att du får ut journalerna så är ju journaltexter väldigt korta och sakliga. Om någon som var med hade kunnat berätta, hur de blev omhändertagna, vilka känslor personalen hade, om det hände nåt specielllt (som inte hade med det medicinska o göra) så att du fick hela bilden. Jag tror faktiskt att ansvarige läkare är skyldig att sitta o gå igenom journalen med en om man vill. Och det tror jag är bra, så de kan förklara varför de gjorde si eller så.

Nej, nu är det inte så långt kvar, men ni klarar det! Ju förr det drar igång så att ni kan få det överstökat. Så att monstret låses in för alltid.

Många ljus brinner för er. Det är så på pricken det du skrev om att alla kan göra något..man gör det man kan, även om det är det lilla, för att hoppas på att kunna värma en liten del av ditt/era hjärta/n. Kramar//Johanna

Två ljus är det tänt för max och saga i många hem,här kommer två till.
Ta väl hand om er Emma,många varma kramar önskar jag er.

Emma: Vad skönt att du fått veta hur de tog hand om dina guldklimpar. Blir varm i hjärtat över den respekt de visades och hur man inte bröt syskonbandet. Det är ett väldigt starkt band mellan dem, inte ens döden skiljde dem åt. Men jag önskar ändå så det värker att Saga kunnat hjälpa Max att orka kämpa lite till. En del av mig bara vägrar acceptera/inse att de inte finns mer.
Hur mår du mitt i alltihopa? Hinner du med i takten nu när det snurrar fort? Kommer nog inte få mycket gjort den dagen du ska höras, kommer bara tänka på dig och be för dig. Och måtte de bara, som vi, förstå att du visst kan minnas det som hände. Du var ju där, vad mer behöver de till bevis?

Kramar
MiS

Tycker det var en fin ide med pärlplattan.
Kommer tänka på er under rättegången och hoppas att monstret får ett ordentligt straff och att ni sen kan få lite ro.
Kramar i massor till dig Emma och även till alla andra som stod dina barn nära.