Cornellia skrev 2009-05-17 22:40:45 följande:
Förlåt att jag frågar, men du menar på allvar att du skulle ta lån, trots att ni kan leva på din makes lön, så att ni sedan sitter där med ett lån "bara för att" ?? Låter juh hel skumt, skiljs ni så får han juh ändå vara med och betala på lånet, och skiljs ni inte så är det ju gemensamma pengar som betalar tillbaka lånet, eller?
Jag är inte gift, så det stämmer inte. Ja, jag tar lån nu. "Bara för att"? För mig betyder det enormt mycket att vara självständig. Som färdig psykolog kommer jag att tjäna tillräckligt med pengar för att kunna betala tillbaka på lånet utan att gå under ekonomiskt och om jag mot förmodan inte får jobb efter studietiden kan vi ta det då. Har inte ens övervägt att leva på hans pengar, det skulle få mig att må dåligt.
Han har jobbat hårt för att komma dit han är idag, medan jag har levt i en dimma de senaste åren. Nu när jag äntligen har hittat något jag brinner för och vet vad det är jag vill arbeta med resten av mitt liv måste jag få ta mig igenom den här tiden på mitt sätt. Jag vill vara säker på att jag kan uppnå mina mål utan honom (eller någon annan för den delen). Det är JAG, sådan har jag alltid varit.
Allt mitt är hans och tvärtom, absolut. Det handlar inte om att stycka upp vårt gemensamma liv. Vi firar nio år tillsammans om några veckor och jag hoppas innerligt att jag får dela min framtid med honom. Men om något händer, om han lämnar mig eller jag honom, eller om något annat bara skiter sig (som det så ofta gör) - då vill jag veta att mina drömmer ligger i mina händer.
Varför skulle det vara konstigt?!