• Superbia

    Behålla missbildat barn..

    Är lite nyfiken bara..
    Jag har fått uppfattningen att det många gånger kan ses som konstigt att vilja behålla ett missbildat barn, så att själv se det som en självklarhet att vilja behålla kan upplevas provocerande på något sätt.

    Är det någon här som har fått veta att ni kommer få ett barn med någon typ av missbildning och utan att funderade något större över det bestämt sig för att behålla barnet oavsett hur det blir? Att den där missbildningen inte är en big deal eftersom det är ett barn i vilket fall. Hur har er omgivning reagerat på detta isåfall?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-04-26 10:15
    Känner att jag behöver förtydliga mitt inlägg lite. Min fråga är alltså INTE om ni personligen skulle behålla ett barn som ni vet skulle bli missbildat eller inte, utan frågan vänder sig till er som redan har valt att behålla ett missbildat barn och hur er omgivning har reagerat på detta. Märker att diskussionen börjar bli lite.. konstig.

  • Svar på tråden Behålla missbildat barn..
  • WimsA

    Min son visa sig ha en lungmissbildning, en allvarlig sådan och man trodde inte han skulle överleva tiden i magen, skulle han föda visste man inte om hans lungor skulle klara av att andas.
    I v 20 ansökte läkaren om tillåtelse till sen abort hos socialstyrelsen, dock kände jag "NEJ" och valde att chansa och fortsätta graviditeten.
    Idag har jag en son på 2½ år som har opererat bort 25% av ena lungan och lever och busar precis som andra jämnåriga barn.
    Hade jag ställts inför samma igen hade jag chansat då med. Sålänge ingen med säkerhet hade kunnat säga att barnen skulle lida i sitt liv.

  • sörjer
    johlinn skrev 2009-04-26 20:19:09 följande:
    De hjärnskador som barn med ryggmärgsbråck har är inte alltid allvarliga och oförenliga med god livskvalitet, även om de hittas på rul. Vet detta då min son är född med den missbildningen. De skador som är vanligast är svårighet med rumsuppfattning, matematik och svårighet att planera. Dessa skador är i mitt tycke väldigt små och väl förenliga med ett fullgott liv med rätt hjälpmedel!
    Kanske inte det, men vad vet du om skadornas omfattning på de foster som aborteras? Deras föräldrar lär ju ha grund för sitt beslut. Inget jag tycker att någon annan som inte är insatt i deras situation ska sitta och "gradera skadan". Ett rmb kan vara allt från en liten säck mellan två kotor till en totalt uppfläkt ryggrad och avsaknad av hjärna. Jag tror inte att någon gör abort på ett efterlängtat barn pga att det blir jobbigt med rehab eller att barnet blir dåligt på matte.
  • johlinn

    sörjer - är fullt medveten om att skadorna skiljer sig mycket åt. Och jag dömer ingen annan för deras beslut. Frågan här var, om jag minns rätt, var om hjärnskadorna vid mmc/rmb alltid var svåra och oförenliga med vad andra människor kallar ett fullgott liv. Ja, får vi det tragiska beskedet vid en ev. nästa graviditet att barnet saknar hjärna och inte kommer kunna överleva kommer vi också att välja abort. Men även ett svårare mmc kommer jag ha svårt att abortera, skulle vara svårt för mig att rättfärdiga det inför det barn jag redan har. För oss var situationen annorlunda, vi fick inget klart besked under tidig graviditet så jag kan inte svara på hur vi skulle ha reagerat om vi hade fått beskedet under ex rul. Kanske hade vi också valt abort? Men det ger så mycket ångest o tänka på att jag väljer bort det för det mesta. Han är här nu, och han är underbar.

