Problem med sköldkörteln? Del 13

Tvåbarnsmamma -> Hur går det med prover och kontakt med läkare ang. operation?

Jag har inte varit inne här på ett tag. Har inte hunnit läsa ikapp vad som hänt. Jag mår fortfarande otroligt bra efter operationen, nu har det gått2.5 veckor. Är det någon som undrar om operation så svarar jag gärna utifrån mina erfarenheter.

Extremt trött. Mitt minne blev väldigt dåligt. Mådde dåligt psykiskt pga av all trötthet och så. Idag märker jag snabbt om det inte är så att mina värden är bra. :)

Jag har turen att ha gått hos specialister i Lund pga att jag var ganska ung när jag fick min Struma. Sen har jag blivit överflyttad för kontroller av mina värden till min vårdcentral. Även där har jag turen att ha en läkare som lyssnar på hur jag mår med. Inte bara mina värden. Så han skriver ut det vi kommer fram till gemensamt :)

Ja, jag vet, hon går till historien, den där läkaren Får se om jag kommer ihåg att gå förbi receptionen och be om provsvaren nästa gång vi ska till BVC. Vet också att patientjournalen är min men det vette fanken om jag vågar läsa, haha! Så jobbig som jag har varit

Finns det någon i tråden här som bor i Helsingborg eller i närheten och har en bra läkare som förstår sig på detta med sköldkörteln?! I så fall tar jag tacksamt emot tips eftersom jag som sagt ska byta läkare!!!

nu har jag fått en ny tid för att prata med min vanliga läkare, nästa tisdag. det känns skönt, nu gäller det väl bara att jag förbereder mig och skriver upp alla symtom för närminnet är obehagligt dåligt...

Hej på er.

Jag har underfunktion i sköldkörteln och fick det i samband med min graviditet. Jag misstänker att jag haft svagare problem av det en längre tid eftersom jag alltid varit trött och frusen av mig, men det var i början av min graviditet som det slog till rejält och jag blev sängliggandes. På slutet av min graviditet åt jag 75 mkg och min barnmorska sa åt mig att jag skulle sluta äta levaxin när barnet var fött. Så jag gjorde det och veckorna efter graviditeten rullade på. När barnet var 4 månader gick jag och tog ett blodprov igen hos min gamla läkare, och han blev bestört över att jag slutat. Jag fick direkt börja med 100 mkg och äter numera 125 mkg.

Emellanåt blir jag riktigt deppig och trött, och för några veckor sedan var jag så slut så jag bara låg. Jag kollade då upp mina senaste tre provsvar och det visade sig att de pendlat kraftigt. Jag vet inte riktigt hur man ska ta hand om sig på bästa sätt i det här, jag får nästan panik så fort jag känner mig trött och orkeslös för jag vet liksom inte hur länge det kommer att vara, och tålamodet för allt med familj och hem ligger på noll och det är ju inte så roligt för min familj!

Någon som känner igen sig?

kram till er!

Först och främst, vilken bergodalbana för din kropp att gå från 75 till 0 och sedan direkt till 100. Det är vanligast och skonsammast för kroppen att sänka och öka dosen levaxin stegvis. Konstigt att två läkare gjorde samma sak. Den siste verkar ändå ha insett att du iaf inte skulle slutat med levaxinet, men borde väl insett att du kanske skulle få öka till din gamla dos stegvis. Nu fick du till o med en högre dos.

Nu verkar du ju iaf ha klarat dig ingen bergodalbanan men jag funderar på om den påverkar dig idag?
Annars kan det ju ta ett tag - flera månader - för kroppen att bli sig själv även när dosen är inställd o värdena bra.
Någon länkade även nyss till en sida med symptom som kvarstår fast man är "frisk".

Dessutom, vissa blir inte riktig bra förrän de får en alternativ medicin till levaxin. En naturligare produkt. Detta bör läkaren ha koll på. Kanske behöver du byta levaxinet?

Du borde ha en läkare som lyssnar till sådana funderingar från dig. Då vi här bara kan gissa. Din senaste kanske? eller behöver du byta igen?
Det är oerhört frustrerande att inte ha ork! Jag/Vi vet hur det känns. Om du inte varit rättinställd länge kan du låta det gå en tid innan du kolla upp detta, men har du varit inställd länge bör du söka hjälp. Du ska må bra.

Vi är utspridda över landet och har tillsammans koll på många bra läkare. Fråga om du vill ha hjälp med kontakt.

Kicken håller inte i sig utan du märker mer att du orkar vara uppe och vaken mer. Man brukar även märka på humöret att det blir bättre. Det är inte säkert att alla får en kick men flera jag pratat med upplever det samma. Tyvärr är det ofta så att man gärna tar i lite extra när man väl blir lite piggare och det får man surt efter. På Endokrin sa de åt mig att det är två steg frammåt och ett steg tillbaka med den här sjukdomen. Man kan inte skynda på "läkningen" utan det får ta sin tid det tar. Jag tappade också mycket hår en lång tid efter jag börjat med levaxinet, men det kommer upphöra när dina värden väl blir bättre. Sen är det så att fast värdena är bra så kanske man inte ändå mår bra. Kroppen hinner liksom inte riktigt med i svängarna och symptomen kvarstår. Mår du väldigt dåligt bör du kunna bli sjukskriven till viss del och då kan din man ta ut föräldraledighet istället och du får större möjlighet att återhämta dig de dagar han är hemma för att sedan lättare orka de dagar han arbetar.

Hoppas det vänder snart för dig så du mår bättre.

Mvh PB

Oj, vilken tråd! På fl finns verkligen ALLT! Jag har precis pratat med min vct och fått en tid nästa fredag för att kolla min sköldkötel. Den har "vuxit" eller kanske man säger svullnat de senaste månaderna och när detta kom på tal fick jag höra att min farmor haft någon elak struma med canser i... hu... men jag mår ju bra så jag antar att det inte är något med min...

Calfona : Välkommen hit. Jag håller med nuffsan om att det var en jäkla bergodalbana de utsatt din kropp för. Eg kan det vara farligt att ta en så stor dos efter ett längre uppehåll och jag tycker det är konstigt att de inte tagit ett ekg på dig innan de satte in en sådan hög dos igen. Sen brukar man inte säga åt kvinnor att sluta med medicinen utan att först ha kollat upp det med ett blodprov, där gjorde din BM fel. Ang din trötthet och orkeslösheten så kan den sitta i länge. Mycket hänger på hur länge du gick med underfunktionen innan du blev medicinerad och om du är på rätt dos. Man får många gånger anpassa sig efter sjukdomen och ta vara på de dagar som är bra och helt enkelt tillåta sig vara trött de gånger man är det. Detta är en sjukdom som tar tid på sig och det går inte att skynda på tillfrisknandet. Så mitt råd är att du ger det tid och sänker kraven på dig själv.

Skickar en kram och hoppas du mår bättre snart/PB

Håller tummarna att det går bra

/PB