Anonym (snusare) skrev 2009-06-08 17:49:41 följande:
jag snusade hela graviditeten med mitt första barn. Är nu gravid igen och snusar minst lika mkt som förra gången. Jag har försökt sluta, men mår skit och får världens pissigaste humör när jag är utan snus. Så jag har faktiskt gett upp de där.. -->Försöka sluta--> Må SKIT, bli arg och tjurig mot mitt barn--> Få dåligt samvete för att jag är så sur.--> Fortsätter snusa. --> Dåligt samvete för att jag snusar. Antingen så ska ja gå den där cirkeln runt runt runt tills jag lyckas sluta. Eller så har jag bara dåligt samvete för att jag snusar. Visst, jag gör kanske barnet i min mage beroende av nikotin. Ett beroende som kommer försvinna såfort jag slutar amma. Visst, jag ger mitt barn anlag för att själv bli beroende när han/hon blir äldre. Men det är ju redan kört iochmed att jag redan snusat så mkt som jag gjort och pappan röker. Sitter jag däremot och mår skit, ångest, stress etc (för att ha slutat) så är även det något som påverkar barnet i min mage, och inte minst det barn jag redan har!
jag förstår vad du menar men tänk på det så här: det beroendet du har för du ju över till ditt barn som du säger. du väljer att inte sluta för att du mår piss. hur ska ditt barn kunna förklara för dig att det mår piss när du slutar amma??