  • 3barnsmor
    sörjer skrev 2009-04-26 09:56:02 följande:
    Så vitt jag vet så har socialstyrelsen inte beviljat sena aborter på annat än grava missbildningar i hjärnan, ryggraden, hjärtat, njurarna, magtarmkanal etc. Många av de missbildningarna är inte förenliga med liv eller åtminståne ett plågsamt och kort liv. Små missbildningar som läpp-käk-gomspalt, två extra fingrar och dylikt är det nog ingen i Sverige som gjort abort för om de inte varit del av ett större syndrom. Vilken typ av missbildningar menar du TS? Förstår inte vart du fått ifrån att folk lättvindigt gör abort på missbildade barn. Ryggmärgsbråck innebär inte bara att man får sitta i rullstol resten av livet. Det är ofta mycket värre komplikationer än så. De som ändå föds har den lindriga typen som inte upptäcks på UL. Men upptäcker man det på UL så är det sannolikt ett stort som påverkar hjärnan och det vore i min mening fel att föda det barnet till lidande. Jag är inte för liv till varje pris.
    Blir så fruktansvärt ledsen när jag hör sånt här...
    min stora syster föddes med ryggmärgsbråck och vattenskalle.
    Mamma har aldrig gjort ultraljud..
    Min syster sitter i rullstol och har gjort det sen hon föddes.. så fort hon kom ut så åkte hon in på operation och har gjort det flera gånger i sitt liv. mamma och pappa hade redan min äldsta syster som då va 15 månader. helt plötsligt fick hon vara väldigt mycket hos min mormor för att min föräldrar var tvungna att vara på sjukhuset så mycket. dom hade en väldigt tuff tid framför sig!
    Men min syster va världens snällaste barn, en glad tonåring och nu är hon 31år gift och väntar sitt andra barn i augusti!
    så jag tackar mina föräldrar för allt dom har gjort för min syster och att dom orkade skaffa 4 barn till
  • sörjer

    Maj Lis skrev 2009-07-15 21:49:38 följande:


    Blir så fruktansvärt ledsen när jag hör sånt här...
    Förstår inte varför alla ska ta det personligt. Det finns ju lindrigare bråck också. Var glad för att det inte var värre för din syster istället!
  • AochJsMamma
    sörjer skrev 2009-07-16 08:42:30 följande:
    Maj Lis skrev 2009-07-15 21:49:38 följande:
    Förstår inte varför alla ska ta det personligt. Det finns ju lindrigare bråck också. Var glad för att det inte var värre för din syster istället!
    antagligen för att du trampar på mångas tår när du är så saklig, säkert inte din mening att vara annat än informativ men det kan uppfattas som väldigt plumpt. Om du vänder på steken skulle du mycket väl lika gärna kunna känna likadant.

    Jag har inga erfarenheter att dela med mig av, annat än att vi tänkt likadant som någon ovan skrev: vi väntade en individ och ville ta emot barnet som det, inte för dess eventuella sjukdom.

    Nu hade vi ett friskt litet barn i magen, men jag hade inte älskat Alexander mindre för att han hade haft någon missbildning, han är ju vår bebis, det är det enda viktiga. Givetvis förstår jag att allvarliga komplikationer som troligtsvis medför svårt lidande eller inte ens troligt kommer attt öveleva, skulle innebära abort för vår del oxå, jag är absolut inte emot abort som så.
  • 3barnsmor
    sörjer skrev 2009-07-16 08:42:30 följande:
    Maj Lis skrev 2009-07-15 21:49:38 följande:
    Förstår inte varför alla ska ta det personligt. Det finns ju lindrigare bråck också. Var glad för att det inte var värre för din syster istället!
    nä men om mamma hade gjort UL som så många gör i dag så hade dom säkert sagt till henne att ta bort det.. att det inte skulle få ett värdigt liv.
    vet att min mamma aldrig skulle göra det, men så många andra skulle lyssna fullt ut på läkaren och tagit bort det :)
  • johlinn

    Jag vet så många med ryggmärgsbråck som har bra liv. Visst, det är rehabilitering och operationer, men i många fall, de allra flesta fall som jag personligen känner till, ett mycket mycket bra liv. Men det här är MINA erfarenheter, MINA åsikter. Antalet barn som föds med ryggmärgsbråck minskar drastiskt. (tidigare ca 75 barn per åri Sverige, nu ca 25) Är alla dessa barn som aborteras svåra fall oförenliga med ett bra liv? Det har jag mycket svårt att tänka mig!

  • johlinn

    Maj Lis skrev 2009-07-16 09:20:53 följande:


    nä men om mamma hade gjort UL som så många gör i dag så hade dom säkert sagt till henne att ta bort det.. att det inte skulle få ett värdigt liv.vet att min mamma aldrig skulle göra det, men så många andra skulle lyssna fullt ut på läkaren och tagit bort det :)
    Precis vad jag menar i mitt inlägg ovan.
Svar på tråden Behålla missbildat barn..