Det här är den fjärde tråden. När den tar slut är det exakt ett år sedan vi började snacka, och en stor del av oss är fortfarande kvar!
De första bebisarna börjar strax titta ut medan några andra fortfarande längtar och väntar på att äntligen få plussa, så här är diskussioner om allt däremellan (och lite till!)
Ja, verkligen. Har du mycket kvar att handla eller är det mesta klart?
Mimmi P skrev 2009-01-18 11:56:55 följande:
Mimmi: Jag gjorde bort min sista dag i fredags. Riktigt skönt, men samtidigt inser jag att jag kommer bli tokig på att bara gå hemma. Hur går det med dina sammandragningar?
Majsanna: Hoppas att det är en mildare förkylning och inte influensan du åkt på, hörde att nämligen att den skulle vara värre än vanligt iår.
Virra: Hur går det för dig, du som också närmar dig?
Kallo: Vad skönt att ortoserna funkar. Du använder de bara på natten eller?
AMS: Japp, bara på natten. Har inga känningar alls på dagen. Fattar inte hur det kan skilja så. Igår morse, första natten med skydden, reagerade jag på att mina fingrar var mer svullna än vanligt och det var lite svårt att få ringarna. I morse åkte skydden av 2 timmar innan jag klev upp och fick inte chansen att se om det var någon svullnad. Det kan har varit tillfälligt med, men jag ska kolla igen i morgonbitti.
Hade 39,4 i feber för en stund sen så jag känner mig inte jättepigg precis...
Majsanna, krya på dig och maken! Stanna i sängen!
Kallo, vi är klara, jag funderar på om jag ska köpa nån bok eller tidning att kasta ner i bb-väskan men annars har vi nog ALLT man kan tänka sig behöva, tom ett gäng saker jag inte hade tänkt införskaffa men som maken tyckte verkade nödvändiga plus att vi fått en del saker.
AMS, ja det är kluvet det där, skönt att få vila och ladda om men segt att inte sysselsätta sig, speciellt när det är svårt att röra på sig.
Mina sd blir faktiskt lite sämre hela tiden, de kommer snabbare och tätare och kraftigare vid mindre ansträngning nu än för några veckor sen. Men nu är jag i v 34+3 så det känns inte lika farligt längre om det skulle dra igång.
nu har vi bokat en semesterresa till Madeira i slutet av mars. Tänkte att det förhoppningsvis blir vår sista semesterresa utan barn.
Vi var där i oktober 2006 och vi blev helt förälskade i ön.
Jag har fortfarande ingen röst och jag börjar bli riktigt förbannad. Det är otroligt frustrerande att inte kunna säga ett ord. Det känns som jag har förlorat hela min personlighet, jag är inte mig själv längre. Idag är dag 4 utan röst och dessutom min födelsedag, känns sådär... Maken tycker självklart också att det är påfrestande, jag har ju varit sjuk mer eller mindre i en månad.
Jag vet att det kommer att gå över om några dagar, men jag har en deadline på tisdag som är helt orubblig och jag skulle behöva ha en massa möten för att få rätt på allt. Känns ganska hopplöst.
Men men, åter igen ett fett ilandsproblem. Känns lite bättre nu när jag fått beklaga mig lite.
majsanna, hoppas mannen smittar av sina cool-känslor på dig 
Spännande blir det nästa vecka alltså med mens som bara SKA utebli. Och bra rutet åt tjatande familj!
Ja det är så känsligt med barnplaner familj och nära och kära. Från alla sidor liksom. Från min sida som gravid är det jättesvårt att veta hur mycket jag kan prata om mitt utan att verka okänslig samtidigt som det är ursvårt att veta när jag pratar uppenbart för lite också och genom det inte beter mig "normalt" = också riskerar att kliva i klaver på känsliga tår. Försöka prata öppet om saken är väl som vanligt det enda möjliga men ack så svårt ändå.
Mimmi P: hahah vi har uppenbarligen rätt lika namnsmak! 
Klart du får skriva upp Svante! Och jag tycker också det är aptrist att hela tiden få höra "nej men fyy! Jag lägger in veto!" när man pratar om namn. Jag är inte så snäsig av mig i vanliga fall men när det gäller namn har jag faktiskt rutit ifrån och förklarat läget. Det finns inte ett enda namn som inte någon av våra närmaste "spytt" på 
Det tar faktiskt. (och jag tror inte det hade hjälpt att välja ett superstandardnamn för då hade folk "spytt" på det i stället.)
Eva Marianne: Förstår hur du menar med att man inte borde bry sig men att det ändå kan kännas lite trist att ge ett barn ett namn som 4 andra i klassen har. Själv heter jag Lisa och hade 1 annan Lisa i klassen men många på gatan där vi bodde, fritids, dagis etc. Jag kan inte påstå att jag är plågad av detta! Ändå vill jag själv undvika att ge ett barn ett namn som motsvarar "Anders" i min generation. Troy är ju verkligen ett helt strålande namn tycker jag! SNYGGT och det går verkligen att föreställa sig både att Troy är en liten grabb och en rockstjärna eller tandläkare = perfekt! Indra är en favorit faktiskt. Min mor ville döpa mig till Indra faktiskt med det blev inte så. Tyvärr.
AMS: Hur det går här? Tja. Jag kopierar ditt inlägg så vet du 
"Är spyless på att vara gravid nu och har noll tålamod här hemma. Mår illa på kvällarna och samlar på mig mer och mer vätska så jag har jätte ont i händerna, kissnödig konstant. Letar symptom som bara den just nu. Det enda som jag vill nu är att få riktiga värkar." Precis just så är det här.
Over and out
lilla jag
mimmi
Det är lite ...småjobbigt med dessa förverkar..
jag har haft 3 min mellan under 9 timmar, men annars är de oregelbundna.
de kommmer när jag sover, eller ligger å ser på tv, eller som ni skriver, Näär man använder magmusklerna för att tex resa sig.
det va så när ja väntade den stora tösen oxå...
igår hade jag lite ...tryck..i svanken..
ska till bm och läkaren den 26 så ja ska be dem kika på tappen då tänkte jag..
